Julen

20170716_151550

Julen är vår största och mest firade högtid. De kristna inslagen är tydliga i många av våra traditioner, men julfirandets rötter sträcker sig tillbaka till förkristen tid. Jul firades i gamla germanska kulturer vid ungefär denna tid på året och inom asatron utfördes offerriten midvinterblot när vintern var som mörkast. Julens speciella gud var Jólnir, ett annat namn på Oden.

De första skriftliga källorna som vittnar om julfirande i vår del av världen är från vikingatiden. I kvädet Hrafnsmál från cirka år 900 berättas att den norske kungen Harald Hårfager ville ”dricka jul” ute på havet och i Heimskringla beskriver Snorre Sturlasson hur Håkon den gode (Harald Hårfagers son) ville ersätta det äldre julfirandet med ett kristet. I och med Nordens kristnande förbjöds blotsoffer och nya seder infördes, men namnet ”jul” behölls. I enlighet med den romersk-katolska kyrkans tradition förlades firandet till 24-25 december. Anledningen är att Maria anses ha blivit havande med Jesus 25 mars och att födelsen då ska ha inträffat nio månader senare. Julen blev således ett sätt att högtidlighålla Jesu födelsedag.

Idag har julens religiösa betydelse bleknat och julen har istället fått karaktären av en familjehögtid och gemenskapens helg. Inte någon annan tid på året är våra hem så pyntade och många reser bort för att delta i släktsammankomster.

I Sverige, liksom i många andra länder, omgärdas julen av en mängd traditioner och förberedelser. Till den svenska julen hör numera pepparkaksbak, julgransklädning, julmarknad, uppesittarkväll, julbock, julkrubba, julsånger, julkortsskrivning, dans kring granen, glögg, dopp i grytan, julklappsutdelning, julotta och det välfyllda julbordet. En mer sentida tradition är att titta på Disney-filmer under julaftonens eftermiddag. Kanske kan man också säga att julens huvudperson har övergått från att vara Jesusbarnet till att vara tomten. Den svenska tomten är en sammanblandning av helgonet Sankt Nikolaus och vår egen folktros gårdstomte, starkt färgad av konstnärinnan Jenny Nyströms tomteskildringar. Först under 1800-talet övertog han julbockens roll som julklappsdistributör och skiljer sig från tomten i många andra länder genom att anlända redan på julafton.

Mer om julens traditioner kan du läsa i separata texter om julklappar, julbord, julgröt, julkort och juleljus. För den som önskar finns även stämningsfyllda julsagor av Viktor Rydberg, Selma Lagerlöf , Zacharias Topelius och Jeanna Oterdahl

En riktigt God Jul önskar jag er alla!

Tryckta källor:

Modeus, Martin (2000), Tradition och liv, Verbum

Neumüller, Anders (1980), Svenska jultraditioner på helgkort från förr, Bonniers

Schön, Ebbe (2005), Folktrons ABC, Carlssons förlag

Swahn, Jan-Öjvind (2014), Jul med Jenny Nyström, Ordalaget

 

Otryckta källor:

http://historiska.se/upptack-historien/artikel/julen/

https://hogtider.wordpress.com/2014/12/24/varfor-har-vi-julgran-inomhus-i-Sverige/

http://www.jultradition.se/blogg/

https://www.nordiskamuseet.se/arets-dagar/jul-nyar

http://www.saob.se/artikel/?seek=jula-br%C3%B6d&pz=6#U_J1_275977

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jul_

2 reaktioner på ”Julen

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

  2. Pingback: Julbordet – svensk matkultur med djupa rötter | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s