Ett samhälle är summan av sina kulturuttryck

För ett par dagar sedan kommenterade jag regeringens utredning om barnäktenskap. Utredningens vidhängande förslag var minst sagt överraskande och slog ner som en bomb: Det blir inget totalförbud (eller ”generellt icke-erkännande”, som utredaren väljer att uttrycka det) av barnäktenskap ingångna i utlandet.

Utredarens slutsats är sannolikt svårsmält för de flesta svenskar. Barnäktenskap har tidigare förekommit i Sverige, men få svenskar torde tycka att det har en plats i ett modernt samhälle. Vi har kommit längre än så, vi vet bättre och vi har accepterat barns rätt till sin barndom. När Sverige trots detta vacklar i en så principiellt viktig fråga finns det anledning att djupare kommentera kulturens betydelse för en individs liv och ett samhälles funktion.

Fundera ett ögonblick över hur mycket i din tillvaro som styrs av ditt kulturella sammanhang. Det är kulturen som får dig att klä dig som du gör och äta den mat du äter. Den reglerar hur du beter dig mot andra och hur andra bemöter dig. Det är kulturen som gör att du firar födelsedagar med tårta, tänder adventsljusstaken i december och kommer i tid till avtalade möten. Kulturen påverkar dina värderingar och dina livsval – den får dig att tycka att det är lämpligt att bära baddräkt på stranden, att det är helt normalt att en kvinna lever ensam och att det är fel att misshandla sina barn. Dessutom bidrar kulturen till din identitet: den påverkar din självbild, din syn på ditt eget värde och din uppfattning om vilken roll du har i livet.

Men kulturen styr inte bara dina personliga val och betraktelsesätt, den utgör också ett fundament för samhällets organisation. Det är tack vare vår kultur som vi har lagar mot könsdiskriminering istället för lagar som skapar sådan. Det är p.g.a. av vår kulturs värderingar som vi förbjuder tvångsgifte, accepterar sexuella minoriteter och har byggt upp ett samhälle som ger utsatta individer stöd. Samhällen som baseras på andra kulturer ser annorlunda ut – deras organisation och juridiska system avspeglar andra värderingsmönster. Trots det diskuteras sällan kulturens betydelse för ett lands utveckling och välstånd. Kanske är frågan för känslig.

Sverige tillhör de länder i världen där människor skattar sitt välbefinnande och sin livskvalitet högt. Med tanke på kulturens genomgripande påverkan på både individens liv och samhällets struktur kan detta knappast sägas vara oberoende av den svenska kulturen. Tittar vi på andra länder som också uppnår höga siffror i dessa parametrar kan vi snabbt urskilja kulturella likheter. De värderingar som bidrar till att skapa sådan välmåga och lycka borde vara högintressanta att studera och bevara. De tillhör mänsklighetens mest värdefulla tillgångar – vi behöver lyfta fram dem och värna dem. Ändå sker motsatsen. Vårt samhälles inneboende tolerans får oss att backa, förneka oss själva och ge vika för kulturyttringar som krockar med våra grundläggande övertygelser. Resultatet är en utveckling som banar väg för förstörelse av det tankegods som bidragit till några av världshistoriens mest välmående samhällen.

Nu måste vi våga stå på oss. Vi måste se det fina vi har och försvara det. Vi kan inte, när vi nu konfronteras med kulturuttryck som går tvärt emot våra, välja att kapitulera. Vi kan inte tillåta att normer och synsätt som vi redan gjort upp med och förkastat åter får fäste i vårt land – för ett Sverige som baseras på helt andra kulturella principer är inte längre det Sverige vi känner. Det kommer att bli ett Sverige som alltmer liknar länder vars kulturer kraftigt skiljer sig från vår.

I ett sådant land vill jag inte leva.

Vi har ett arv att förvalta. Låt oss inte kasta bort det.

 

Läs mer:

http://www.gp.se/nyheter/de-41-nationerna-med-b%C3%A4st-livskvalit%C3%A9-i-v%C3%A4rlden-1.2418878

https://ledarsidorna.se/2017/12/svensk-kultur-vard-att-forsvara/

https://www.va.se/nyheter/2017/05/30/har-ar-varldens-lyckligaste-lander-2017/