Är det bara Sverigebilden som har förändrats?

bild flagga

I dessa tider pratas det mycket om att Sverigebilden har förändrats utomlands. Tidigare sågs Sverige i regel med välvilliga ögon. Landet förknippades med rättrådighet, stabilitet, välfärd och social trygghet. Att presentera sig som svensk utomlands ledde ofta till framsträckta händer, leenden och öppna dörrar. Så är det inte längre. Varumärket Sverige har de senaste åren fått sig en ordentlig törn, då rapportering om landets utanförskapsområden, sociala slitningar och politiska polarisering nått ut till omvärlden. Att under en utlandsresa avslöja sig som svensk har nästan blivit lite genant och leder inte sällan till trevande frågor om landets tillstånd. Sverige har av allt att döma gått från att vara ett föredöme till att bli ett avskräckande exempel på hur lätt ett samhällsbygge kan raseras.

Från politiskt håll vill man ofta göra gällande att det bara är bilden av Sverige som förändrats, att landet i sig är precis så tryggt, lyckligt och välmående som det har varit i minst ett halvt sekel och att den förändrade synen utomlands bara beror på lögner som sprids av sverigedemokrater, Putin eller någon annan ondsint kraft. Men stämmer det verkligen? Låt oss ta en titt på vad statistiken säger om den svenska utvecklingen de senaste decennierna.

Vi börjar med att jämföra Sverige 1970 och 1990 med Sverige i nutid och ser vad som har hänt i förhållande till andra OECD-länder. Först välstånd. 1970 rankades Sverige som det fjärde rikaste landet, efter Schweiz, Luxemburg och USA. 1990 hade vi tappat ett par placeringar och hamnade på en sjätteplats. 2018 hamnade vi på plats tolv.

Medellivslängd, då? 1970 hade Sverige högst medellivslängd i världen. 1990 hade Island och Japan gått om, vilket gav Sverige en hedervärd bronsplacering. I WHO:s senaste data från 2016 hamnar Sverige på en niondeplats.

Skolresultat? Där började OECD göra mätningar (s.k. PISA-undersökningar) först år 2000, så längre än så kan vi inte backa. År 2000 presterade svenska elever signifikant bättre än OECD-genomsnittet inom samtliga kunskapsområden (läsförståelse, matematik och naturvetenskap). Endast tre länder presterade signifikant bättre än Sverige inom samtliga områden. Ytterligare fyra länder var signifikant bättre än Sverige i matematik och naturvetenskap. Sverige låg således högt bland de 32 deltagande länderna. Sedan följde en rejäl PISA-svacka med katastrofala resultat för den svenska skolan. Den senaste undersökningen 2018 visade dock att Sverige återhämtat sig något och kommit upp till genomsnittlig nivå.

Hur är det då med människors känsla av trygghet och förekomsten av kriminalitet? Det kan vi inte vända oss till OECD för att få svar på. Sedan 2006 utför emellertid Brottsförebyggande rådet årligen den s.k. Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Där kan vi se att känslan av otrygghet började öka kraftigt 2016 och därefter har stannat på en hög nivå. Denna ökning är ingalunda märklig. Otrygghet är starkt kopplat till förekomsten av kriminalitet och samma undersökning visar att utsattheten för brott också har ökat. Annan statistik visar att vi har fått en våg av attacker på livräddande samhällsfunktioner, som ambulans, räddningstjänst och brandkår. Utöver detta har kriminaliteten i landet börjat utmärka sig på ett anmärkningsvärt sätt: Sverige har hamnat i Europatoppen avseende dödsskjutningar och granatattacker.

Låt oss avslutningsvis titta på vad som har hänt med antalet utanförskapsområden, det vill säga områden där mindre än 60% av alla i arbetsför ålder är sysselsatta, skolresultaten är svaga och valdeltagandet lågt. Dessa områden har tidigare kartlagts i ”Utanförskapets karta”, först på initiativ av Folkpartiet och senare av stiftelsen Den Nya Välfärden. 1990 hade Sverige tre utanförskapsområden. 2006 var de uppe i 156. När sista mätningen gjordes 2012 hade siffran stigit till 186. Därefter har man inte längre ritat Utanförskapets karta, utan istället använt andra definitioner av utanförskap (i regel utifrån ännu högre grad av arbetslöshet samt förekomst av kriminell aktivitet), vilket gjort att siffrorna inte går att jämföra. Den ökande trenden är dock tydlig. Man har också börjat använda termen särskilt utsatta områden för att beteckna områden där problemen är så svåra att det finns parallella samhällsstrukturer och polisen inte kan utföra sitt uppdrag. 2015 hade Sverige 15 särskilt utsatta områden. 2019 är de 22.

Den sammantagna bilden visar ett land som halkar efter jämförbara länder, förlorar sitt välstånd, får allt fler områden som står utanför samhällets kontroll, blir allt mer otryggt och är oförsvarligt hårt drabbat av grov kriminalitet. Det är inte bara Sverigebilden som har förändrats, utan Sverige i sig. Att våra makthavare fortfarande lyckas hävda motsatsen beror sannolikt på fallhöjden – när tappet sker från en hög nivå dröjer det länge innan det blir riktigt illa. Men problem man inte vill kännas vid kan man inte lösa. Och av den anledningen är den politiska skönmålningen lika oroväckande som de negativa trenderna i sig.

 

Läs mer:

https://data.oecd.org/gdp/gross-domestic-product-gdp.htm

https://data.oecd.org/healthstat/life-expectancy-at-birth.htm

Skjutningarna i Sverige extrema för hela Europa – ny studie varnar för utvecklingen

Ny rapport: ”Utanförskapets karta – en uppföljning av Folkpartiets rapportserie”

https://www.ekonomifakta.se/fakta/utbildning-och-forskning/provresultat/resultat-pisa/

https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/sverige-har-tappat-i-forvantad-livslangd/

https://www.expressen.se/nyheter/antalet-granatattacker-okar-kraftigt-experten-extremt/

Vi är inte längre äldst i världen

https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovriga-trycksaker/2001/sammanfattning-av-pisa-2000.-svenska-femtonaringars-lasformaga-och-kunnande-i-matematik-och-naturvetenskap-i-ett-internationellt-perspektiv.

https://www.svd.se/nu-kommer-blaljusutredningens-forslag

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/116-granatattacker-pa-atta-ar-sverige-sticker-ut

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-antalet-utanforskapsomraden-okar

https://sv.wikipedia.org/wiki/Brottslighet_i_Sverige

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_life_expectancy#List_by_the_OECD_(2016)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Utsatt_omr%C3%A5de

Mitt hus är mitt

20190615_142626

Jag älskar mitt hus, trots att det inte är märkvärdigt på något sätt alls. Det kostade inte många pengar att köpa och är varken finare eller ovanligare än andra. Om det inte var mitt skulle jag förmodligen inte ägna det någon särskild uppmärksamhet om jag gick förbi. Dessutom har det sina skavanker och skulle nog må bra av en del renoveringar som ännu inte har blivit av. Trädgården är bångstyrig och dess färgprakt beror mest på vildblommor. Men trots alla dessa brister är huset en outsinlig källa till glädje. Under åren vi bott här har det formats av mitt och min mans liv. Det bär spår av oss. Vi känner dess alla vinklar och vrår, vet var golven knarrar och lever hemtamt bland husets alla egenheter. Av någon anledning känner jag stolthet över detta oansenliga hem. Skälet till att jag älskar mitt hus är inte att det är fantastiskt – jag älskar mitt hus för att det är mitt.

Jag har en lägenhet också. Den har jag för att kunna jobba där jag jobbar och så har det varit i många år. Den lägenheten betyder inte alls lika mycket för mig. Var jag tillbringar mest tid har jag själv svårt att avgöra, men bor gör jag alldeles tveklöst i huset. Det är mitt hem.

Samma känslor väcker Sverige hos mig. Jag har rest mycket i mitt liv och jag har studerat och arbetat i tre olika världsdelar. Många gånger har jag trivts bra, men jag har alltid återvänt till Sverige. Riktigt hemma har jag aldrig känt mig någon annanstans. Rödmålade stugor, ljusa sommarnätter och snötyngd skog betyder något för mig. Jag vill äta sommarens första färskpotatis i syrénbersån, fira kräftskiva i augusti och sjunga luciasånger i kyrkan när julen närmar sig – inte för att det egentligen är viktigt, utan för att det är traditioner som har ett personligt värde. Ingen annanstans i världen kan jag hitta den känsla av tillhörighet och sammanhang som vävs samman av den egna kulturens trådar. Sverige är mitt hemland.

Mitt hus är mitt. Blott Sverige svenska krusbär har. Det är väldigt svårt att ändra på.

Starka skildringar av den nordiska folktrons väsen

20190803_212942

En gång var de nordiska skogarna så fulla av magiska väsen att människan var tvungen att anpassa sig. De var så verkliga att de blidkades med gåvor, gavs särskild plats i naturen och skrämdes bort med symboler. Förhållandet mellan människor och skogsväsen reglerades i lag, för att ingen skulle fångas av magiska krafter. Skogens varelser skildrades i sagor och myter och förklarade sådant som var svårt att förstå. Idag lever de en tynande tillvaro och bereds inte lika ofta utrymme i tankar och berättelser. Håller de rent av på att försvinna?

En som valt att uppmärksamma skogarnas allt mer bortglömda invånare är fotografen Margrete Birkeland. Sedan snart ett år kan den som besöker staden Geilo i Norge se hennes utställning om den nordiska folktrons väsen. Fotografierna ställs ut i stort format och finns uppställda utmed en skogsstig, vilket gör att varelserna befinner sig i sin genuina miljö.

20190803_212721När de omgivande trädens grenar reflekteras i glaset tycks bilderna smälta ihop med omgivningen och få liv. De blir en del av skogens rörelser. Effekten är ganska dramatisk; Näcken gnider sin fiol, skogsråets håliga rygg skymtar fram och en vätte-flicka sover fridfullt i en solglänta. De är så närvarande att de nästan tycks andas.

På norska heter alla dessa väsen förstås något helt annat, men de är ändå sig lika och visar upp drag vi känner igen. Den nordiska folktrons väsen har inte följt gränser, utan spridit sig och levt i alla skandinaviska länder. Nu är det upp till oss om de ska fortsätta göra det. Vi avgör själva vad vi vill minnas, berätta och föra vidare. Det är vi som väljer om vi vill hålla dem levande.

20190803_212805.jpg

 

Läs mer:

http://www.margrete.com/

 

En dokumentär om Margrete Birkeland och hennes fotokonst hittar du här:

https://sumo.tv2.no/programmer/underholdning/naa-eller-aldri/

Tänkvärt om kultur, del 19

bild pärla

Svenskar förstår överhuvudtaget väldigt lite av hur andra folk och länder fungerar. De förstår inte ens Finland fast länderna varit ihopflätade i 700 år. Jag tror att jag har förklarat ganska väl i min bok varför Polen står där det står idag. Också att allt inte är fel i Polen bara för att det just nu finns en regering med för svenskar ibland udda och märkliga idéer. Polens väg genom historien är unik och på många sätt beundransvärd. Jag beundrar att polackerna aldrig gett upp, de kommer alltid tillbaka. De slåss för sitt språk, kultur och sitt land. Det fredliga och numera så ”snälla” Sverige förstår inte sådant. Däremot är det självklart för en fransman eller finne eller japan.

– Herman Lindqvist

Nordisk folktro, del 20: Vittror

20190803_212628

Vittrorna är de magiska väsen som är vanligast förekommande i Sveriges nordligare delar. Söder om Dalarna verkar de aldrig ha funnits, utan där lever istället de närbesläktade vättarna.

Likt vättarna huserar vittrorna under jorden och bosätter sig gärna i människors närhet. I äldre tider fanns de ofta i anslutning till fäbodar. När människorna lämnade fäbodvallen under vintern, så bodde vitterfolket kvar.

Vittrorna är ett småfolk med människolika drag. I vissa fall har de något som utmärker dem, som särskilt långa tänder. Vittror i mänsklig storlek förekommer och ibland är de osynliga. Deras liv liknar människornas och de klär sig ofta i kläder som påminner om äldre tiders folkdräkter. I regel försörjer de sig genom jordbruk. De håller sig med boskap som ser ut som kor och getter, men i liten version. Trots sin litenhet mjölkar dessa djur fantastiskt bra; spannen blir alltid full, oavsett hur stor den är. Om man stöter på en vitterko ute i markerna kan man fånga den genom att kasta ett föremål av stål över den. Det kan dock hända att man sedan får besök av en vittra, som antingen kräver kon tillbaka eller vill ha något i utbyte.

Vittrorna vallar sin boskap längs uråldriga vittervägar, där de inte vill bli störda. Den som råkar bygga sitt hus över ett sådant vitterstråk får ingen ro i sinnet och gör bäst i att flytta. Annars finns det risk att vittrorna går med sin boskap tvärs igenom huset, så att den boende störs av klövtramp, råmanden och koskällor. På äldre kartor ritade man ibland ut vitterstråken, så att människor kunde undvika dem.

Så länge vittrorna blir vänligt bemötta lever de i regel i fredlig samexistens med människorna. Den som hjälper en vittra kan få en fin belöning tillbaka. Om vittrorna retas upp kan de däremot svara med att orsaka sjukdom och olycka. Det finns också berättelser om vittror som rövat bort barn och lämnat bortbytingar istället. Även vuxna kan bli vittertagna och hållas fångna, vilket i äldre tider sågs som en orsak till oförklarliga försvinnanden. För att hålla vittrorna borta hände det att man ristade in vitterkors i stenar och rösen i fäbodarnas närhet.

 

Minnen av vittrorna

2014 gjorde Sveriges Radio ett reportage om vittror, som fick många att höra av sig. En som kontaktade Sveriges Radio för att berätta om personliga minnen var Sven-Martin Eriksson i Östersund. Så här skrev han:

Jag tror att Vettrar är jämtlandsdialekt för Vittrar ett annat lokalt namn är  Smårauan. Min Farfar hade en lång och rolig berättelse om Vettran och att de var rädda för stål. Det rustades till vetterbröllop i våra fäbodar det skulle givetvis ske nattetid. Min Farfars Farfar bodde i bustugan tillfälligtvis som ung i samband med nått arbete som skulle utföras. Vettrarna lade kopparmynt i ett trä tråg som skulle tillfalla brudparet (vetter paret). Min Farfars Farfar hade gömt sig i bodarna på en ås i bustugan delvis av rädsla för dem men när tråget var fullt med kopparmynt släppte han sin kniv överst i tråget. Alla vättar flydde och min anfader kunde ta hand om kopparmynten och för pengarna köpte han gård där han sen och hans efterkommande levde. Gården är fortfarande i släktens ägo min kusin med familj äger gården nu.

 

Fotnot: 

Fotografiet ovan är hämtat från utställningen ”Huldreskogen” i Geilo i Norge och publiceras med tillåtelse av fotograf Margrete Birkeland:  http://www.margrete.com/

 

Tryckta källor:

Egerkrans, Johan (2013), Nordiska väsen, B. Wahlströms förlag

Henriksson, Alf (red. 1990), Hexikon som lexikon. En sagolik uppslagsbok från A till Ö, Trevi

Hultkrantz, Åke (1991), Vem är vem i Nordisk mytologi. Gestalter och äventyr i Eddans gudavärld, Rabén & Sjögren

Jäger, Jan och Jäger, Tor (2012), Lyktgubben, skogsfrun och andra väsen, Berghs förlag

 

Otryckta källor:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=5894579

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vittra

http://www.hembygd.junselebyar.se/vittror.html

https://www.norran.se/livsstil/norrlandsk-folktro-vittra-ett-underjordiskt-folk-som-kunde-sprida-skrack/

https://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/for-dig-i-skolan/arkivvaskan/de-underjordiska-i-folktron.html

 

Ordspråk och talesätt, del 11: Vara ute i ogjort väder

bild skepp

Att vara ute i ogjort väder är detsamma som att agera utan att ha goda grunder. Uttrycket vill förmedla att någon har förhastat sig, missuppfattat situationen eller lagt sig i något utan anledning.

Talesättet har sitt ursprung i det fornsvenska uttrycket det duger ej att segla i ogjort väder. Med detta åsyftas att det är oklokt att ge sig ut på havet innan vädret stabiliserat sig; man bör inte agera överilat genom att ge sig ut med båten utan att försäkra sig om att tidpunkten är lämplig.  Uttrycket vill således lära oss att vi har ett ansvar att bedöma situationen innan vi vidtar åtgärder och att vi bör ta reda på viktiga omständigheter innan vi fattar beslut.

 

Tryckta källor:

Holm, Pelle (1971), Bevingade ord, Bonniers

 

Otryckta källor:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=3240984

https://www.synonymer.se/sv-syn/ogjord

När normerna förändras, del 45: Barn-TV förhärligar ghettokultur och kriminalitet

Ur låten ”Shunon” av Suzi P

 

Denna shunon han är fin,

han är fin, han är min, yeah.

Men han lever dubbelliv

men jag skiter i så länge han är min, yeah.

Det finns ingen annan shuno som kan va som han.

Om du kommer i min väg ska jag visa vad jag kan, jag kan.

 

Ey, vi klickade så fucking bra first time.

Fortfarande samma för du är den där shunon,

den där shunon inga hemligheter döljs från,

den där shunon jag kan göra rån för

/…/

Den där shunon han är fin,

han är fin, han är min, yeah.

Men han lever dubbelliv

och han skiter i om han får sitta inne.

/…/

Han är ingen wannabe

när aina frågar alibi.

Plockas in för varje skit.

Än idag så går han fri.

Han lever livets anarki,

kör stadig bil och är skattefri.

Denna mannen payar cash

för han har ett fett stash.

 

 

För den som har svårt att förstå förortsslangen, svordomarna och den bristfälliga grammatiken ovan kan jag förklara att ”shuno” betyder kille och att ”aina” är ett öknamn på polisen. Det sångerskan Suzi P uttrycker i sin låt är beundran för en man som lever av kriminalitet. I originalversionen sjunger hon dessutom att han sniffar kokain, men just den textraden hade plockats bort när artisten uppträdde i SVT:s barnprogram ”Sommarlov”. Ja, du läste rätt: ovanstående låt med ovanstående innehåll framfördes i vår statsfinansierade TV-producents barnprogram.

För vettiga människor ter det sig förstås obegripligt att man kan tycka att Suzi P:s text lämpar sig i barnsammanhang. SVT verkar dock inte alls förstå den kritik som nu framförs, utan förklarar sig med att man velat presentera olika musikstilar – tydligen utan hänsyn till budskapet som förmedlas. Men SVT är ju SVT och samhällsutvecklingen har ju blivit sådan att det enda som kan få Sverige att framstå som friskt är att normalisera det sjuka. Och den processen ska påbörjas tidigt, verkar det som.

 

Läs mer:

https://www.expressen.se/noje/foraldrarnas-ras-mot-kokainlaten-i-svt/

Heberlein: Nytt haveri av SVT när kriminell manlig livsstil hyllas i Sommarlovsmorgon

En hälsning från och till Norge

20190801_085025.jpg

Denna sommar har jag och maken fått möjlighet att förverkliga en mångårig dröm om att åka Hurtigruten. I skrivande stund befinner jag mig på fartyget Polarlys utanför den norska kusten. Medan charmerande byar och dramatiska bergssidor glider förbi utanför hyttfönstret finns gott om tid att tänka. Ofta märker jag att de tankar som letar sig in i huvudet handlar om att mycket är annorlunda här. Här känns allt lite lugnare än i Sverige. Landet andas frid och stabilitet. Allt är rent och välskött. Utan minsta rädsla går jag ut och promenerar även i städer där båten lägger till mitt i natten. Så ser inte längre Sverige ut.

Ombord på fartyget ordnas föreläsningar om sådant som har anknytning till färdvägen, som norsk fiskekultur och Hurtigrutens historia. Häromdagen deltog jag i föreläsningen ”Modern adventurers” (moderna äventyrare). Genom att ta avstamp i Amundsens och Nansens polarexpeditioner guidade föreläsaren oss vidare till några nutida upptäcktsresande och deras bedrifter. Först blev jag förvånad över att föreläsningen begränsades till norska äventyrare, men snart insåg jag det självklara. Varför hade jag över huvud taget förväntat mig att föreläsningen skulle blanda in äventyrare från världens alla hörn? Vi är ju i Norge. Vi som samlats på båten – och vi representerar ett stort antal olika nationaliteter – har gjort det för att vi vill ta del av Norges särart. Vi vill uppleva den norska naturen, äta norska specialiteter, lära oss om norsk kultur och få en inblick i den norska historien. Och norrmännen delar med sig av allt detta med glädje och självklarhet. Ingen skulle komma på tanken att hävda att norsk kultur inte finns, att inget är unikt i det norska köket och att Norge egentligen inte har något att vara stolt över. Tvärt om är norrmännens rättmätiga stolthet över sitt vackra land ständigt närvarande. Den är äkta, genuin och utan tillstymmelse till nedvärdering av andra. Det är rörande att se hur lokalbefolkningen vinkar från kajer och balkonger när Hurtigruten drar förbi, ibland med norska flaggor i händerna. Norrmännen är öppna och välkomnande och delar med sig av sitt med samma förtjusning som jag ofta upplevt hos människor i andra delar av världen när de fått visa upp sitt land och förklara sin kultur. Kontrasten mot den svenska självförnekelsen är total och gör att dess destruktivitet framträder än tydligare. Vilken turist vill få sina beundrande kommentarer bemötta med urskuldande svar? Vilken besökare vill få höra av lokalbefolkningen att allt det spännande och exotiska egentligen inte är märkvärdigt?

Så tack Norge, för att ni förvaltar ert land så väl. Tack för att ni tar vara på allt det som är speciellt i er kultur. Tack för att ni visar upp det som gör er unika. Tack för att ni vågar presentera er själva, er historia och er natur med stolthet. Det har gjort min och många andras besök i ert land till en större och bättre upplevelse. Och förlåt oss svenskar för att vi är så dåliga på att göra samma sak. Kanske kan vi någon gång bli kloka nog att lära av er. Och vad ni än gör, så upprepa inte våra misstag. Förbli vad ni är.

Kulturhistoriska sevärdheter, del 27: Himmelstalunds hällristningar

20190717_130523.jpg

Staden Norrköping i Östergötland har ett spännande världsrekord: Ingen annan stad i världen har fler hällristningar inom sin stadsgräns. Många av dem finns samlade i området Himmelstalund i stadens sydvästra utkant. Här finns inte mindre än 1700 av stadens totalt 7000 ristningar. Många är välbevarade och mycket fint gjorda. Hällarnas glaciärrännor har använts till att orientera figurerna och naturliga skiftningar i berget har ibland nyttjats till att bli en del av bilderna. Exempelvis har hårda, kristallartade stenpartier fått dekorera båtarnas stävar.

De flesta av ristningarna skapades mellan 1800 – 500 f. Kr. och ger unika ögonblicksbilder ur bronsåldersmänniskornas liv. Många föreställer skepp, varav några är mycket stora. Ett av skeppen ser ut att ha ett sextiotal passagerare.  Skeppsristningarna vittnar om att båttransporter haft stor betydelse för området. Närheten till både havet och Motala ström gav goda möjligheter till fiske och sälfångst. 20190717_130954Vattenvägarna nyttjades dessutom för transport och handel. Samtidigt berättar bilderna om andra betydelsefulla aspekter av den dåtida tillvaron. Exempelvis finns en jaktscen som visar hur två personer sticker spjut i ett bytesdjur. De omges av hundar, som kanske har deltagit i jakten. En annan bild visar svinaherdar som vallar sin hjord.

En av hällarna, den så kallade yxhällen, innehåller ett flertal yxor och lurar. Hällen har också en samling så kallade cirkelkors, vilka ofta tolkas som solsymboler. Kanske skildrar hällen föremål och företeelser som varit kopplade till religiösa föreställningar och haft betydelse för kultutövningen.

Ett fantasieggande inslag bland ristningarna är de så kallade ramfigurerna, som liknar enorma fångstnät. Dessa strukturer är betydligt större än figurerna som bär dem, vilket gjort att de ibland tolkats som övernaturliga symboler.

20190717_130510

I området finns vissa motiv som ofta återkommer på hällristningar i olika delar av landet, som skålgropar och fotsulor. Skålgroparna är i några fall ovanligt djupa och verkar ha knackats ur i flera omgångar. Kanske utgjorde själva knackljudet en del av en ceremoni. Liksom vid andra ristningslokaler finns avbildningar av olika slags vapen, inte minst bronsålderssvärd i naturlig storlek.

Unika för Himmelstalund är björnspåren, som löper över en sträcka på 25 meter. På ett ställe verkar björnen stanna till och ställa sig på bakbenen alldeles intill en människas fotspår. Vad hände i det mötet?

Ett besök i Himmelstalund kan vara spännande och lärorikt för alla åldrar, inte minst om man tar sig tid att med fantasins hjälp försöka förstå vad bronsåldersmänniskorna velat berätta.

 

Tryckta källor:

Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

 

Otryckta källor:

Hällristningar i Norrköping

Himmelstalunds hällristningsområde

https://sv.wikipedia.org/wiki/Himmelstalund

Information har även hämtats från de skyltar som står uppställda i Himmelstalund.

Den nordiska mytologins ordlista: gudar, varelser, platser och föremål

20190624_123036

A

Ae, en man som nämns i Eddadikten Rigstula. Gift med Edda. De får besök av Heimdall, då denne under namnet Rig reser runt bland människorna. Nio månader senare föder Edda sonen Träl, som ger upphov till trälarnas samhällsklass.

Aldafader, annat namn på Oden.

Aldagaut, annat namn på Oden.

Alfer, se alver.

Alfheim, alvernas land.

Alfrik, en av de dvärgar som smider halssmycket Brisingamen åt Freja.

Alfrödul, beteckning på både solen och den vagn gudinnan Sol kör.

Allfader, annat namn på Oden.

Allsvinn, en av de hästar som drar solen över himlavalvet. Namnet betyder ”den mycket snabba”.

Allvis, namnet på en dvärg, som genom Tors list förvandlas till sten.

Alver, övernaturliga väsen med goda hantverkskunskaper. Beskrivningen av alverna varierar och de betraktas som allt från gudomliga varelser till onda oknytt. Snorres Edda skiljer på ljusalver, som bor i himlen, och svartalver, som bor i underjorden.

Amma, människokvinna som ger upphov till böndernas ätt genom att avla sonen Karl med guden Rig.

Amsvartner, mörkrets hav. I detta hav finns holmen Lyngve, där Fenrisulven hålls fängslad.

Anar, gudinnan Natts andre make, med vilken hon får dottern Jord. Namnet betyder ”den andre”.

Andlang, en av de himlar som bygger upp himlavalvet.

Andrimner, kocken som tillagar fläsket från galten Särimner.

Andvaranaut, en ring i dvärgen Andvares guldskatt.

Andvare, en dvärg som bevakar en guldskatt. Arbetar som konstnär i Dvalins smedja.

Angerboda, en jättinna. Mor till några av den nordiska mytologins rysligaste varelser, som Fenrisulven och Midgårdsormen . Namnet betyder ”ångerbåda”, d.v.s. ”hon som bådar sorg”.

Arvaker, en av hästarna som drar solen över himlen. Namnet betyder ”morgontidig”.

Asar, Oden och hans ättlingar. Den ena av de mest framstående gudaätterna, där den andra utgörs av vanerna.

Asabrag, annat namn på Tor.

Asbro, annat namn på bron Bifrost.

Asgård, asarnas borg och främsta hemvist.

Ask, den första människan av manligt kön.

Aslög, Sigurd Fafnesbanes dotter, som får ett mycket märkligt livsöde och blir Ragnar Lodbroks maka.

Asynjor, kvinnliga asagudar.

Aud, gudinnan Natts son med maken Nagelfare. Namnet betyder ”rymd”.

Auda, en av diserna. Förknippas med växtlighet.

Audhumbla, se Ödhumla

Aurboda, en jättinna bosatt i bergen. Mor till Frejs maka Gerd.

Aurgelmer, annat namn på jätten Ymer.

Aurvandil, märklig mytisk gestalt, vars förfrusna tå förvandlas till en stjärna på himlen.

Aurvangalandet, människosläktets urland.

 

B

Baduhild, en av Mimers döttrar.

Balder, en gud känd för sin skönhet och klokhet, älskad av alla. Namnet betyder ”herren” eller ”den lysande”.

Barre, se Barrö

Barrö, den lund där Frej och Gerd vigs.

Bauge, skaldemjödets väktare. Namnet betyder ”den böjde”.

Baugregin, annat namn på Mimer. Namnet betyder ”guldringarnas verkmästare”.

Bejla, tjänarinna hos Frej.

Bele, jätte som Frej dräper med ett hjorthorn. Namnet betyder ”bölaren”.

Bergelmer, urjätte från vilken alla jättar av rimtursarnas släkte härstammar.

Bergresar, ett släkte av jättar.

Berling, en av de dvärgar som smider Frejas vackra halssmycke Brisingamen.

Bestla, jättinna. Mor till Oden, Vile och Ve.

Biflinde, annat namn på Oden.

Bifrost, regnbågen, vilken bildar en bro in till Asgård.

Bil, dvärgkvinna som följer månen i dess bana över himlen. Dotter till Ivalde.

Billing, aftonrodnadens alv.

Bilskirner, guden Tors borg, vilken sägs ha 540 rum.

Blodighadda, personifikation av böljan.

Blodighove, Frejs häst.

Bor, urtidsvarelse som tillsammans med jättinnan Bestla får sönerna Oden, Vile och Ve. Själv är han son till Bure, som kon Ödhumla slickat fram ur isbelagda stenar i Ginnungagapet.

Brage, skaldekonstens och vältalighetens gud. Gift med Idun. Namnet betyder ”den förträfflige”.

Breidablick, Balders vackra boning.

Brisingamen, Frejas halssmycke.

Brokk, son till dvärgarnas furste Ivalde. Tillsammans med sina bröder konstruerar han Frejs skepp och Odens spjut.

Brynhild, en sköldmö och enligt vissa teorier valkyria.

Bure, urtidsgestalt som kommer till liv genom att kon Ödhumla slickar fram honom ur en frostig sten.

Byggvir, Frejs tjänare.

Byleist, Lokes bror. Namnet betyder ”stormbyns blixt”.

Böltorn, en jätte. Möjligen far till Bestla. Namnet betyder ”olyckstagg”.

Bölverk, annat namn på Oden, som används när han dricker upp skaldemjödet.

 

C

 

D

Dag, gud som personifierar dagens ljus. Son till gudinnan Natt.

Dain, en av hjortarna som betar i världsträdet Yggdrasils krona. Namnet betecknar även en dvärg, som tillsammans med Nabbe tillverkar galten Gyllenborste.

Delling, morgonrodnadens gud och far till Dag. Namnet betyder ”den ljuse”.

Diser, kvinnliga gudaväsen med olika uppgifter.

Dolgtraser, en dvärg.

Domalde, Uppsalakung, vars regeringstid präglas av missväxt. Tillslut offras han åt gudarna.

Draupner, Odens magiska guldring, från vilken åtta nya ringar droppar ner var nionde natt.

Drome, en av de kedjor som asarna försöker binda Fenrisulven med.

Dvalin, en mäktig urtidsdvärg. Arbetar som smed. Kan läsa runor och sprider denna kunskap bland dvärgarna.

Dvärgar, småvuxna urväsen. Den nordiska mytologins skickligaste hantverkare. Bor framför allt i underjorden.

 

E

Edda, människokvinna med vilken guden Heimdall (förklädd och under namnet  Rig) får sonen Träl.

Eggter, jätte som vallar Gullveigs hjordar i Järnskogen.

Eiktyrner, hjort som äter av världsträdet Yggdrasils grenar. Namnet betyder ”ektörne”.

Einhärjar, de krigare som dött en tapper död och förts till Valhall.

Einride, alternativ benämning på Tor. Namnet betyder ”den som färdas ensam”.

Eir, läkekonstens gudinna. Namnet betyder ”fred” eller ”nåd”.

Eirgjava, en av Heimdalls nio mödrar.

Eitre, dvärg som arbetar som smed. En av Ivaldesönerna.

Eldrimner, grytan i Valhall, där fläsket från grisen Särimner tillagas.

Elivågor, den vik som skiljer jättarnas rike Jotunheim från Midgård.

Eljudne, sal i dödsgudinnan Hels rike.

Elle, jättekvinna som personifierar ålderdom. Lyckas trots sin höga ålder besegra Tor i brottning, eftersom ingen kan övervinna ålderdomen. Namnet betyder just ”ålderdom”.

Embla, den första kvinnan och således människornas urmoder. Hennes make är Ask.

 

F

Fader, Moders make. De båda får besök av Heimdall under hans vandring bland människorna. Moder föder sedan sonen Jarl, som ger upphov till krigarnas och hövdingarnas samhällsklass.

Fafne, från början en dvärg, som senare förvandlar sig till drake för att vakta en skatt.

Fafner, se Fafne.

Farbaute, storm- och åskjätte. Han befruktar Laufey med en åskvigg, så att Loke, Helblinde och Byleist föds. Namnet betyder ”den som slår kraftfullt”.

Farmatyr, annat namn på Oden.

Fenja, jättekvinna som tillsammans med sin syster Menja mal guld i Grottekvarnen.

Fenrir, se Fenrisulven.

Fenrisulven, ondskefull varg. Lokes avkomma. Vargen fjättras av gudarna, men sliter sig lös vid Ragnarök.

Fensalar, gudinnan Friggs boning i Vanaheim.

Fimbultul, annat namn på Oden. Namnet betyder ”den mäktige mumlaren” eller ”den mäktige framsägaren”.

Fimbultyr, annat namn på Oden. Namnet betyder ”den mäktige härskarguden” eller ”den store guden”.

Fimbulvinter, svår vinter, som varar i tre år utan sommar emellan. Föregår Ragnarök.

Fjalar, namn på ett flertal dvärgar och jättar.

Fjorgyn, jordens gudinna, mor till Tor och Frigg.

Fjorgynn, manlig fruktbarhetsgud.

Fjölner, annat namn på Oden.

Folkvang, Frejas boning i Asgård.

Fornjot, urgammal jätte, som förknippas med åska, storm och eld. Ägirs far.

Forsete, en gud med ansvar för lag och rätt. Ordförande i gudarnas ting. Balders son.

Frananger, se Frånånger.

Frej, den främste fruktbarhetsguden, som dyrkas för goda skördar, fred, vällust och boskapslycka. Namnet betyder ”herren”.

Freja, en av den nordiska mytologins främsta gudinnor. Frejs syster. Fruktbarhetsgudinna. Hon kopplas till både kärlek och död. Namnet betyder ”härskarinnan”.

Freke, en av de vargar som följer Oden. Namnet betyder ”den glupske”.

Frigg, Odens hustru och mor till Balder. Namnet betyder ”den kärliga”.

Frånånger, den fors där Loke försöker gömma sig i form av en lax.

Fröj, se Frej.

Fröja, se Freja.

Fulla, asynja med uppgift att vårda Friggs tillhörigheter, framför allt hennes skor. Namnet betyder ”överflöd” eller ”fullkomlig”.

Fylgjor, kvinnliga väsen, som fungerar som skyddsandar.

 

G

Galar, dvärg som tillsammans med sin bror Fjalar medverkar i mordet på Kvaser. Av Kvasers blod tillverkar de skaldemjödet.

Galder, trollsång.

Gambanteinn, ett magiskt svärd.

Gand, en trollstav som kan framkalla sjukdom

Gandul, en valkyria

Ganglate, se Gånglat

Ganglere, se Gylfe.

Gangrad, annat namn på Oden.

Gardrofa, en märr. Hovvarpners mor.

Garm, varg som bevakar ingången till dödsriket. Hans skällande förebådar Ragnarök.

Gastropner, vall eller gärdesgård som omgärdar Asgård

Gaut, annat namn på Oden, då han omnämns som götarnas anfader. Namnet betyder ”avlaren”.

Gefjon – Åkerbrukets gudinna. Namnet betyder ”den givande”.

Gefn, annat namn på Freja. Namnet betyder ”givaren”.

Geirraud, se Geirröd.

Geirröd, enjätte. En av Tors motståndare. Mest känd för att ha tillfångatagit Loke. Även namnet på en kung.

Geirvandil, annat namn på Ivalde.

Geirönul, en valkyria.

Gerd, vacker jättinna. Frejs hustru.

Gere, en av de vargar som följer Oden. Namnet betyder ”den girige”.

Gersime, Frejas dotter.

Gestumblinde, ett namn Oden tar sig när han uppträder under förklädnad och tävlar i gåtor. Namnet betyder ”den blinde gästen”.

Gilling, en jätte som dödas av dvärgarna Fjalar och Galar. Gillings son Suttung hämnas genom att avkräva dvärgarna skaldemjödet de tillverkat.

Gimle, den plats där de rättrådiga kommer att leva efter Ragnarök för att starta en ny tidsålder.

Ginnungagapet, det ursprungliga tomrum där livet uppstår ur kaos.

Gipul, en underjordisk flod.

Gisl, en av asarnas hästar.

Gjall, en älv i underjorden, över vilken man måste passera för att nå dödsriket.

Gjallarbron, en bro över floden Gjall. Leder till Hels rike.

Gjallarhornet, Heimdalls lur, i vilken han blåser för att förebåda Ragnarök.

Gjalp, en jättinna. Geirröds dotter. Namnet betyder ”den tjutande”.

Gjuke, sagokung i berättelsen om Sigurd Fafnesbane.

Gjöll, se Gjall.

Glad, en av asarnas hästar.

Gladsheim, Asgårds största byggnad.

Glansfälten, Mimers rike i underjorden.

Glapsvinn, annat namn på Oden.

Glaser, lund framför Valhall, vars träd har gyllene löv.

Gleipner, den boja med vilken Fenrisulven fjättras.

Glen, gudinnan Sols make.

Gler, en av asarnas hästar.

Glitner, Forsetes boning i Asgård. Har väggar av guld och tak av silver.

Gna – Se Gnå.

Gnipahålan, grotta som ibland antas vara ingången till Hels dödsrike.

Gnitaheden, den plats där draken Fafner vaktar en guldskatt.

Gnå, Friggs budbärarinna. Utför ärenden med hjälp av hästen Hovvarpner. Namnet betyder ”den outtröttliga”.

Goe, en av jätten Fornjots ättlingar.

Goin, en av de ormliknande drakar som gnager på Yggdrasils rötter.

Gram, det svärd Sigurd Fafnesbane använder till att döda en drake.

Grane, häst som Oden skänker till Sigurd Fafnesbane.

Greip, jättinna som vid ett tillfälle försöker dräpa Tor. Namnet betyder ”hon som griper tag”.

Grid, jättinna som ställer sig på asagudarnas sida. Tors älskarinna. Tillsammans får de sonen Vidar.

Grim, annat namn på Oden.

Grimner, Tors namn när han under förklädnad besöker kung Geirröd. Namnet betyder ”den maskerade”.

Grimhild, trollkunnig drottning. Gift med kung Gjuke.

Griotunagard, jätten Rungners hem.

Groa, spåkvinna som vid ett tillfälle uppsöks av Tor, när han behöver hjälp att få bort en brynstensskärva ur skallbenet.

Grotte, världskvarnen som kan mala krig, fred, guld, lycka och undergång.

Gudrun, Sigurd Drakdödarens hustru och kung Gjukes dotter.

Gullenkamme, se Gullinkambe.

Gullfaxe, jätten Rungners häst. Kan galoppera på land, i vatten och i luften.

Gullinburste, Frejs gyllene galt.

Gullinkambe, tuppen i världsträdet Yggdrasils topp. Vid Ragnarök väcker han einhärjarna till strid.

Gullintanne, annat namn på Heimdall. Namnet betyder ”den som har gyllene tänder”.

Gullner, annat namn på Gymer.

Gulltopp, Heimdalls gyllene häst.

Gullveig, gudinna som sår splittring bland asarna och orsakar vanakriget. Hon spetsas med spjut och bränns tre gånger, men återuppstår. Namnet betyder ”gyllene dryck”.

Gungner, Odens spjut.

Gunn, en av valkyriorna. Ansvarar för att välja ut de krigare som ska stupa.

Gunnar, gestalt i sagan om Sigurd Drakdödaren.

Gunnlad, se Gunnlöd.

Gunnlöd, jättinna som förvarar skaldemjödet. Suttungs dotter.

Gylfe, sagokung som gett namn åt första delen av Snorres Edda. Kallas även Ganglere.

Gyllenborste, se Gullinburste.

Gymer, bergsjätte. Far till Frejs hustru Gerd.

Gånglat, en av Hels tjänare.

Göll, en valkyria.

Göndler, annat namn på Oden.

Göndul, se Göll.

 

H

Had, se Höder.

Hadding, en av Odens kämpar. Namnet betyder ”den hårfagre”.

Hallenskide, annat namn på Heimdall

Hamskerper, en häst.

Hangatyr, ett annat namn på Oden. Namnet betyder ”de hängdas gud” och syftar sannolikt på de självoffer Oden utsatte sig för i syfte att få vishet.

Harbard, namn som Oden använder när han förklär sig till en oförskämd färjkarl. Namnet betyder ”gråskägg”.

Hardgreip, jättekvinna. Haddings ledsagarinna.

Hate, varg som jagar månen över himlavalvet. Namnet betyder ”den som hatar”.

Haugspore, en dvärg.

Hedin, namn på flera olika hjältar i isländska sagor.

Heid, annat namn på Gullveig.

Heidrun, get som betar av världsträdet Yggdrasils grenar. Ur hennes spenar rinner det mjöd som konsumeras i Valhall.

Heimdal, se Heimdall.

Heimdall, gud som vaktar bron Bifrost och hindrar inkräktare från att äntra Asgård. Sägs vara son till nio mödrar. Namnet är sammansatt av heim, som betyder ”värld” och dallr med betydelsen ”blomstrande träd”.

Hel, dödsrikets gudinna. Dotter till Loke och Angerboda. Är även en beteckning på dödsriket i sig.  Namnet betyder ”den dolda”.

Helblinde, son till åskjätten Farbaute och bror till Loke. Även ett av Odens namn.

Helgrind, ingången till underjorden.

Helheim, dödsgudinnan Hels rike.

Hepte, en dvärg.

Herjan, se Härjan.

Hermod, Oden son.  Rider till dödsriket för att lösa ut Balder. Namnet betyder ”den raske”, ”den modige” eller ”krigsmod”.

Hervor, en sköldmö.

Hild, en valkyria. Namnet betyder ”strid”. En annan person med samma namn är dotter till sagokungen Högne.

Hildegun, en ljusdis.

Hildisvin, Frejas svin och hennes riddjur. Namnet betyder ”stridsgalten”.

Himinbjörg, Heimdalls boning, belägen i närheten av bron Bifrosts fäste. Namnet betyder ”himmelsborgen”.

Hjadningakampen, en evig tvekamp mellan sagokungarna Hedin och Högne. Orsakas av att Hedin rövat bort Högnes dotter Hild.

Hjalmbäre, annat namn på Oden. Namnet betyder ”hjälmbäraren”.

Hjuke, dvärg som med sin syster Bil följer månens bana på himlen.

Hjälmbäre, se Hjalmbäre.

Hjörvard, namn på flera karaktärer i den nordiska mytologin. Även ett binamn till Oden.

Hlin, se Lin.

Hnoss, se Noss.

Hoddgoda, en borg där Mimer samlar skatter.

Hoddmimer, annat namn på Mimer.

Hofvarpner, se Hovvarpner.

Hornbore, en dvärg

Hovvarpner, Gnås häst. Kan färdas genom luften. Namnet betyder ”han som kastar med hovarna”.

Hreidmar, se Reidmar.

Hrimfaxe, se Rimfaxe.

Hrungner, se Rungner.

Hrym, se Rym.

Hrymer, se Rym.

Hräsvelg, jätteörn som skapar vindarna med sina vingslag.

Huge, en tanke som tar mänsklig form och blir verklighet.

Hugin, en av Odens två korpar. Namnet betyder ”hågen” eller ”tanken”.

Huld, en spåkvinna.

Hvergelmer, den källa som ger vatten åt Yggdrasils rötter. Namnet betyder ”den brusande kitteln”.

Hymer, jätte. Mest känd för att ha befriat Midgårdsormen, när Tor fångat den på en metkrok.

Hyndla, jättinna med kunskap om gudarnas släktband.

Hyrrokkin, annat namn på Gullveig. En stark jättinna, som anlitas av gudarna för att skjuta ut Balders dödsskepp. Namnet betyder ”den av elden hopskrumpna”, vilket syftar på att hon brändes tre gånger utan att dö.

Häfring, en av havsguden Ägirs nio döttrar. Personifierar vågorna.

Hängekäft, den jätte som skänker Frode grottekvarnen.

Härfader, annat namn på Oden

Härfjätter, en valkyria med makt att fjättra krigare till nederlag.

Härjan, annat namn på Oden. Namnet betyder ”härföraren”.

Härteit, annat namn på Oden

Härn, linodlingens gudinna, möjligen identisk med Freja.

Höd, se Had.

Höder, Balders blinde bror, som av Loke förleds att döda Balder med en mistelpil. Namnet betyder ”den krigiske”.

Högne, slagkämpe som möter Hedin i Hjadningakampen

Höner, Odens bror och följeslagare på hans resor. Kallas även Ve.

Hörn, se Härn.

 

I

Idavallen, en plats där gudarna i tidernas begynnelse samlas för att besluta om tingens ordning.

Idaslätterna, platsen där gudarna samlas efter Ragnarök för att skapa en ny värld.

Idun, gudinna som vårdar ungdomens äpplen. Namnet betyder ”den som föryngrar”.

Ire, en dvärg

Ivalde, svartalvernas härskare. Far till en brödraskara av dvärgar som smider gudarnas vapen och smycken.

Ivaldesönerna, en brödraskara av alver. Skickliga hantverkare.

Iving, en älv som utgör gränsen mellan gudars och jättars land.

 

J

Jalk, en av Odens benämningar på sig själv.

Jare, en dvärg

Jarl, son till guden Rig och människokvinnan Moder. Ger upphov till hövdingarnas och krigarnas klass.

Jolner, namn på Oden när han dyrkas som den fornnordiska julens gud.

Jolnir, se Jolner.

Jord, jordens gudinna, även känd som Fjorgyn. Tors mor.

Jormungand, annat namn på Midgårdsormen.

Jormungrund, underjorden

Jotnar, äldre benämning på jättar.

Jotunheim, jättarnas rike.

Järnsaxa, en jättekvinna. Mor till Tors son Magne. Namnet betyder ”hon med järnsvärdet”.

Järnskogen, Fasansfull skog långt uppe i norr.

Järnveden, se Järnskogen.

Järnvidjor, jättinnor som bor i Järnskogen.

Jättar, storvuxna varelser som befolkar Jotunheim. Gudarnas fiender.

Jökul, en frostjätte.

Jörmungand, se Jormungand.

 

K

Karl, son till guden Rig och människokvinnan Amma. Den första fria bonden.

Kerlaugar, två floder, genom vilka Oden vandrar varje dag för att ta sig till tinget vid Yggdrasils rot.

Kile, en dvärg.

Kjalar, annat namn på Oden.

Kolga, en av havsguden Ägirs nio döttrar.

Kvaser, den klokaste av gudar. Uppstår ur saliven när asar och vaner spottar i ett gemensamt kärl som tecken på att de sluter fred. Blir senare mördad och av hans blod bryggs skaldemjödet.

 

L

Laufey, maka till åskjätten Farbaute. Lokes mor.

Leiftraser, se Livtrasir

Leikin, Lokes dotter. Tolkas ofta som samma person som Hel.

Leipt, en lysande älv som rinner genom Midgård och sedan fortsätter ner i underjorden.

Lidskjalf, Odens högsäte, varifrån han överblickar världen.

Lif, se Liv

Liftraser, se Livtrasir.

Lin, annat namn på Frigg. Är även en asynja som tjänstgör hos Frigg.

Lit, en dvärg. Vid Balders likbål kommer han i vägen för Tor och sparkas in i elden.

Liv, kvinna som ger upphov till det nya människosläktet efter Ragnarök. Namnet betyder ”livet”.

Livtrasir, den enda mannen som överlever Ragnarök och sedan blir anfader till ett nytt människosläkte. Namnet betyder ”den livskraftige” eller ”seglivad”.

Ljusalver, alver boende i himlen.

Loddfafner, annat namn på Höder.

Lodur, en tämligen okänd asagud. Kanske identisk med Ve.

Lofar, dvärgarnas anfader.

Lofn, gudinna som symboliserar vänlighet och välvilja. Namnet betyder ”den milda”.

Loge, personifiering av eldslågan. Son till Fornjot. Namnet betyder ”lågan”.

Loke, en av de mest välbekanta asagudarna. Känd som upprorsmakare och problemskapare.

Lopt, annat namn på Loke. Namnet betyder ”luftfararen”.

Lorride, annat namn på Tor. Namnet betyder ”det bullrande åskvädret”.

Lyngve, en ö i det mörka havet Amsvartner, där Loke och Fenrisulven hålls fångna.

Lärad, ett träd. Möjligen identiskt med Yggdrasil.

Lättfote, en av asarnas hästar.

Lödyn, annat namn på Jord och Fjorgyn.

 

M

Magne, son till Tor och jättinnan Järnsaxa. Framför allt känd för sin styrka. Namnet betyder ”den kraftfulle”.

Mardall, se Mardöll.

Mardöll, annat namn på Freja. Namnet betyder ”den som glänser över havet”.

Megingjord, Tors styrkebälte.

Megingjörd, se Megingjord.

Meile, en av Oden söner. Möjligen identisk med Balder.

Menglad, annat namn på Freja. Namnet betyder ”den som är glad i smycken”.

Menglöd, se Menglad.

Menja, en av jättekvinnorna som mal guld i Grottekvarnen.

Midgard, se Midgård.

Midgård, den del av jorden som bebos av människorna.

Midgårdsormen, drakliknande jätteorm. Lokes avkomma.

Mimer, det visaste av alla väsen. Bevakar vishetens källa vid Yggdrasils rot. Odens rådgivare.

Mimers brunn, vishetens brunn, där Oden offrar ett öga.

Mimerträdet, detsamma som Yggdrasil.

Mist, en Valkyria. Odens tjänarinna.

Misteltein, den mistelpil med vilken Balder dödas.

Mjölner, Tors magiska hammare.

Mockerkalve, se Mökkurkalfe.

Mode, en av Tors söner. Arvtagare av hammaren Mjölner efter Ragnarök. Namnet betyder ”den modige”.

Moder, Faders hustru. Mor till Jarl, som ger upphov till de högättade bland människor.

Modin, dvärgen Dvalins häst.

Modgunn, kvinnlig väktare som bevakar Gjallarbron in till dödsriket.

Mundelföre, se Mundilfare.

Mundilfare, far till Sol och Måne. Namnet betyder ”den som rör sig på bestämda tider”.

Munin, en av Odens två korpar. Namnet betyder ”minnet”.

Muspelheim, eldens rike i södra delen av Ginnungagap.

Muspels söner, onda väsen, som följer jätten Surt till den slutliga striden vid Ragnarök.

Måne, Mundilfares son, som av gudarna sätts att sköta den himlakropp han döpts efter.

Månegarm, en jättevarg som med jämna mellanrum slukar månen, så att månförmörkelse uppstår.

Mökkurkalfe, en jätte som skapas av lera för att hjälpa Rungner att strida mot Tor.

Mörkveden, en mörk gränsskog.

 

N

Nabbe, en konstnär som tillsammans med Dain smider Frejas galt Gyllenborste.

Nagelfar, världens största skepp, som byggs av döda människors naglar.

Nagelfare, gudinnan Natts första make.

Nal, annat namn på Laufey, Lokes mor. Namnet betyder ”nål”.

Nanna, Balders maka. Vid Balders död spricker hon av sorg och dör själv.

Narfe, son till Loke och Sigyn. Hans bror Vale förvandlas till varg och sliter Narfe i stycken. Narfes tarmar används sedan till att fjättra Loke som straff för att denne anstiftat Balders död. Även en jätte bär samma namn.

Nastrand, otäck strand i dödens rike. Namnet betyder ”likstranden”.

Natt, gudinna som personifierar natten. Mor till Jord och Dag.

Nep, far till Nanna.

Nidafjället, bergskedja som skiljer de underjordiska rikena Nifelhel och Hel.

Nidhad, annat namn på Mimer.

Nidhögg, drake som lever vid världsträdet Yggdrasils rot. Symboliserar ondska genom att han gnager på världsträdets rötter.

Nifelheim, ett kallt isrike i norr. Namnet betyder ”den dimhöljda världen”.

Nifelhel, annan beteckning på dödsriket Hel.

Niflungar, gemensam beteckning på Ivaldes släktingar.

Njord, havets och sjöfartens gud. Namnet betyder ”den starke”.

Njärd, gudinna av oklar karaktär. Möjligen Njords syster.

Noatun, Njords boning vid havet.

Nornor, ödesdiser. De främsta är Urd, Verdandi och Skuld. Spinner livets tråd åt alla levande varelser och bestämmer således deras livslängd.

Noss, Frejas och Ods fagra dotter. Namnet betyder ”dyrbarhet”.

Nörfe, se Narfe.

 

O

Od, Frejas make. Tolkas ibland som identisk med Oden. Namnet betyder ”den extatiskt rasande”.

Oden, den mest framträdande av den nordiska mytologins gudar. Han är äldst av asagudarna och har genom självoffer skaffat sig en enorm vishet. Han är även runornas uttolkare och den främste utövaren av sejdkonsten.

Odrörer, en av de kittlar skaldemjölet förvaras i.

Okolner, en slätt där jätten Brimer har sin ölstuga.

Ome, annat namn på Oden.

Ondurdis, annat namn på gudinnan Skade. Namnet betyder ”skid-disen”.

Oske, annat namn på Oden.

Oskopner, den plats där en av Ragnaröks strider utkämpas.

 

P

 

Q

 

R

Ragnar Lodbrok, en kungason i den isländska sagalitteraturen.

Ragnarök, världens undergång. Föregås av en strid mellan gudar och jättar.

Ragnhild, en jättinna. Gift med krigaren Hadding, som hon valt för hans vackra bens skull.

Ran, havsdjupets gudinna. Maka till havsguden Ägir. Tar hand om de drunknade och håller dem i salar på havets botten. Namnet betyder ”rån”.

Raskva, se Röskva.

Ratatosk, ekorre som förmedlar förolämpningar mellan ärkefienderna Nidhögg och Hräsvelg. Namnet betyder ”borrtand”.

Regin, trolldomskunnig smed. Tillsammans med brodern Fafne dödar han sin far för att komma över rikedomar.

Reginleif, en valkyria.

Regnhild, se Ragnhild.

Reidmar, man som tvingar Oden, Höner och Loke att böta en guldskatt för att de dödat hans son.

Rig, det namn guden Heimdall använder när han reser runt bland människorna och ger upphov till de mänskliga samhällsklasserna.

Rimfaxe, gudinnan Natts häst. Namnet betyder ”hästen med rimfrost i manen”.

Rimgrimner, en jätte.

Rimner, en jätte, densamme som Bergelmer.

Rimtursar, frostjättar

Rind, konungadotter. Mor till Odens son Vale.

Ringhorne, Balders skepp

Rist, en valkyria.

Rodvitner, en ulvjätte. Hates far.

Ropt, annat namn på Oden.

Roptatyr, annat namn på Oden.

Rosstjuf, en jätte. Gullveigs bror.

Rota, en valkyria. Tillsammans med Gunn och Skuld väljer hon ut de krigare som ska falla på slagfältet.

Rungner, en av de starkaste jättarna, med huvud och hjärta av sten. Hamnar i strid med Tor på grund av sin skrytsamhet.

Rym, jätte som nämns i samband med mobiliseringen inför Ragnarök. Namnet betyder ”den skröplige”.

Räsvelg, se Hräsvelg.

Röskva, Tors tjänarinna. Namnet betyder ”den raska”.

 

S

Saga, en gudinna av asaätt. Namnet betyder ”hon som ser”.

Sanngetal, annat namn på Oden.

Segerfader, annat namn på Oden.

Segerhafvund, annat namn på Oden.

Segertyr, annat namn på Oden

Sejd, trolldomskonst.

Sessrumne, Frejas sal

Sessrymner, se Sessrumne.

Sidgrane, annat namn på Oden. Namnet betyder ”han som har långt skägg”.

Sidhatt, annat namn på Oden. Namnet betyder ”har nedhängande hattbrätte”.

Sidskägg, annat namn på Oden.

Sif, Tors hustru. Känd för att ha hår av renaste guld. Namnet betyder ”släktskap”

Sigfader. annat namn på Oden. Namnet betyder ”stridsfader” eller ”segerns fader”.

Sigrun, en valkyria.

Sigtyr, annat namn på Oden. Namnet betyder ”stridsguden” eller ”segerguden”.

Sigurd, huvudpersonen i sagan om Sigurd Fafnesbane. Namnet betyder ”Sigurd Drakdödaren”.

Sigyn, Lokes hustru och mor till Narfe. Trots Lokes svekfulla natur är hon honom ständigt trogen och försöker skydda honom.

Simul, en okstång med vilken Bil och Hjuke bär mjöd.

Sindre, en smidesskicklig dvärg.

Siner, en av asarnas hästar.

Singastein, ett skär där Heimdall och Loke strider om Frejas halssmycke. Namnet betyder ”sångstenen”.

Siv, se Sif.

Sjöfn, en asynja som väcker lust hos människor. Namnet betyder ”älskogsväckerskan”.

Skade, ursprungligen en jättinna, som blir skidåkningens och jaktens gudinna. När hennes far, jätten Tjatse, dödas av asarna erbjuds hon att välja en asagud till make som förlikning. Hon väljer Njord på grund av hans vackra fötter.

Skaldemjödet, dryck som skänker förmågan att utöva skaldekonst.

Skall, se Skoll.

Skeidbrimer, en av asarnas hästar.

Skidblader, skeppet som Ivaldes söner tillverkar år Frej. Det har alltid medvind och kan segla på både land och vatten.

Skinfaxe, Dags häst, som drar solen över himlavalvet. Namnet betyder ”han med den lysande manen”.

Skirner, Frejs tjänare. Hjälper Frej att fria till jättinnan Gerd. Namnet betyder ”den strålande”.

Skjalf, annat namn på Freja.

Skjold, Odens son, som blir kung av Danmark.

Skoll, en väldig varg, som jagar solen. Namnet betyder ”svek”.

Skrymer, annat namn på jätten Utgårdaloke. Namnet betyder ”den storvuxne”.

Skuld, en norna som styr över ödet. Namnet betyder ”framtid” och ”nödvändighet”.

Skäggald, en valkyria.

Sköfn, se Sjöfn.

Skögul, en valkyria. Namnet betyder ”kamp”.

Sköld, se Skjold.

Sköldmö, en kvinna som deltar i strid.

Sköll, se Skoll.

Sleipner, Odens åttbenta häst, vilken avlas av Loke då han tillfälligt förvandlar sig till en märr.

Slid, en av underjordens floder. Namnet betyder ”farlig”.

Slidrugtanne, annat namn på Frejs galt Gullinburste. Namnet betyder ”han med de hemska tänderna”.

Snotra, en mycket hövisk gudinna. Namnet betyder ”den kloka”.

Sol, Månes syster. Förare av solens vagn, som drar solen över himlavalvet.

Sunna, annat namn på Sol.

Surt, underjordisk jätte och eldens härskare. Namnet betyder ”den svarte”.

Suttung, en jätte som lyckas komma över skaldemjödet (”Suttungamjödet”) från dvärgarna Galar och Fjalar.

Svadelfare, se Svadilfare.

Svadilfare, häst med oerhörda krafter, som hämtar sten till byggandet av Asgårds murar. Far till Sleipner. Namnet betyder ” han som gör mödosamma resor”.

Svafa, en valkyria.

Sval, en underjordisk älv.

Svalin, en sköld som är fäst på solens vagn och skyddar mot dess hetta.

Svanhild, Sigurd Fafnesbanes dotter.

Svarins hög, utgångspunkten för svearnas vandring mot Aurvangalandet.

Svartalver, dvärgar som lever i underjorden.

Svidur, ett namn som Oden antar under förklädnad. Namnet betyder ”brännaren”.

Svigder, annat namn på Ivalde. Namnet betyder ”stordrickaren”.

Svipal, annat namn på Oden.

Svipul, en valkyria.

Svipdag, hjältefigur och kanske en av bärsärkarna.

Svitjod, fornnordiskt namn på svearnas rike.

Sylg, en av de elva älvar som rinner från Hvergelmers källa.

Syn, gudinna som vaktar ingången till Valhall. Namnet betyder ”den nekande”, vilket syftar på att hon kan neka obehöriga inträde.

Syr, annat namn på Freja. Namnet betyder ”sugga”.

Säming, son till Oden.  Ger enligt Snorre Sturlasson upphov till Norges kungaätter.

Särimner, galt som slaktas för att bli mat åt de stupade krigarna i Valhall. Återuppstår varje gång och slaktas igen.

Söckvabäck, vattendrag invid vilket Saga bor. Hon bjuder ibland Oden att dricka ur bäcken i kärl av guld.

Sökkvabäck, se Söckvabäck.

T

Tanngnjost, en av bockarna som drar Tors vagn när det åskar. Namnet betyder ”den som gnisslar tänder”.

Tanngnyst, se Tanngnjost.

Tanngrisner, den andra av bockarna som drar Tors vagn över himlen. Namnet betyder ”den som har glest mellan tänderna”.

Tivar, samlingsbeteckning på gudar.

Tjalfe, se Tjalve.

Tjalve, Tors tjänare. Han och hans syster Röskva går i Tors tjänst som kompensation för att Tjalve knäckt ena benet på en av Tors getter.

Tjase, se Tjatse

Tjatse, jätte som kan förvandla sig till en örn. Far till gudinnan Skade.

Tjodnuma, en av de underjordiska älvarna.

Tjodvarta, en dis.

Tjälve, se Tjalve.

Tor, Odens son och en av den nordiska mytologins mest framträdande och populära gudar. Känd som åskgud. Namnet betyder ”dundraren”.

Torre, en frostjätte.

Trud, en valkyria. Tors dotter.

Trudgelmer, en rimturs. Ymers son. Namnet betyder ”den kraftigt vrålande”.

Trudheim, fälten där Tors boning ligger.

Trudvang, Tors del av Asgård.

Trym, jätte som stjäl Tors hammare.

Trymgjall, porten in till Asgård.

Trymheim, jätten Tjatses gård.

Träl, son till Rig och människokvinnan Edda. Ger upphov till trälarnas samhällsklass.

Tund, annat namn på Oden.

Tursar, jättar.

Tvegge, annat namn på Oden.

Tyr, gudom som förmodligen varit den nordiska mytologins högsta väsen, men senare trängts undan av Oden och Tor. Namnet betyder ”gud”.

Tyrfing, magiskt svärd.

Töck, se Tökk.

Tökk, jättekvinna som av allt att döma är Loke i förklädnad. Hon vägrar begråta Balder efter hans död. Namnet betyder ”tack”.

 

U

Ulfrun, en av Heimdalls nio mödrar.

Ull, tvekampens gud. Son till Sif och styvson till Tor. Namnet betyder ”glans”.

Ulvdalarna, Ivaldesönernas tillflyktsort efter att de brutit med gudarna.

Urd, den främsta av nornorna och det förflutnas gudinna. Namnet betyder ”ödet”.

Urdarbrunnen, källa vid Yggdrasils rötter, där gudarna varje dag samlas för rådslag. Nornorna använder källans vatten till att bevattna världsträdet Yggdrasil.

Utgård, världen utanför Asgård och Midgård.

Utgårdaloke, jätte, identisk med Skrymer. Kung i jättarnas rike Utgård.

Utter, Fafnes bror, som dödas i sagan om Sigurd Drakdödaren.

 

V

Vadgelmer, en underjordisk älv.

Vaftrudner, en ålderstigen jätte, känd för sin vishet.

Vagnhöfde, kämpe av jättarnas släkte.

Val, se Var.

Vala, se Völva.

Valand, alvernas hövding. Urtidskonstnär.

Valaskjalf, en sal med tak av silver, där Oden har sitt högsäte.

Vale, en av Odens söner, som enligt myten är förutbestämd att hämnas Balders död genom att dräpa Höder. Vale är en av få som överlever Ragnarök. Betyder ”den som påstår”. En annan Vale är Lokes son, som förvandlas till varg.

Valfader, annat namn på Oden.

Valgaut, annat namn på Oden.

Valhall, Odens sal, där han samlar de fallna krigarna.

Valkyrior, kvinnliga väsen som för fallna krigare till gudarnas värld.

Van, flod som bildas av fradgan från Fenrisulvens käftar.

Vanadis, en annan benämning på Freja.

Vanaheim, vanernas land.

Vanakriget, krig mellan den nordiska mytologins främsta gudaätter, asarna och vanerna.

Vaner, ett släkte av gudar, jämte asarna.

Var, gudinna som övervakar att avtal, eder och löften följs. Hon är därför även äktenskapsgudinna.

Vavtrudner, se Vaftrudner.

Ve, bror till Oden och Vile. Tillsammans skapar dessa tre bröder världen av jätten Ymers kropp. Namnet betyder ”den helige”.

Vegtam, annat namn på Oden. Namnet betyder ”den som hittar på vägarna”.

Veor, annat namn på Tor.

Veratyr, annat namn på Oden.

Verdande, se Verdandi.

Verdandi, en av nornorna. Namnet betyder ”vardandet”.

Vidar, son till Oden och jättinnan Grid. Framför allt känd för sina ogenomträngliga skor. Han överlever Ragnarök och tar därefter över sin fars sysslor tillsammans med halvbrodern Vale.

Vidblain, en av himlarna.

Vide, guden Vidars gräsbevuxna land.

Vidofner, gyllene tupp i världsträdet. Identisk med Gullenkamme.

Vidolf, trollkarl. Völvornas urfader.

Vidrer, annat namn på Oden.

Vidur, annat namn på Oden.

Vigrid, slagfältet där den sista striden står vid Ragnarök

Vile, en av de första gudarna, som tillsammans med sina bröder Oden och Ve dödar jätten Ymer för att skapa världen av hans kroppsdelar.

Vimur, en mäktig älv.

Vindsval, gud som framkallar vintern.

Vingetor, se Vingner.

Vingner, namn på Tor när han slungar blixtar.

Vingolf, asynjornas boning i asgård.

Von, se van.

Vågaskär, annat namn på Singastein.

Våle, se Vale.

Vår, se Var.

Väderfölne, hök som sitter mellan ögonen på örnen Hräsvelg. Han är således den varelse som befinner sig högst upp i världen och har tappat all färg av väder och vind.

Völund, se Valand.

Völva, spåkvinna.

Vör, en vetgirig och frågvis gudinna, som ingen kan ha några hemligheter för. Namnet betyder ”den som är varse”.

 

W

 

X

 

Y

Ydalarna, den plats där guden Ull bor. Betyder ”idegransdalarna”.

Ygg, annat namn på Oden. Betyder ”den skräckinjagande”.

Yggdrasil, den nordiska mytologins världsträd.

Ylg, en av älvarna som rinner från Hvergelmer.

Ymer, urjätte som föds när smältande isdroppar från Nifelheim möter gnistor från Muspelheim. Ur hans kropp avlas andra väsen och kroppen används sedan till att skapa himmel och jord. Namnet betyder ”tvilling”.

Yngve-Frej, se Yngve-Frö.

Yngve-Frö, benämning på Frej när han anges som anfader till Ynglingaätten.

Ysäter, en borg.

 

Z

 

Å

Åkutor – Namn som används om Tor när han är ute och kör sin vagn.

 

Ä

Ägir, havsgud. Son till jätten Fornjot. Är gift med Ran och tillsammans har de nio döttrar, som bär namn efter havets olika vågor.

 

Ö

Ödhumla, urko som uppstår ur rimsfrostdroppar. Livnär jätten Ymer med sin mjölk. Hon slickar fram Bure, gudarnas stamfar, ur isbelagda stenar.

Öger, se Ägir.

Örvandel, se Aurvandil

 

Fotnot: Bilden visar Nils Asplunds väggmålning i Göteborgs universitets huvudbyggnad.