Nu är det augusti och många av oss samlas för att i goda vänners lag kalasa på kräftor. Traditionen har sitt ursprung i att kräftfisket tidigare var begränsat till en viss säsong . Anledningen var att man ville undvika utfiske, inte minst efter att kräftpesten härjat 1907. Kräftpremiären inföll i början av augusti, vilket togs som skäl att fira. Lagen upphörde 1994, men kräftskivan har kommit att bli en kär tradition som ändå lever kvar. Så här beskriver Nordiska muséet kräftskivans upprinnelse på sin hemsida:
Kräftpremiären den 7 augusti har sitt ursprung i ett förbud mot kräftfiske mellan november och den 7 augusti. Dagen är inledningen till en festperiod i Sverige, då vi äter kräftor och dricker snaps. Kräftskivans ursprung är 1900-talets första decennier. Kräftor åts inte i mängd i bondesamhället, men fungerade ibland som fastemat. Kräftfesten är en av de högtider som mest förknippas med svensk identitet.
Huruvida kräftfesten är starkt förknippad med svensk identitet kan man kanske diskutera, men klart är att den har blivit ett uppskattat inslag i vår kultur. Trots att kräftor numera finns tillgängliga året runt håller många fast vid traditionen att invänta den tidigare kräftpremiären. Firandet har också utvecklats till att innehålla en rad typiska inslag. Servetter med kräfttema brukar ingå i dukningen och stämningen förhöjs med lanternor, haklappar och pappershattar. Om vädret tillåter är det vanligt att festen hålls utomhus.
Huvudrätten vid en kräftskiva är förstås kräftorna, som kokats i en lag av vatten, dillkronor och kryddor. På västkusten äts havskräfta, medan flodkräfta och signalkräfta är vanligare i andra delar av landet. Det svenska kräftbeståndet räcker inte till, utan kompletteras med import av stora mängder kräftor (ca 2500 ton per år) från Kina, Turkiet och Spanien. Ofta serveras de med ljust bröd, kryddad ost, räkor, sallader och pajer. Till maten dricks snaps, vin eller öl.
Källor:
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/kraftpremiaren
https://norrbottensmuseum.se/bildarkiv-foeremaalssamlingar/ur-samlingarna/kraefttallrikar.aspx
http://travelbird.se/blog/varfor-firas-kraftskiva-i-Sverige/
Kulturminnet 
Pingback: Året som gått | Kulturminnet