Nordisk folktro, del 11: Kyrkogrim

bild vittra

Världens kulturhistoria innehåller många exempel på offerceremonier som utförts i samband med att betydelsefulla byggnader rests. I Sverige har en sådan tradition funnits i form av att ett djur begravts under en av hörnstenarna vid byggandet av kyrkor. I vissa fall murades djuret in i kyrkväggen. Den sällsamma begravningsplatsen gjorde att djuret förvandlades till en kyrkogrim, det vill säga ett skyddsväsen med uppgift att vaka över kyrkan och kyrkogården.

Kyrkogrimmen var i de flesta fall en hund, katt, oxe, get eller fågel. När det döda djurets ande förvandlades till kyrkogrim antog den en monstruös form, för att kunna skrämma bort gravplundrare och vandaler. Även de mest förslagna tjuvar fruktade kyrkogrimmens grymhet och på så vis skyddades kyrkan mot stölder och skadegörelse. Till kyrkogrimmens uppgifter hörde även att vakta kyrkans besökare och se till att barn höll sig stilla under gudstjänsten.

Enligt vissa sägner ska en del kyrkor ha fått en grim i form av ett barn, men några verkliga belägg för att barn begravts på detta sätt finns inte.

 

Tryckta källor:

Egerkrans, Johan (2013), Nordiska väsen, B. Wahlströms bokförlag

 

Otryckta källor:

https://www.hembygd.se/skane/files/2012/01/handledning_folktro.pdf

http://www.kyrkoguiden.se/skane_345_text.html

https://www.nordiskamuseet.se/blogg/folkloristen-berattar/kyrkogrimen-och-gloson

http://sodramellby.se/traditioner.html

https://www.svenskakyrkan.se/bohast/hannas-kyrka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s