Nedslag i nordisk mytologi, del 6: Oden

20191005_120920.jpg

Oden (på fornnordiska Óðinn) är den främste av den nordiska mytologins gudar och den visaste av dem alla. Tillsammans med sina bröder Vile och Ve skapade han världen av jätten Ymers kropp och gav liv åt de första människorna. Han är även far till flera av mytologins mest framträdande gestalter. Med sin första hustru, Fjorgyn, har han sonen Tor. Hans andra maka, gudinnan Frigg, är mor till Balder, Hermod och Höder. Utöver dessa har Oden också ett antal utomäktenskapliga barn.

Odens ansvarsområden är många. Inte minst är han skaldekonstens gud och den främste utövaren av sejd (fornnordisk trolldomskonst). Han är även krigets gud och har makt att avgöra vem som vinner och vem som stupar. Till hans boning Valhall kommer krigare som dött ärofyllt i strid och det var till honom vikingarna bad för att få stridslycka. Under namnet Jólnir är han den gud som förknippas med det fornnordiska julfirandet. Totalt har han närmare 200 namn, som på olika sätt illustrerar hans vitt skilda funktioner.

Oden lider av en omättlig kunskapstörst och använder sitt vetande till att bekämpa ondska. För att få sin stora visom har han utsatt sig för rituella självoffer. Till att börja med skadade han sig med sitt spjut och lät sig själv hänga i världsträdet Yggdrasils grenar i nio dagar. Under sina offerhandlingar såg han syner och fick tillgång till magisk kunskap. Bl.a. gavs han förmågan att bota sjuka, stilla stormar och oskadliggöra trolldom.  Men detta gjorde honom uppenbarligen inte kunnig nog, för han fortfor sedan med att offra sitt ena öga i vishetens källa, Mimers brunn, där ögat nu ligger kvar och ser allt som sker. Ett tecken på hans vishet är att han är runornas upptäckare.

Oden tillbringar mycket tid i sitt högsäte, Hlidskjalf, varifrån han blickar ut över världen med sitt enda öga. Till sin hjälp har han de två korparna Hugin (hågen, tanken) och Munin (minnet). Varje dag flyger de över världen, för att sedan återvända och viska i Odens öra vad de sett. Under sina resor rider Oden på den åttbenta hästen Sleipner, som galopperar snabbare än vinden. Vargarna Gere och Freke är hans följeslagare.

Ett av Odens främsta attribut är spjutet Gungner, som ofta finns med när han avbildas. Spjutet har tillverkats av dvärgar och försetts med en övernaturlig kraft, som gör att det aldrig missar sitt mål. Dessutom är Oden ägare till den magiska ringen Draupner, från vilken åtta nya guldringar droppar var nionde natt.

I vår vardag påminns vi om Oden genom att ett flertal orter namngivits efter honom, exempelvis Onsala, Odensvi och Odensåker. Han har också gett namn åt veckodagen onsdag.

Sången om Vaftrudne

I hela den nordiska gudavärlden finns endast en person vars kunskaper anses kunna mäta sig med Odens: jätten Vaftrudne. I Eddadikten Sången om Vaftrudne (Vafþrúðnismál) berättas hur Oden under förklädnad söker upp honom för att tävla i vishet. Länge ser de ut att vara jämbördiga, då de båda klarar att besvara den andres frågor. Tillslut ställer Oden en fråga som endast han själv vet svaret på. Vaftrudne inser då att det är Oden han tävlat mot och erkänner honom som den visaste av alla.

Sången om Vaftrudne är underhållande att läsa, eftersom frågorna Oden och jätten bollar mellan sig ger svar på hur den nordiska mytologin föreställer sig världens beskaffenhet. Man behöver inte ha djupa mytologiska kunskaper för att själv kunna tänka ut vissa svar i förväg och le igenkännande åt beskrivningarna av hur hästen Skinfaxe drar solen över himlavalvet och örnen Hräsvelg skapar vindarna med sina vingslag.

Fotnot: På bilden ovan syns Tjängvidestenen, funnen på Gotland. Till höger ser vi sannolikt Oden rida den åttbenta hästen Sleipner. Stenen går nu att beskåda på Historiska museet i Stockholm.

Tryckta källor:

Branston, Brian (2016), Nordisk mytologi. Vikingatidens gudar och hjältar, Ordalaget

Egerkrans, Johan (2016), Nordiska gudar, B. Wahlströms Bokförlag

Fritiofsson, Svipdag (red. 2015), Edda: Snorres Edda och den poetiska Eddan, Mimers bokförlag

Magnusson, Magnus (1979), Viking. Hammer of the North, Orbis

Otryckta källor:

http://historiska.se/nordisk-mytologi/oden/

http://www.mytologi.nu/oden.html

http://nordiskmytologi.se/oden-asagudarnas-stamfader/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Oden

5 reaktioner på ”Nedslag i nordisk mytologi, del 6: Oden

  1. Pingback: Nedslag i nordisk mytologi, del 11: Freja | Kulturminnet

  2. Pingback: Nedslag i nordisk mytologi, del 8: Tor | Kulturminnet

  3. Pingback: Nedslag i nordisk mytologi, del 44: Brisingamen | Kulturminnet

  4. Pingback: Nedslag i nordisk mytologi, del 45: Frigg | Kulturminnet

  5. Pingback: Klenoder ur vårt kulturarv, del 30: Spännet från Finnestorp | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s