Välformulerat om regeringens kulturpolitik

20180522_184626.jpg

Just nu läser jag Lars Anders Johanssons bok Att dansa efter maktens pipa. Kultur i politikens tjänst. Den tycker jag om. Faktum är att jag tycker så mycket om den att jag inte kan låta bli att lämna ett aptitretande citat innan jag ens läst färdigt. Texten behandlar den sittande regeringens kulturpolitiska inriktning:

Många blev förvånade när statsminister Stefan Löfven någon vecka efter valet 2014 presenterade sin nya regering och det blev uppenbart att han förhandlat bort den inte minst för Socialdemokraterna så prestigefyllda kulturministerposten till Miljöpartiet. Ännu mer förvånande var det att posten gick till ett oprövat kort som Alice Bah Kuhnke. Bah Kuhnke hade visserligen erfarenhet från den kulturpolitiska sektorn som generaldirektör för Ungdomsstyrelsen, men som politiker var hon helt ny.
Om Alliansens kulturpolitik under Lena Adelsohn Liljeroth präglades av (en ofta överdriven) försiktighet kan regeringen Löfvens kulturpolitiska framfart snarast beskrivas som motsatsen. Medan Alliansen inledde sitt regeringsinnehav med att tillsätta en omfattande kulturutredning innan man började vidta mått och steg så skred den rödgröna ministären till verket direkt. Istället för tråkig och tidsödande kunskapsinhämtning föredrog den nya ledningen på Kulturdepartementet att fylla de egna luckorna med ideologisk påverkan. Det kanske tydligaste exemplet på detta var det samarbete med lobbyorganisationen Rättviseförmedlingen som offentliggjordes i februari 2015.
Eftersom Miljöpartiet saknade en egen kulturpolitik när de oförhappandes fick ta över Kulturdepartementet efter valet 2014 bestämde de sig för att anlita utomstående kompetens för att ta fram en sådan. Gruppen bestod av miljöpartisterna Karin Thomasson, Tjia Torpe, Niclas Malmberg, Kjell Stjernholm och Åsa Marnell samt de ”partipolitiskt oberoende kulturarbetarna” Tilde Björfors (Cirkus Cirkör), Katarina Henryson (Real Group), Pia Kronqvist (Folkoperan), Stina Oscarson (fri skribent) och Behrang Miri (artist, skribent och skådespelare).
Gruppen hade till uppgift att ”formulera kulturpolitiska förslag och ställningstaganden utifrån partiprogrammets mål för grön kulturpolitik”. Gruppens arbete utmynnade i tolv konkreta förslag, där den instrumentella kultursynen dras till sin spets. Visst förekommer ord som skönhet och bildning, men det är tydligt att kulturens uppdrag är att tjäna andra, företrädesvis politiska syften. Det primära av dessa syften är identitetspolitiken, eller mångfalden som den kallas med tidens modeord. Den identitetspolitiska mångfalden ska om arbetsgruppen får sin vilja igenom genomdrivas uppifrån, med auktoritär disciplin och bestraffning av den som inte rättar sig i ledet:

Tydliga direktiv och krav ska ställas på kulturinstitutioner och – myndigheter att arbeta med mångfaldsfrågan på alla plan. Kvantifierade mångfaldsmål ska sättas upp, med sanktioner och konsekvenser från huvudmän om målen inte uppnås.

” I slutänden är vi alla vinnare på det”, hävdas det senast i ett försök att övertyga de klentrogna. Det är inte bara kulturlivets institutioner som Miljöpartiets arbetsgrupp vill underkasta denna kvantitativa mångfaldsplan. Hela utbildningssystemet ska inordnas i det identitetspolitiska maskineriet genom att Utbildningsdepartementet återigen slås ihop med Kulturdepartementet i vad arbetsgruppen kallar för ett bildningsdepartement. Också där ska politisk intervention och ideologisk centralstyrning vara modellen:

Bildningsdepartementet ansvarar för att rekrytering till alla dess styrelser och myndighetsledningar görs med en intersektionell analys och att detta skrivs in i regleringsbreven.

Högstadie-, gymnasie- och folkhögskolor över hela landet ska, i samarbete med lokala kulturhus eller motsvarande, skapa bildningshus som är öppna dagar och kvällar, hela veckan, året runt. Bildningshusen ska ta ett samlat grepp om skolan, biblioteket, media, amatörkulturen, folkbildningen och det lokala kulturarvet.

Kritiken lät inte vänta på sig, och den var svidande från både höger och vänster. ”Bevare oss för Miljöpartiet”, skrev Expressens kulturchef Karin Olsson och konstaterade att förslaget gick ut på att skapa en ”ideologisk uppfostringsanstalt”. I Aftonbladet var kulturchefen Åsa Linderborg lika kritisk:

Förr handlade kulturpolitiken om vilka grupper som skulle nås av kulturen. Nu handlar kulturpolitiken om vilka grupper som ska få utöva kultur och vilka grupper kulturen ska handla om. I alla fall om MP:s förslag till kulturpolitiskt program ska gälla. Identitet och representativitet är de teoretiska perspektiv som allt ska silas igenom. Alla måste tänka på etnicitet, kön och sexualitet (klass är inte lika viktigt), dessutom på ”rätt” sätt.

 

Johanssons text är en träffsäker sammanfattning av inledningen på den mandatperiod som sedan präglats av ideologisering av museernas utställningar och politisk snedvridning av både bokutgivning och scenkonst. När Bah Kuhnke blev kulturminister hade hon varit medlem i Miljöpartiet i tre dagar, vilket antyder att just identitetspolitiska bevekelsegrunder (”rätt” kön och hudfärg) varit avgörande för tillsättningen, snarare än politisk meritering. Undra på att hon omhuldar identitetspolitiken – den har låtit henne gå före personer med åratal av erfarenhet och hårt arbete bakom sig. Så har det också gått som det har gjort, för kvinnligt kön eller en viss etnicitet, hudfärg eller (för den delen, det brukar ju ofta lyftas av identitetspolitikens förespråkare) sexuell läggning är inte detsamma som kompetens. Nu kan vi bara hoppas att väljarkåren betalar med rätt mynt 9 september, så att Miljöpartiet en gång för alla förlorar det abnormt stora inflytande de har fått.

Vad gäller Johanssons bok, så återkommer jag med en fullvärdig recension när jag läst färdigt.

En reaktion på ”Välformulerat om regeringens kulturpolitik

  1. Pingback: Ska staten stå för kulturen? | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s