Kristi himmelsfärdsdag

Bild återuppståndelse

Den här veckan dyker det upp en röd dag i almanackan och bakom alla röda dagar gömmer sig ett stycke kulturhistoria. I det här fallet handlar det om den kristna traditionen att uppmärksamma dagen då Jesus efter uppståndelsen lämnade jorden och fördes upp till himlen, 40 dagar efter att han återuppstått. I Bibeln beskrivs denna händelse i Apostlagärningarna och Lukasevangeliet :

När han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn. (Apg 1:9-10)

Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem, lämnade han dem och fördes upp till himlen. (Luk 24:50-51)

Högtidlighållandet av denna dag går tillbaka till 300-talet och har tagit sig olika uttryck under olika tidsepoker. Under medeltiden innehöll firandet ofta dramatiseringar i form av processioner och himmelsfärdsspel. I Norden upphörde detta i samband med reformationen.

Fram till 1700-talet var dagarna före Kristi himmelsfärd s.k. gångdagar, då prästen vandrade runt på åkermarkerna tillsammans med församlingsborna för att be om god skörd. Denna sedvänja, som har katolskt ursprung, förbjöds i Sverige 1772.

I likhet med många andra kristna högtider kom Kristi himmelsfärdsdag att förknippas med folkliga seder kopplade till tiden på året. I stora delar av Sverige ansågs Kristi himmelsfärd markera den första sommardagen, då vinterkläderna lades undan och kvinnorna började gå barärmade. Detta gav upphov till namnet ”barärmdagen”. En annan benämning var ” första metardagen”, eftersom sommarfisket inleddes. Tidigare på året ansågs fisken inte nappa. Man tänkte sig även att rävhonan på denna dag tog ut ungarna i solen, varför Kristi himmelsfärdsdag ansågs vara en lämplig tidpunkt att fånga rävungar.

Med tiden har äldre föreställningar fått ge plats åt nya traditioner. Idag är det vanligt att kyrkorna anordnar ”gökotta” i form av en friluftsgudstjänst. Även icke-kyrkliga gökottor med fokus på naturupplevelser har blivit tradition på flera håll i landet. Sedan 1925 har nykterhetsorganisationerna uppmärksammat dagen som folknykterhetens dag.

Kristi himmelsfärd firas den 40:e dagen efter påsk, vilket alltid är en torsdag. Eftersom dessa helger följer måncyklerna hamnar de på olika datum olika år. I Sverige infaller dagen mellan 30 april och 3 juni, vilket gör att den kan sammanfalla med valborgsmässoafton eller första maj.

Fotnot: Fotografiet visar en bildserie som skildrar Jesu korsfästelse, återuppståndelse och himmelsfärd. Målningarna är från 1400-talet och finns i Hamra kyrka på Gotland.

Tryckta källor:

Berg, Matilda ( 2017), Högtider året runt och livet ut, Semic

Bringéus, Nils-Arvid (2006), Årets festdagar, Carlssons förlag

Swahn, Jan-Öyvind (2012), Swedish traditions, Ordalaget

Otryckta källor:

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/krishimm.htm

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/kristi-himmelsfardsdag

https://www.svenskakyrkan.se/kristi-himmelsfard

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristi_himmelsf%C3%A4rdsdag

En reaktion på ”Kristi himmelsfärdsdag

  1. Pingback: Hedervärda kulturarbetare på Falbygden | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s