Kulturhistoriska sevärdheter, del 9: Karlsborgs fästning

20210811_124837

På Vanäs udde i Vättern, vid det lilla samhället Karlsborg, ligger Europas största fästning. Att detta monumentala byggnadsverk hamnat just där har en lång och fascinerande historia, som går tillbaka till Finska kriget 1808-1809. I kriget förlorade Sverige Finland till Ryssland, vilket gjorde att den ryska gränsen hamnade oroväckande nära Stockholm. I den intensiva försvarsdebatt som följde kom statsrådet Baltzar von Platen (Göta kanals grundare) att förespråka det s.k. centralförsvaret. Huvudtanken var att skapa en stark försvarsmakt i landets inre, som fienden inte lätt kunde nå. von Paten menade dessutom att detta försvar borde uppföras i anslutning till Göta kanal, så att vattenvägarna kunde nyttjas till militära transporter. Efter att idéerna vidareutvecklats anslöt sig riksdagen till centralförsvarstanken och började planera för en väldig fästning på Vanäs.

Vanäs fästning var tänkt att utgöra navet i det svenska försvaret. Den skulle vara i det närmaste ointaglig och kunna fungera som Sveriges reservhuvudstad i orostider. Dit skulle regering, riksdag och kungahus flyttas vid krig, liksom guldreserven och kronjuvelerna. Det innebar att fästningen behövde härbärgera ett helt samhälle i miniatyr, inklusive en bemanning på 7000 man, bostäder och sjukhus. Efter att flera olika förslag gåtts igenom accepterades en ritning av löjtnant Johan af Kleen. Enligt denna skulle udden skäras av från strand till strand av ett kraftigt slutvärn med vallgravar, bastioner och kurtiner. Taket skulle kunna avlägsnas, så att översta våningen blev batteridäck. Åt sjösidan skulle försvarsvallar med utskjutande kaponjärer garantera säkerheten. Fästningskyrkan dimensionerades för att kunna fungera som plenisal åt riksdagens ledamöter.

Byggnadsarbetet inleddes 1819 med en brokigt sammansatt arbetsstyrka av hantverkare, soldater och tvångskommenderade fångar. Enorma mängder kalksten skeppades över sjön från Borghamn, höggs till lämplig storlek och sandslipades för att få en slät yta. Tidsplanen för byggnationen var tio år, men detta visade sig vara en gigantisk felberäkning; fästningen kom istället att ta 90 år att slutföra.

1832 besökte kung Karl XIV Johan fästningsbygget och lade då grundstenen till fästningens huvudentré, det s.k. Götiska valvet. Samtidigt döptes det intilliggande samhället efter honom, så att fästningens namn kom att bli Karlsborgs fästning.

20210811_123301

När byggnaden stod färdig 1909 var den redan omodern och hade förlorat sitt syfte. I ett försvarsbeslut 1925 upphörde Karlsborgs fästning formellt att vara krigsfästning, för att istället nyttjas som utbildningsgarnison. I någon mån fick fästningen ändå uppfylla en del av sin ursprungliga funktion under andra världskriget, då den blev förvaringsplats för Riksbankens guldreserver.

Karlsborgs fästning är idag ett statligt byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk. Byggnaderna kvarstår i stort sett oförändrade och delar av fästningen är öppna för besökare, vilket gör Karlsborg till ett förstklassigt utflyktsmål. Det väldiga slutvärnet är 678 meter och har på sina ställen en väggtjocklek på 2-3 meter. Skyddsvallarna mäter 5 kilometer. Andra sevärda byggnader är garnisonskyrkan, som rymmer en väldig takkrona konstruerad av bajonetter, och den ståtliga  kungsvillan i empirestil. På fästningsmuséet visas militärhistoriska föremål.

Tryckta källor:

Johansson, Freddie (1997), Sevärdheter i Västergötland: Skaraborg, Cradle publishing

Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

Otryckta källor:

http://popularhistoria.se/artiklar/karlsborgs-fastning

http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sevardheter/vastra-gotalands/karlsborgs-fastning/

http://www.vastsverige.com/karlsborg/b/46472/Karlsborgs-Fastning

En reaktion på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 9: Karlsborgs fästning

  1. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s