Hedervärda kulturarbetare på Falbygden

20180510_153555

Igår var det Kristi himmelsfärdsdag och jag var, i likhet med de flesta andra, ledig. Maken fick däremot ge sig iväg till jobbet, vilket innebar att jag hade en dag att spendera ensam. Det var nu inget större problem, eftersom solen sken ovanligt vackert och jag bestämde mig för att ge mig ut på en cykeltur, utan att riktigt veta vart.

Efter lite irrande hamnande jag på en slingrig väg ner mot Falbygden. Landskapet öppnade upp sig mot åkermarker, vilda körsbärsträd blommade och vägen kantades av precis sådana små sommartorp som utgör svenskhetens eget hjärta. Det var helt enkelt en alldeles förtjusande väg och tillslut tog den mig till det lilla samhället Segerstad, som jag aldrig tidigare besökt.

20180510_111546Där, visade det sig, fanns en osedvanligt aktiv hembygdsförening till vars huvuduppgifter hörde att förvalta några gamla stugor, så att dessa kunde stå kvar i samma skick som när de var bebodda. Stugdörrarna stod nu öppna på vid gavel för att välkomna besökare och i ett av rummen hade några muntra damer i olika åldrar dukat upp kaffekalas. De uppmanade mig vänligt att gå runt och titta och förklarade att jag inte fick missa hembygdsföreningens eget museum, strax nedanför kyrkan.

20180510_143526Så kom det sig att jag fick kliva rakt in i några välbevarade hem från en tid som för länge sedan passerat. Möblemanget vittnade om ett liv kring förra sekelskiftet, medan stugorna i sig var av betydligt äldre datum. Takhöjden tvingade mig att kröka på nacken, men det var det värt för att få se den enkla eldstad där Ida Andreasson lagat sin mat och träsoffan där Johan Frelander sovit. Tapeter, slagbord, grytor och fotografier gav bilden av en tillvaro som var mycket olik vår, men en gång var människors vardag.20180510_144025

I museet, som jag givetvis också besökte, hade ortsborna hjälpts åt att samla bruksföremål från förr, så att den egna hembygdens historia skildrades genom det arbete tidigare generationer utfört. På något vis blev jag lite gripen av att vandra runt och titta på denna samling, som så tydligt berättade om  bybornas stolthet över sin plats på Jorden. Uppenbarligen fanns här just den känsla av sammanhang och samhörighet som i modern tid ofta gått förlorad.

En stund senare hade vägskyltarna guidat mig till staden Stenstorp, som jag ofta åkt igenom med tåg, men aldrig stannat i. Planer på att besöka staden hade jag emellertid haft länge, eftersom där finns ett museum om en av våra största uppfinnare, nobelpristagaren Gustaf Dalén.

20180510_114856 Museet, som huvudsakligen drivs ideellt, var öppet och en entusiasmerande herre visade mig runt i de förvånansvärt välutrustade utställningsrummen.  När jag skulle gå tipsade han mig om ett nyöppnat café på Hantverkaregatan och eftersom jag började bli hungrig tog jag mig dit. I caféets charmiga interiör, bland smidesföremål som ägaren själv tillverkat, drack jag en kopp té och åt en rejäl smörgås av nybakat bröd, biff, stekt ägg och grönsaker. För denna lunch fick jag betala det facila priset 32 kr, vilket förstås fick mig att undra hur en sådan ekonomi kunde gå ihop. Jag kunde inte låta bli att ställa några försynta frågor till den unge caféägaren, som visade sig vara fullt medveten om att han förmodligen drev Sveriges billigaste servering. Men, förklarade han, det viktigaste syftet med verksamheten var inte att tjäna så mycket pengar, utan att stadens pensionärer skulle kunna komma ut på en kopp kaffe.

När jag efter ytterligare några mil på cykelsadeln slog mig ner hemma i soffan och funderade över dagens upplevelser insåg jag att det jag fått se var en tydlig illustration av civilsamhällets betydelse för kulturen. Heder åt de flitiga medlemmarna i Segerstads hembygdsförening, som förvaltar sin bygds kulturarv så väl, heder åt eldsjälarna som håller Dalénmuseet levande och heder åt café Smedjans ägare, som med sitt arbete vill förgylla tillvaron för dem som inte har råd med mer än enkla nöjen. Tack för era betydelsefulla kulturgärningar!

Läs mer:

http://www.dalenmuseet.se/

https://www.facebook.com/Cafesmedjan/

http://faledreven.se/hembygdsf%C3%B6rening.html

När normerna förändras del 20: Svårt att hitta lämpliga fängelseimamer

bild taggtråd

En stor andel av de intagna på svenska fängelser är muslimer, rapporterar SVT. För att undvika att dessa radikaliseras vill Kriminalvården anställa imamer som kan vägleda fångarna till en mildare form av islam. Sedan drygt ett år tillbaka har därför Sveriges Kristna Råd (SKR) fått i uppdrag att rekrytera själavårdare från olika religioner. Enligt SKR:s konsulent Susanne Rodmar är det emellertid svårt att hitta imamer som har rätt värdegrund för uppdraget. Av denna anledning måste nu själavårdarna kontrolleras av Säpo innan de börjar arbeta på anstalter.

Läs ovanstående text en gång till. Fundera över de olika delarna i innehållet. Hittar du en röd tråd av logik någonstans? Är den svenska samhällsutvecklingen begriplig?

 

Läs mer:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/imambrist-pa-svenska-anstalter-fangar-kan-radikaliseras

Kulturhistoriska sevärdheter, del 13: Husaby med omgivningar

20180422_135059.jpg

Det lilla samhället Husaby, beläget i Götene kommun sydost om Kinnekulle, har varit en kulturhistorisk skådeplats i årtusenden. Lämningarna av dess fascinerande förflutna är väl värda ett besök, men för att fullt ut kunna uppskatta dem behöver man lite bakgrundskunskaper om det historiska sammanhanget.

Mitt i byn ligger Husaby kyrka, som bär på tusenåriga anor och är Sveriges första 20180422_131340biskopskyrka. Ursprungligen fanns på denna plats en stavkyrka, av vilken rester återfunnits under den nuvarande kyrkans golv. Den kyrka vi nu kan se uppfördes på 1100-talet och har en ålderdomlig prägel. Tornet, som från början kan ha varit ett försvarstorn, är byggt av grovhuggen sandsten och flankeras av två runda trapptorn, i vilka vindlande spiraltrappor letar sig många våningar upp. För att vara en landsortskyrka är kyrksalen påtagligt stor, vilket hör samman med att kung Olof Skötkonung gjorde Husaby till biskopssäte. Biskopen kom senare att residera i Skara, men Husaby behöll sin anknytning till Skara stift. Om detta vittnar ruinen av den gamla biskopsborgen från 1480, som går att besöka strax intill kyrkobyggnaden.

Inuti kyrkan finns en biskopsstol från 1200-talet, vilken är en av Sveriges äldsta bevarade möbler, och på kyrkogården utanför finns månghundraåriga gravstenar vars detaljer och inskriptioner är spännande att utforska. Inte minst finns två sarkofager som utpekats som gravrum åt Olof Skötkonung och biskop Unni. Om det stämmer kan vi emellertid inte veta.

20180422_131555

För många besökare är det kanske kyrkans kalkmålningar som är den största behållningen. I koret och långhuset är takvalven täckta av dekorativa mönster och bibliska motiv. De äldsta målningarna är från 1400-talet.

20180422_131643

20180422_131934

200 meter öster om kyrkan ligger Sankt Sigfrids källa, som även kallas dopkällan. Enligt legenden är det platsen där Olof Skötkonung lät döpa sig, varpå Sverige officiellt blev kristet. Sanningshalten bakom historien är omtvistad och vissa menar att dopet i själva verket skedde någon annanstans, men traditionens makt är stark och källan har i århundraden varit ett populärt besöksmål. Vid källan finns flera minnestavlor och inskriptioner, varav några är mycket ålderstigna. Gamla mynt som hittats i källan visar att människor tidigare gjort offer på platsen.

20180422_134238

Ett par kilometer öster om källan finns Flyhovs hällristningsområde, som tillkommit under bronsåldern, ungefär 1000 f.Kr. 20200620_154626Ristningarna upptäcktes 1889 när två vallpojkar rev bort några tuvor och fick se en människofigur med en stor yxa i handen. När hällarna sedan frilades uppdagades en väldig bildrikedom, som tack vare växtligheten bevarats mycket väl. Mest känd är bilden av den s.k. yxguden (se bilden överst), men det finns även en riklig förekomst av hjulkors, skepp och fotsulor. Bildernas figurer och tecken visar att de haft med kult och ritualer att göra och de kan tolkas som illustrationer av bronsålderns mytologi. Till de mer fantasieggande inslagen hör de s.k. fågelhuvudmännen, mansfigurer med näbb och erigerad penis som anses ha haft kultledande uppgifter.

20180422_135729

Området har tillgängliggjorts av långa träbryggor som löper utmed hällarna.

 

Tryckta källor:

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta

Johansson, Freddie (1997), Sevärdheter i Västergötland Skaraborg, Cradle publishing

Långström, Erik (2005), Husaby kyrka (Häfte tryckt av Husaby pastorat. Finns att köpa i Husaby kyrka)

Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

 

Otryckta källor:

Delar av informationen till texten har hämtats från tavlor som står uppställda vid Sankt Sigfrids källa och Flyhovs hällristningar.

20200620_154933

Svenska institutet sprider lögner på Sveriges officiella Twitterkonto

bild köttbullar

Det blev en världsnyhet när Sveriges officiella Twitterkonto började sprida påståendet att köttbullar är en maträtt som importerats till Sverige från Turkiet av Karl XII. Tweeten uppmärksammades av bl.a. BBC, CNN och New York Times. Den väckte dessutom stor uppståndelse i Turkiet och hemma i Sverige konstaterade SVT att ”sanningen om den ikoniska svenska rätten” avslöjats. Men det fanns ett problem: Påståendet var inte sant. Det finns helt enkelt inga belägg för att köttbullsreceptet hämtats från Turkiet av Karl XII.

Mathistorikern Richard Tellström (docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet) har nu gått ut i media för att försöka korrigera de felaktiga uppgifterna.

– Nej, det här är fabricerat på något sätt. Har de någon källa som knyter Karl XII till köttbullar är det en historisk sensation, säger han i en intervju i SvD.

Han förklarar även att ordet köttbulle första gången nämns i Cajsa Wargs kokbok från 1755 (alltså långt efter Karl XII:s död) och att köttbullen i sin nutida version kommer från senare delen av 1800-talet.

Oliver Grassman, redaktör för det aktuella Twitterkontot, bortförklarar fadäsen med att man bara publicerat vad man trodde var en vedertagen sanning. Han medger  dock att man borde ha gjort en lite bättre faktakontroll. Någon rättelse har man emellertid inte gått ut med och tweeten, som därmed förvandlats till en medveten lögn, ligger kvar.

Personligen bryr jag mig inte särskilt mycket om ifall halva världen tror att Karl XII importerade turkiska köttbullstraditioner till Sverige. Det som verkligen stör mig är hur lättvindigt myter sprids av en offentlig källa. Twitterkontot administreras av Svenska institutet och ska fungera som en officiell informationskanal om Sverige. Därför håller jag verkligen med Oliver Grassman om att fakta borde ha kontrollerats bättre, inte minst med tanke på att tweeten även innehöll ett självsäkert ”Let´s stick to the facts” (Låt oss hålla oss till fakta).

Det finns gott om ”vedertagna sanningar” om Sveriges påstådda brist på kultur, men en myndighet bör passa sig för uppgifter som saknar faktaunderlag. Särskilt illa ser det ut med tanke på att Svenska institutet förra året var inblandat i en annan Twitterskandal, då ett stort antal Twitteranvändare blockerades från Sverigekontot med hänvisning till att de ägnade sig åt  ”drev, hot, hat och hets mot migranter, kvinnor och hbtq-personer”. Några bevis för sanningshalten i anklagelserna eller en redogörelse för hur man resonerat kunde myndigheten dock inte presentera. Bland dem som på detta sätt pekades ut som moraliskt defekta fanns Israels ambassadör Isaac Bachman och ett konto som endast lade ut citat från den respekterade amerikanske ekonomen Thomas Sowell.

Enligt den egna hemsidan är Svenska institutet ”en myndighet med uppdrag att öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige”. Utifrån institutets ageranden verkar emellertid uppdragsbeskrivningen vara en annan. Man kan ju t.o.m. tro att dess främsta syften är att upprätthålla en politiskt korrekt version av den vacklande Sverigebilden, förminska den svenska kulturens betydelse och kränka människor som representerar andra synsätt.

Vi får nu se vad morgondagens nyheter blir. Kanske att knäckebröd är en importprodukt från Marocko och gravlax härstammar från Indonesien? I vilket fall som helst får Svenska institutets upprepade snedtramp en positiv sidoeffekt: Den politiska vinklingen och den bristande neutraliteten i dess verksamhet blir tydligare för varje gång och exemplifierar därmed den aktivism som blivit alltmer utmärkande för myndighetssverige. Och detta problem behöver uppmärksammas.

 

Läs mer:

https://www.expressen.se/nyheter/nyhet-om-svenska-kottbullar-sagas-av-forskare-fabricerat/

http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/k%C3%B6ttbullserk%C3%A4nnade-ger-rubriker-i-turkiet-1.5857963

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/starka-twitter-reaktioner-nar-sanningen-om-den-ikoniska-svenska-ratten-avtacks

 

Tillägg 2018-05-07:

Partiet Medborgerlig Samling publicerar idag en lista över myndigheter som bör läggas ner för att frigöra resurser till sjukvård, skola, polisväsende och äldre. Till min glädje finns Svenska institutet med på listan.

Svarta listan över myndigheter som ska läggas ner

Sveriges nationalfågel bor på min altan

20180430_092010

På min altan hänger en korg där jag brukar förvara trädgårdshandskar. För närvarande har den emellertid fått ett ädlare syfte: Ovanpå högen av handskar har en koltrasthona gjort sig ett rede och just nu pågår ruvningen av fem blågröna ägg. Jag känner mig förstås djupt hedrad av hyresgästens närvaro och har fått lägga om mina arbetsvanor i trädgården för att störa så lite som möjligt. Arbetsbordet under korgen har jag flyttat undan, för att grannens katt inte ska kunna komma farligt nära boet. Nu väntar jag spänt på att få uppleva kläckningen, som borde äga rum någon gång under den närmaste veckan.

Nu är det inte vilken fågel som helst som har valt denna förbluffande boplats, utan just den som vid två tillfällen korats till Sveriges nationalfågel. 1962 utlyste Nordiska museet, Skansen och Sveriges ornitologiska förening en omröstning i Dagens nyheter, i vilken läsarna valde koltrasten till det ärofyllda uppdraget. På grund av tidningens spridning ansågs dock denna omröstning vara alltför Stockholmscentrerad, varför en ny genomfördes 2015. Även denna gång blev koltrasten segrare (vilket somliga kanske tyckte var särskild tur med tanke på att andraplatsen gick till skatan).

Skälen till koltrastens popularitet är förstås flera. Den är välkänd i svenska miljöer och förekommer från landets sydligaste delar ända upp till Norrlandskusten. Hanens melodiösa sång, som den gärna framför från högt belägna platser, betraktas som osedvanligt vacker. Koltrasten förekommer dessutom i svensk folktro, där den anses kunna förebåda väderomslag, och figurerar ofta i svensk litteratur.  Av många betraktas den som vårens budbärare och spelar således på känslomässiga strängar.

Tidigare var koltrasten en skogsfågel, men sedan 1800-talet har den i allt högre utsträckning börjat bosätta sig nära bebyggelse. Att koltrastarna trivs där jag bor beror kanske på att de börjat ägna sig åt ett udda beteende. I trädgården finns nämligen en riklig mängd så kallade mördarsniglar och jag har de senaste åren lagt märke till att koltrastarna börjat hacka upp dem för att äta inälvorna. Således finns här gott om mat och jag är förstås tacksam för den hjälp jag får med att hålla rabatterna snigelfria.

 

Läs mer:

http://www.natursidan.se/nyheter/koltrasten-ar-fortfarande-sveriges-nationalfagel/

http://birdlife.se/sof/nyheter/alla-nyheter/koltrasten-sveriges-nationalfagel(6)/

Lunds studentsångare

20200611_145807

Idag är det första maj, vilket är arbetarrörelsens högtidsdag. I Sverige infaller första maj dagen efter valborgsmässoafton, varför de två högtiderna till viss del smält samman. I modern tid har nämligen både första maj och valborg fått en allt tydligare prägel av att fira vårens ankomst och särskilt intensivt har firandet varit i våra universitetsstäder. Ett uttryck för detta är att Lunds studentsångare varje år sjunger in våren på universitetstrappan. Arrangemanget har varit mycket uppskattat och TV-sänts sedan 1974. I år var det emellertid nära att traditionen, som varje år lockar flera hundra tusen tittare, övergavs av SVT. SVT motiverade detta med att de är ”måna om att göra det på olika sätt och skildra olika traditioner”. Utifrån de senaste årens erfarenheter har jag blivit överkänslig för den sortens formuleringar; min hjärna börjar omedelbart skapa bilder av någon sorts genuscertifierad storkör som sjunger feministiska kampsånger till ett ackompanjemang av etiopisk handtrumma. Men som tur är behöver jag inte längre våndas över detta: Efter en massiv proteststorm ändrade SVT beslutet och kommer att sända studentsångarnas uppträdande som vanligt. Och därför tänker jag fira första maj med att uppmärksamma studentsångarnas historia.

Lunds studentsångare (var egentliga namn är Lunds studentsångförening) bildades 1831 och är därmed Sveriges näst äldsta aktiva manskör. Länge höll den till i Sångsalen i Akademiska Föreningens lokaler i Lund, men sedan 2010 huserar den i Magle konserthus. Kören består av ett femtiotal sångare och antagningskriterierna är hårda – det krävs både personliga rekommendationer och begåvning.

Mest känd är kören för att tillsammans med tillresta f.d. körmedlemmar sjunga in våren 1 maj, men den har genom åren deltagit i många andra prestigefyllda sammanhang. Redan under 1900-talets tidigare hälft gjordes uppmärksammade framträdanden i USA, vilka har följts av ett flertal utlandsturnéer. Sommaren 2010 reste kören till Kina för att delta i World Choir Games (”kör-VM”), där den kom på andraplats i klassen för samtida musik. Därmed kan den sägas tillhöra världens främsta körer. Studentsångarna har även uppträtt i Allsång på Skansen och deltagit i uppsättningar på Malmö Opera, inte minst Wagners Parsifal. 2004 slöt kören kontrakt med ett skivbolag och har därefter spelat in platinasäljande skivor. 2006, vid körens 175-årsjubileum, instiftades ett av Sveriges största musikpris (Lunds studentsångförenings solistpris) till dess ära.

Sammanfattningsvis är Lunds studentsångare en kulturinstitution vi kan vara stolta över och protesterna som fick SVT att ändra sitt beslut är glädjande – vi bör inte tillåta att våra traditioner åsidosätts och förringas. Istället bör vi ge våra flitiga och talangfulla studentsångare den uppmärksamhet de förtjänar. Så sätt gärna på TV:n idag klockan 18:15 och hör dem sjunga om den sköna maj och vintern som rasat. Det är de värda.

 

Läs mer:

https://www.fokus.se/2018/03/lunds-studenter-del-tva/

http://www.gp.se/kultur/svt-backar-om-students%C3%A5ng-efter-kritikstorm-1.5466913

https://www.studentlund.se/aktiviteter/lunds-studentsangare/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/svt-backar-om-studentsang-i-lund-efter-kritikstorm

http://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/svt-stoppar-students%c3%a5ngarna-%e2%80%93-f%c3%a5r-inte-sjunga-in-v%c3%a5ren-i-tv/ar-BBKI2lS?li=BBqxCu3