Påskafton

20180331_120105

Påsken är kristendomens största helg och firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Att högtidlighålla denna del av året är emellertid en tradition med förkristna rötter, då man bakåt i tiden firat vårens och ljusets ankomst efter vintern. Själv ordet påsk kommer från hebreiskans pesach, vilket betecknar en judisk högtid kopplad till uttåget ur Egypten. Påsken har således ett mångfasetterat ursprung.

Påskhelgen består av skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdag och annandag påsk. I Sverige är det påskaftonen som utgör firandets höjdpunkt. Borden dukas då med målade ägg och påskris, barnen får godisfyllda påskägg och i Västsverige tänder man påskeldar. I delar av landet leker man ägglekar, som äggrullning och äggpickning.

Att just ägget är viktigt under påsken beror på att det symboliserar återfödelse. Därmed kan det kopplas både till naturens uppvaknande och Jesu uppståndelse. I äldre tider föregicks påsken dessutom av en 40 dagar lång fasteperiod, varför det vid påskfirandet var nödvändigt att äta upp de ägg som sparats. Även fisk, framför allt lax, brukar ingå i påskmåltiden. Seden att äta lammkött på påskafton är, med undantag för Bohuslän, inte gammal i Sverige, men knyter an till Bibelns berättelse om påskalammet.bild påsklilja

Via äggen har påsken fått en koppling till kycklingar, höns och tuppar, som alla är vanliga motiv på påskkort och bonader. Kycklingarna har dessutom gjort att vi gärna påskpyntar våra hem i gult. Kanske har även påskliljorna bidragit till detta färgtema.

Ett mer sentida inslag i påskfirandet är påskharen, som importerats från Tyskland under sent 1800-tal. Enligt tysk tradition var det påskharen som kom med äggen.

I vår tid gör vi påskris som prydnad, men under tidigare sekler användes det till att låtsaspiska varandra. Denna sed är känd sedan 1600-talet och skulle påminna om Jesu lidande. Från 1700-talet och framåt fick riset mer dekorativa funktioner och smyckades med färgglada band och pappersremsor. Helst skulle riset tas in lite före påsk, så att löven hann spricka upp. Ris med påskfjädrar dök upp först under 1800-talet och kom senare att kompletteras med prydnadsägg.

En gammal kyrklig tradition, som efter att ha varit borta i många år åter börjar bli vanlig i Sverige, är påsknattsmässan. Vid mässan lyses kyrkan upp av ett stort påskljus, från vilket församlingen tänder handljus. Syftet är att visa hur ljuset vinner över mörkret och livet över döden.

 

Tryckta källor:

Berg, Matilda ( 2017), Högtider året runt och livet ut, Semic

Modéus, Martin (2000), Tradition och liv, Verbum

 

Otryckta källor:

https://www.allas.se/darfor-firar-vi-pask/

https://www.nordiskamuseet.se/arets-dagar/pask

http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2018-03-28-dymmelonsdagen.html

https://www.svenskakyrkan.se/boden/pasknattsmassa

En reaktion på ”Påskafton

  1. Pingback: Långfredag | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s