Kulturhistoriska personligheter, del 12: Artur Hazelius

bild skansen nordiska

Artur Hazelius (1833-1901) var lärare och folklivsforskare med stort intresse för nordisk etnografi. Under sin livstid engagerade han sig i bevarandet av kunskap om svensk folkkultur och grundade två av Sveriges främsta besöksmål: Nordiska museet och Skansen.

Artur Hazelius föddes i Stockholm som son till officeren Johan August Hazelius och dennes hustru Louise Svanberg. Fadern var anhängare av göticismen och såg till att familjens barn tidigt började tillägna sig kunskap om Sverige. Artur fick därför ofta resa bort och bo hos släktingar i olika delar av landet, vilket sannolikt bidrog till att hans fascination för svensk kultur vaknade redan i barndomen. Resor runt i landet fortsatte han sedan att göra i vuxen ålder tillsammans med sin hustru Sofi.

Efter avslutad skolgång tog Artur studentexamen i Uppsala 1854.  Han studerade sedan nordiska språk vid Uppsala universitet och disputerade 1860 med avhandlingen Inledning till Havamal. Därefter var han verksam som lärare i svenska och svensk litteratur i Stockholm och arbetade 1864-68 som lektor vid Högre lärarinneseminariet. Han trivdes dock inte med yrket och begärde tillslut avsked för att ägna sig åt att skriva läroböcker. Bland annat gav han ut Om svensk rättstafning och Fosterländsk läsning för barn och ungdom. Han gjorde också sin röst hörd i samhällsdebatten om rättstavning av svenska språket.

1872 gjorde Artur en resa till Dalarna med sin hustru, under vilken de nedtecknade gamla visor och sägner. Resan gjorde stort intryck och Artur upplevde att seder, bruk och traditioner befann sig i snabb förändring i industrialismens spår. Under sina fortsatta resor började makarna köpa upp folkdräkter, allmogeföremål och andra ting som bedömdes vara av kulturhistoriskt värde. Med tiden mynnade samlandet ut i en vision om att skapa ett svenskt etnografiskt museum. Inledningsvis visades föremålen upp i makarnas privata hem på Kammakargatan och hade huvudsakligen en inriktning mot bondekultur, men perspektivet breddades sedan till att omfatta alla samhällsklasser.

1873 öppnade paret Hazelius Skandinavisk-etnografiska samlingen på Drottninggatan, med en utställning av stuginteriörer från flera svenska landskap. Året därpå avled Sofi i barnsäng i samband med sonen Gunnars födelse. Förlusten av hustrun gjorde att Artur gick allt mer upp i arbetet med museet och 1875 beviljades verksamheten statsanslag. 1878 deltog han på världsutställningen i Paris, vilket gav hans museum världsrykte och gav möjlighet till expansion. Gåvor och donationer flöt in och verksamheten växte. 1880 omvandlades museet till en stiftelse och döptes om till Nordiska museet. Namnbytet var ett uttryck för Arturs sätt att betrakta de skandinaviska folken som nära besläktade och öppnade upp för utställning av föremål från våra nordiska grannländer. Några år senare påbörjades byggnationen av den storslagna museibyggnad som idag inhyser samlingarna.

 

Nordiska Museet skall vara ett hem för minnen, framför allt ur svenska folkets liv, men även ur andra folks, som med det svenska äro befryndade. Det skall omfatta alla klasser, således icke endast allmogen, utan ock medelklassen och de högre stånden. Och då dess syfte skall vara att på samma gång gagna vetenskapen samt väcka och nära fosterlandskänslan, skall det också upptaga och vårda minnen av svenska män och kvinnor, som i olika riktningar främjat fosterländsk odling och ära.

– Artur Hazelius i Nordiska museets stadgar

 

Under 1880-talet började Artur anlägga ett av världens första friluftsmuseer på Skansenhöjden i Stockholm. Dit lät han flytta allmogebyggnader från olika delar av landet i syfte att visa upp hela Sveriges kultur i huvudstaden. Husen fylldes sedan med bohag, som på detta sätt ställdes ut i sin genuina miljö istället för i ett musealt sammanhang. Artur ville dessutom samla svenska växter och djur på Skansen, vilket ledde till uppbyggnaden av en djurpark och en örtagård. 1891 öppnades området för allmänheten och blev omedelbart en betydelsefull del av Stockholms kulturliv. Dess popularitet och pedagogiska funktion gjorde att Artur Hazelius kom att betraktas som en av de viktigaste personerna i framväxten av den nationalromantiska tidsandan. Bilden förstärktes när han 1893 var med och grundade föreningen Svenska folkdansens vänner, vars främsta syften var att bevara kulturarvet kring folkdans, folkmusik och folkdräkter. Föreningens dräktsamling tillhör idag de största i landet.

1898 invaldes Artur Hazelius i Kungliga Vetenskapsakademien. Hans motto var ”Känn dig själv”, vilket ska utläsas som att människan bör förstå sig själv utifrån sin historia.

kulturbilder.wordpress.comUnder sina sista år var Artur bosatt i ett av de äldre husen inne på Skansenområdet. 1901 avled han vid 67 års ålder i sitt hem, efter en kort promenad. Hans begravningståg genom Stockholm drog till sig 100 000 deltagare och han hyllades som ”den mest fosterlandsälskande man som Sverige ägt”. Nu vilar han i Skansens jord, nära Skånegården. Han efterträddes som Skansenchef av sonen Gunnar.

Om Artur Hazelius liv kan man säga att det präglades av kärlek till Sverige och de nordiska folkens historia. Hans insats som folkbildare var enorm och hans livsverk lever än idag kvar som en framträdande del av svenskt kulturliv. Skansen är nu ett av Sveriges mest besökta turistmål och skådeplats för firandet av våra viktigaste högtider. Hundratals liknande parker har öppnats runt om i världen med Skansen som förebild och ordet ”skansen” har i flera språk blivit synonymt med friluftsmuseum. Nordiska museet har visat upp föremål med rötter i det nordiska kulturarvet i över 100 år och dess imponerande siluett är en självklar del av Stockholm. Artur Hazelius har vi att tacka för mycket.

 

Fotnot: Bilden överst visar Artur Hazelius två främsta skapelser: En del av Skansen med Nordiska museet i bakgrunden.

Bilden av Hazeliushuset publiceras med tillåtelse av bloggen Kulturbilder:

https://kulturbilder.wordpress.com/2014/10/21/svensk-kultur-nar-artur-hazelius-skapade-skansen/

 

En kommentar till årets politiska kontrovers runt Skansen:

Tidigare i år uppstod en hetsig diskussion, då en video med bilder från Skansen lagts upp på internet till stöd för ett politiskt parti. Detta fick Skansens ledning med Skansenchefen John Brattmyhr i spetsen att publicera ett avståndstagande. Följande gick att läsa på Instagram:

Skansen står för öppenhet och alla människors lika värde, oavsett etnicitet, religion och sexuell läggning. Vi välkomnar mångfalden. Skansen tar å det starkaste avstånd från Alternativ för Sverige och musikvideon. Den strider mot allt vi står för.

I ett senare tillägg stod följande:

Texten är inte Skansenchefens personliga åsikt. Den beskriver vad Skansen har stått för i 127 år, nämligen att vi välkomnar mångfalden.

Som bloggägare till Kulturminnet har jag inte satt mig in i detaljerna runt den aktuella videons publicering och tar därför inte ställning i just den frågan. Däremot vänder jag mig emot Skansens uttalanden.  ”Alla människors lika värde” må vara en tjusig formulering, men har ingenting med Skansens grundande och syften att göra. ”Mångfald”, vilket med nutida språkbruk kommit att beteckna en blandning av kulturer från vitt skilda världsdelar, är snarast motsatsen till vad Skansen är tänkt att visa upp. Att dessutom dra in sexuell läggning och världens alla religioner i diskussionen är absurt. Det finns inga belägg för att Skansens utformning på något sätt skulle ha haft detta i åtanke.

Artur Hazelius hade ett intresse för svensk kultur och det var kunskap om denna som hans livsverk syftade till att förmedla. Att likt John Brattmyhr påstå annorlunda är – faktiskt – historierevisionism. Frågan är också varför Skansens verkliga syfte inte skulle vara gott nog.

 

Tryckta källor:

Baehrendtz, Nils Erik (red. 1980), Boken om Skansen, Bra Böcker

Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

 

Otryckta källor:

https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=276

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/artur-hazelius-nordiska-museets-grundare

http://www.skansen.se/sv/skansens-historia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Artur_Hazelius

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s