Skärtorsdag – nattvardens och påskkärringarnas dag

bild påskkärring

Skärtorsdagen är kanske ett av våra bästa exempel på hur folktro och religiösa traditioner smält samman i en gemensam högtid. I och med kalenderreformen 1772 upphörde skärtorsdagen att vara helgdag, men den är fortfarande knuten till en mängd seder och föreställningar som löper långt tillbaka.

20170716_151331Enligt kristendomen var det på kvällen före långfredagen som Jesus åt påskmåltid med sina lärjungar och instiftade nattvarden. Det är således denna kväll som är förebilden för ett av den kristna världens viktigaste sakrament och i de flesta kyrkor firas skärtorsdagsmässa. Skärtorsdagens namn kommer av det gamla ordet ”skära”, som betyder att rena och syftar på att Jesus denna dag tvättade lärjungarnas fötter.

Senare på skärtorsdagskvällen förråddes Jesus och greps av romerska soldater. I bondesamhällets föreställningsvärld släpptes då onda makter fria och skärtorsdagsnatten kom därför att förknippas med häxeri. Enligt folktron flyger häxorna denna natt till Blåkulla för att träffa djävulen. Därmed blev det sed att försöka skrämma bort dem med skott och påskeldar. Man försökte också skydda sig genom att stänga dörrar och spjäll. Redskap som häxorna kunde tänkas använda vid sin Blåkullafärd – som kvastar, hötjugor och ugnsrakor – gömdes undan. Kors målades på ladugårdsdörrarna för att skydda boskapen.20180301_205419.jpg

Dagens tradition med mer beskedliga häxor i form av påskkärringar är av okänd ålder, men existerade åtminstone vid 1800-talets början i Västsverige. I regel var häxorna då utklädda med täckande masker, kvast, smörjhorn och kaffepanna. Ursprungligen var det vuxna och tonåringar som deltog i upptågen, medan det idag är små barn som klär ut sig för att gå runt och tigga godsaker. Ofta delar de ut egenhändigt tecknade påskkort för att önska glad påsk. I östra Sverige ger sig påskkärringarna ut på skärtorsdagen, medan västsvenska häxor väntar till påskafton.

Fotnot: Påskkärringarna på fotografiet är från ett påskfirande i Värmland på 1930-talet.

 

En reaktion på ”Skärtorsdag – nattvardens och påskkärringarnas dag

  1. Pingback: Långfredag | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s