Fettisdagen – tid att kalasa på semlor

20180209_142759

Idag är det fettisdag, vilket många av oss kommer att fira med att äta semlor. Ordet fettisdag är sammansatt av ”fet” och ”tisdag”, vilket hänger samman med att det enligt kristen tradition är sista dagen före påskfastan. Denna dag ansågs det lämpligt att festa på lite extra fet mat, eftersom man sedan måste avhålla sig under fasteperioden.

Att fira fettisdagen med särskilt fastlagsbröd är en sed som härstammar från medeltiden. Brödet bakades då av rågmjöl och innehöll inga kryddor. Med tiden blev det emellertid allt smakrikare. På 1500-talet började man gröpa ur bullens innehåll och blanda det med grädde för att få en rikhaltig fyllning. Det är också på 1500-talet som själva ordet ”semla” dyker upp i det svenska språket. Ursprunget är det latinska ordet för vetemjöl, simila, vilket illustrerar hur det grövre brödet kom att ersättas av fina vetebullar. Dessa serverades i en skål med varm mjölk och kallades då ”hetvägg”. Senare tillkom mandeln och på 1850-talet började man i Sverige fylla brödet med mandelmassa. Mot 1800-talets slut kombinerades mandelmassan med vispad grädde och caféerna övergick till att servera semlor utan mjölk. Därmed var den moderna semlan född. Det dröjde emellertid en bit in på 1900-talet innan den blev mer vida spridd. Ett rejält uppsving i semmelätandet kom först efter att andra världskrigets ransonering av mjöl, socker och grädde upphävts.

Få personer i dagens Sverige följer de gammalkyrkliga fastereglerna och semmelsäsongen har därför tillåtits bre ut sig. Många konditorier serverar nu semlor från jul till påsk. Semmeltraditionen befinner sig dessutom i utveckling genom att nya semmelvarianter lanseras. De senaste åren har vi exempelvis fått se korvsemlan och semmelwrapen. Ingen har dock på allvar kunnat konkurrera med den traditionella versionen: I Sverige äts 40 miljoner semlor om året.

 

Ture Sventon och kung Adolf Fredrik – två semmelfantaster

Ture Sventon, den läspande privatdetektiven i Åke Holmbergs ungdomsböcker, var stamgäst på ett konditori där det serverades semlor året runt. På grund av sitt talfel valde han emellertid att kalla bakverken ”temlor”.

Kung Adolf Fredrik, som regerade Sverige 1751- 1771, sägs ha dött på fettisdagen 1771 efter att förätit sig på semlor. I själva verket drabbades han av slaganfall efter att ha förtärt en enorm måltid som innehöll betydligt mer än så, inte minst hummer, kaviar, ostron, böckling, rovor, surkål och stora mängder champagne. Händelsen fick skalden Johan Gabriel Oxenstierna att plädera för att ”hetvägg borde drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

 

 

Fotnot: Enligt en gammal svensk tradition kunde människor som gick runt i gårdarna och tiggde inte nekas mat på fettisdagen. I Alfta i Hälsingland lever rester av denna tradition kvar genom att barn varje år på fettisdagen klär ut sig i maskeraddräkter för att gå runt och tigga godsaker:

http://www.helahalsingland.se/halsingland/ovanaker/pa-fettisdagen-blir-alfta-som-forbytt

 

Tryckta källor:

Modéus, Martin (2000), Tradition och liv, Verbum

Swahn, Jan-Öyvind (2000), Folk i fest – traditioner i Norden, Föreningen Norden

 

Otryckta källor:

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/fettisdagen

http://www.semlor.eu/fettisdagen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fettisdagen

https://temadagar.se/fettisdagen/

En reaktion på ”Fettisdagen – tid att kalasa på semlor

  1. Pingback: I fastan | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s