Valborgsmässoafton – en mångsidig högtid

bild brand

Om några dagar firar vi valborg, vilket ger oss anledning att reflektera över högtidens kulturhistoriska bakgrund.

1749 noterade Carl von Linné följande rader i sin anteckningsbok under en resa i Västmanland:

Eldar sågos på många ställen lysande långt ifrån vägen: ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren (…).

Så långt tillbaka som till Hedenhös sträcker sig inte valborgsfirandet, men det är en högtid med djupa rötter och blandad härkomst. Till Sverige kom valborgsfirandet under medeltiden från Tyskland, där det från början var en hednisk sed. Valborg infaller mittemellan vårdagjämning och midsommar, vilket enligt tradition är tidpunkten för häxsabbaten. Magiska krafter ansågs vara i rörelse och häxor red till offerplatser på kvastar eller getabockar för att träffa djävulen. För att oskadliggöra de onda krafterna tändes eldar, samtidigt som man väsnades med rop, grytlock och horn. Sannolikt hade valborgseldarna även praktiska orsaker kopplade till tidpunkten på året: kreatur som släppts ut på bete skulle skyddas från rovdjur och riset från nyröjda slåttermarker behövde eldas upp. Valborgseldarna blev därmed även en symbol för att lämna det gamla bakom sig och göra plats för det nya.

I och med kristendomens införande kom firandet att sammankopplas med högtidlighållandet av det katolska helgonet Valborg, som var abbedissa i Heidemheims kloster på 700-talet. Efter sin död kanoniserades hon och hennes reliker flyttades till ett nytt gravrum 1 maj. Denna omständighet förband hennes namn och firandet av hennes gärningar med de förkristna vårsederna.

I Sverige kom valborg med tiden att förknippas med ungdom och fick karaktären av en ungdomens fest. Journalisten Maximilian Axelsson skrev 1855 i en bok om Västerdalarna:

Valborgsmessan är för ungdomen i Floda en synnerligen förlustelse. Ej nog med att man här på Valborgsmessoaftonen upptänder de vanliga eldarne; man har dessutom ock en mängd upptåg, hvilka troligen sällan, om någonsin, förekommer på andra orter.

Det ungdomliga temat har levt vidare och valborg firas nu som akademisk högtid i flera svenska universitetsstäder. I Uppsala arrangeras Forsränningen i Fyrisån och i Göteborg anordnar Chalmers tekniska högskola ett karnevalståg som årligen lockar tusentals åskådare.

I modern tid har valborgs vidskepliga och religiösa inslag tonats ner, medan kopplingen till våren, ljuset och lövsprickningen förstärkts. Då högtiden allt mer kommit att representera övergången mellan vinter- och sommarhalvår har flera typiska vårsånger knutits till firandet. Mest kända är ”Vintern rasat” av Herman Sätherberg och ”Sköna maj” av Johan Ludvig Runeberg.

Förutom majbrasor och sång ingår nu ofta fackeltåg och fyrverkerier i valborgsfestligheterna. Ibland hålls högtidliga tal till vårens ära. Även kosläpp är på vissa platser ett populärt inslag. I delar av Dalarna har man bevarat den gamla traditionen med valborrar, d.v.s. personer utklädda i hemmagjorda masker och brokiga trasor, som för väsen vid eldarna.

Sammanfattningsvis har människor i hundratals år haft olika skäl att samlas runt eldar vid just denna tid på året. När vi nu snart tänder majbrasor runt om i landet är vi således förbundna med mänskliga traditioner långt tillbaka i tiden.

 

Tryckta källor:

Berg, Matilda och Edlund, Moa (2017), Högtider året runt och livet ut, Semic

Swahn, Jan-Öyvind (1994), Maypoles, Crayfisk and Lucia – Swedish Holidays and Traditions, Swedish Institute

Stigsdotter, Margareta (red. 1977), Seder och bruk om våren, Liber

Swahn, Jan-Öyvind (2010), Svenska Traditioner, Ordalaget

Topelius, Christer (1989), En årsrunda, Tiden

 

Otryckta källor:

http://www.dala-floda.se/historia/valborrar/

https://hogtider.wordpress.com/2008/04/25/varfor-firar-vi-valborgsmassoafton/

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton

http://norsksvenskforening.com/valborgsmassoafton/

http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj

http://www.traditioner.se/hogtider-och-traditioner/varens-hogtider-och-traditioner/valborgsmassoafton/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Valborgsm%C3%A4ssoafton

3 reaktioner på ”Valborgsmässoafton – en mångsidig högtid

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

  2. Pingback: Lunds studentsångare | Kulturminnet

  3. Pingback: En skildring av valborgsmässoafton | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s