Drottningholm är ett kungligt slott på Lovön i Mälaren. Genom århundradena har det successivt fått en ny prägel av de många kungligheter som levt där. Dess kulturella värde är så högt att det sedan 1991 är upptaget på UNESCO:s världsarvslista.
Slottets historia sträcker sig tillbaka till 1500-talet, då Gustav Vasas son Johan III uppförde ett slott på platsen i form av ett stenhus. Detta slott var en gåva åt hans hustru Katarina Jagellonica och det är efter henne som Drottningholm namngivits. Bygget fördröjdes av pestens härjningar och när Katarina dog var det ännu inte färdigställt. Från 1600-talets början ägdes slottet av Katarina Stenbock, som efterföljdes av bl.a. drottning Kristna och Maria Eleonora. Därefter övertogs det av Magnus Gabriel de la Gardie, som utförde ett omfattande renoveringsarbete.
1661 köptes slottet av Hedvig Eleonora, men förstördes på nyårsafton samma år i en förödande brand. Hedvig Eleonora gav då arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att uppföra en ny slottsbyggnad som inlemmade de kvarstående murarna. Redan påföljande år inleddes bygget och snart stod den 160 meter långa huvudbyggnaden klar. Flera av slottets mest uppskattade interiörer, som trapphuset och Hedvig Eleonoras paradsängkammare, är från denna tid. För arbetet anlitades förstklassiga skulptörer, stuckatörer och målare från olika delar av Europa.
När Nicodemus Tessin d.ä. dog 1680 övertogs uppdraget av hans son, Nicodemus Tessin d.y. Det arbete som då återstod rörde framför allt slottets norra partier och inredningen. Tessin d.y. gjorde dessutom ritningarna till den praktfulla barockparken, som till stora delar är bevarad. Parken smyckades sedan med bronsskulpturer av Arian de Vries, vilka hämtades som krigsbyte från Prag.
1744 fick Lovisa Ulrika slottet i bröllopsgåva när hon gifte sig med den blivande kungen Adolf Fredrik. Hon lät arkitekt Carl Hårleman lägga till ytterligare en våning på slottslängorna för att inrymma moderna bostäder, bibliotek och potrträttgalleri. Lovisa Ulrikas bibliotek, inrett i vitt och guld, är nu ett av slottets mest kända rum. Det var också på hennes initiativ som Drottningholmsteatern och hovstallet byggdes. Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik lät även uppföra ett litet brukssamhälle vid slottet, där hantverkarna ägnade sig åt sidenväveri, finsmide och spetsknyppling. Byggnaderna finns till viss del kvar.
På Lovisa Ulrikas födelsedag 1753 överraskade kung Adolf Fredrik henne med ett litet kinesiskt lustslott i parken. Slottet, som nu kallas Kina slott, är ett av de främsta exemplen på europeisk rokokoinredning med kineserier. Huvudbyggnaden flankeras fyra av paviljonger, där en innehåller Adolf Fredriks svarvstolar. I en annan (”Confidencen”) finns en matsal med hissanordning, som tillåter det färdigdukade bordet att föras rakt upp från serveringsutrymmet på våningen under.
1777 tvingades Lovisa Ulrika p.g.a. dålig ekonomi att sälja slottet till staten. Kungafamiljen behöll emellertid dispositionsrätten, vilket är fallet än idag.
Under kung Gustav III upplevde Drottningholm något av en glansperiod, då tidens främsta balettmästare, skådespelare, operasångare och kompositörer gjorde slottsteatern till skådeplats för högklassiga kulturella arrangemang. Från denna tid finns ett 30-tal kulissbilder bevarade, alla anpassade till 1700-talets scenkonst. Det var också under Gustav III:s regering som en engelsk park anlades. Sedan följde en tid av nedgång, då Drottningholm tilläts förfalla. Viss renovering påbörjades av Oscar I, men det var först när slottet 1907 övertogs av Gustav V som det blev grundligt iordningställt. 1911 flyttade han in tillsammans med drottning Victoria.
Sedan 1981 är slottets södra länga permanent bostad åt kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Stora delar av den övriga slottsanläggningen är öppna för allmänheten, vilket har gjort att Drottningholm nu är ett av Sveriges främsta turistmål med cirka 700 000 besökare årligen. Det betraktas som Sveriges bäst bevarade slottsbyggnad och är ett av våra mest framträdande exempel på barockarkitektur. Många namnkunniga konstnärer och hantverkare – som Millich, Precht, Carove, Sylvius och Ehrenstrahl – har bidragit till dess utsmyckning, vilket gjort att slottet inhyser oskattbara värden. Hedvig Eleonoras paradsängkammare och slottsbiblioteket anses tillhöra de vackraste rummen i Sverige. Drottningholms slottsteater är en av Europas bäst bevarade 1700-talsteatrar och den enda som fortfarande använder originalmaskineriet regelbundet.
Slottet, liksom slottsparken och några av byggnaderna i det närliggande området, är idag statliga byggnadsminnen. När de togs upp på UNESCO:s världsarvslista var de Sveriges första världsarv.
Fotnot: Till Drottningholm kan den som så önskar resa med båt från Stockholm sommartid. Om sommaren är dessutom Drottningholmsteatern en levande scen, där uppträdanden arrangeras. I december hålls julmarknad med hantverk och delikatesser ute i slottsparken.
Tryckta källor:
Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta
Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta
Thaning, Olof (red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa
Otryckta källor:
http://slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=1
https://www.visitstockholm.com/sv/se–gora/sevardheter/drottningholms-slott/
Kulturminnet 
Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet