Den vackra gudinnan Natt är i nordisk mytologi en personifiering av just natten. Under den mörka tiden av dygnet reser hon över himlen i en vagn dragen av hästen Rimfaxe. Från hästens betsel droppar fradga, som regnar ner över jorden och blir till dagg.
Natt gifte sig inte mindre än tre gånger. Hennes första make hette Nagelfare och med honom fick hon sonen Aud (rymd). Om hennes andra make vet vi inget mer än att han kallades Anar, den andre, och med honom fick hon dottern Jord. Den tredje maken var av asaätt och hette Delling (gryning). Tillsammans fick de sonen Dag, som från sin fars sida ärvde ett ljushylt utseende. Han fick i uppgift att fara över himlen och lysa upp dagen, vilket han gör med hjälp av hästen Skinfaxe.
Kanske har Natt ytterligare två barn tillsammans med en man vid namn Mundilfare, men på den punkten ger källorna oss inte säkra besked. Det vi vet är i varje fall att Mundilfare hade två mycket vackra barn, som på grund av sin ovanliga skönhet fick namnen Måne och Sol. Gudarna upprördes av detta högmod och tog barnen ifrån honom för att sätta dem i arbete med att sköta de himlakroppar de döpts efter. Sedan dess rider Sol på en av de hästar som drar solvagnen över himlavalvet, medan Måne rider på de hästar som drar månen. Både Sol och Måne jagas av vargar, vilket gör att dagar och nätter skyndar fram efter varandra. Ibland hinner någon av vargarna ikapp, så att solen eller månen försvinner in i dess gap. Det är då vi ser en en sol- eller månförmörkelse.
Vid Ragnarök kommer vargarna att sluka både solen och månen, så att de upphör att finnas.
Tryckta källor:
Branston, Brian (2016), Nordisk mytologi: vikingatidens gudar och hjältar, Ordalaget
Egerkrans, Johan (2016), Nordiska gudar, B. Wahlströms förlag
Otryckta källor:
Kulturminnet 
Pingback: Den nordiska mytologins ordlista: gudar, varelser, platser och föremål | Kulturminnet