Nedslag i nordisk mytologi, del 11: Freja

Freja är en mångsidig och motsägelsefull gestalt i den nordiska mytologin. Hon personifierar fruktbarhet och kärlek, samtidigt som hon är krigs- och dödsgudinna. Dessutom är hon trollkunnig och är gudarnas mäktigaste völva (spåkvinna). Det var hon som lärde ut konsten att sejda till Oden.

Freja är inte asagud, utan tillhör vanernas ätt. Hon är dotter till havets gud Njord och tvillingsyster till Frej. Hennes make är den mystiske guden Od, som vi inte vet så mycket om. Han övergav henne emellertid och Freja blev då så bedrövad att hon grät tårar av renaste guld.

Ett av Frejas främsta attribut är en fjäderhamn, med vilken hon kan förvandla sig till falk. För mer vardagliga transporter brukar hon istället resa i en vagn dragen av två katter.

Till Frejas främsta uppgifter hör att ta hand om de dödas själar. När krigare stupar på slagfältet tillfaller hälften av dem Oden, medan den andra hälften tillhör henne. De hamnar i hennes dödsrike Folkvang, där de vistas i salen Sessrumne för att ägna sig åt krigslekar. Till Folkvang kommer även ädla och modiga kvinnor efter döden.

Freja är en tilldragande gudinna och ständigt föremål för jättarnas åtrå. När jätten Trym hade stulit Tors hammare krävde han att få Freja till brud för att lämna den tillbaka och jätten som reste Asgårds murar ville ha Freja i belöning. Ingen av dem fick emellertid som de önskade.

Inom folktron förknippas Freja med kornblixtar, det vill säga åskblixtar utan dunder, vilka anses uppstå när hon gör eld med stål och flinta. Hon har många gemensamma drag med gudinnan Frigg och de anses ibland vara samma person.

Brisingamen

Sagorna förtäljer att Freja vid ett tillfälle råkade hamna i dvärgarnas rike Svartalfheim. Där fick hon se att fyra dvärgar höll på att smida det vackraste halssmycket i världen. Detta smycke, som dvärgarna kallade Brisingamen (eldsmycket), gjorde Freja helt betagen och hon började köpslå med dvärgarna för att få köpa det. Dvärgarna brydde sig emellertid inte om de dyrbarheter hon lockade med, men lovade att hon skulle få smycket om hon tillbringade en natt med var och en av dem. Efter att ha överlagt med sig själv godtog Freja anbudet och fick på så sätt Brisingamen i sin ägo. Oden fick emellertid höra talas om affären och blev då så vred att han befallde Loke att stjäla smycket. Genom att förvandla sig till en liten fluga lyckades Loke ta sig in i Frejas sängkammare och slutföra uppdraget. När Freja upptäckte att halssmycket var borta förstod hon genast vem som låg bakom och krävde av Oden att han skulle lämna det tillbaka. Oden, som var uppretad av hennes tilltag, ställde då som villkor att hon skulle starta ett evigt krig mellan två kungar. Detta lyckades Freja med, så att hon fick Brisingamen åter.

Fotnot:

Den övre bilden visar Freja skildrad av John Bauer. Den nedre är en målning av Nils Andersson från 1846 och visar hur Heimdal återlämnar Brisingamen till Freja.

–

Tryckta källor:

Branston, Brian (2016), Nordisk mytologi. Vikingatidens gudar och hjältar, Ordalaget.

Egerkrans, Johan (2016), Nordiska gudar, B. Wahlströms bokförlag

Fritiofsson, Svipdag (red. 2015), Edda: Snorres Edda och den poetiska Eddan, Mimers bokförlag

Hultkrantz, Åke (1991), Vem är vem i nordisk mytologi. Gestalter och Äventyr i Eddans gudavärld, Rabén och Sjögren

Magnuson, Magnus (1979), Viking. Hammer of the North, Orbis

–

Otryckta källor:

https://asatemplet.wordpress.com/2015/10/25/brisingamen/

http://historiska.se/nordisk-mytologi/freja/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Freja