När normerna förändras, del 33: Taggtråd, skottsäkra fönster och passerspärrar

bild taggtråd

En hetsig debatt har utbrutit efter att en bostadsrättsförening i Göteborg valt att omgärda sitt område med taggtråd. Redan för några år sedan satte föreningen upp ett högt staket som skydd mot skadegörelse, stöld och vandalisering, men det har inte varit tillräckligt. Föreningen har därför valt att komplettera staketet med en taggtrådskrona.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Boende i närområdet har uttalat skarp kritik i lokalpressen och i sociala medier rasar diskussionerna. Kritiken handlar ofta om att taggtråd är en symbol för att stänga människor ute.

”Ingen ska behöva uppleva taggtråd”, säger Özgür Tasbas, stadsdelsnämndens ordförande i östra Göteborg. Men frågan är då om någon ska behöva uppleva att få bilen sönderslagen, egendom stulen och lekplatsen förstörd – för det är det bostadsrättsföreningen har tröttnat på och vill skydda sig emot. Ingen omger sig med taggtråd för nöjes skull.

Vi har redan tidigare sett media rapportera att samhällen som liknar gated communities nu växer fram i Sverige: muromgärdade bostadsområden som övervakas och där endast behöriga ges tillträde. Tidigare i år installerade en skola i Märsta passerspärrar för att hålla obehöriga ute och en annan skola lät sätta in skottsäkra fönster. Det har också blivit allt vanligare att kommunerna hyr in privata vaktbolag, eftersom polisen inte räcker till.

Kritiken mot dessa åtgärder har ofta liknat den som nu riktas mot bostadsrättsföreningens taggtrådsstängsel. Ett ofta använt argument är att man inte vill att Sverige ska bli som Brasilien. Och, nej, det vill man ju inte. Det vill inte jag heller och jag är övertygad om att de människor som nu skyddar sig bakom murar, staket och låsta grindar inte heller vill det. Men kritiken är missriktad, eftersom den inte adresserar det verkliga problemet. Det verkliga problemet är naturligtvis inte att det sätts upp taggtråd, utan att taggtråd behövs.

Sverige tillhör nu Europatoppen i antal skjutningar. Gruppvåldtäkter har blivit så vanliga att man knappt reagerar när man läser om dem. Våra gränser är vidöppna och myndigheterna har ingen kontroll över vilka som kommer in i landet. Otryggheten ökar för varje år och mycket få av alla anmälda brott klaras upp. Det är inte märkligt att svenskarna börjar förse sina hem med larm och barrikadera sig.

När jag var barn låste inte min mamma dörren när vi gick och handlade – det fanns ju ingen anledning. Idag har hon dubbla lås och säkerhetskedja. Och det är ju fruktansvärt tråkigt. Jag önskar verkligen att hon hade kunnat fortsätta låta dörren stå olåst utan rädsla, men man kan väl knappast anklaga henne för att vilja låsa om sig, när samhället nu ser ut som det gör?

De skyddsåtgärder som nu blir allt vanligare är bara en reaktion på verkligheten. De är inte själva sjukdomen, utan ett symptom. Det är uppenbart att många vill fortsätta måla upp bilden av att vi lever i Bullerbyn och då blir skyddsåtgärderna förstås obehagliga störningsmoment, men realiteterna kommer att fortsätta tränga sig på oavsett. Brasilien skulle fortsätta vara Brasilien även om de inhägnade bostadsområdenas murar revs. Det skulle bara vara väldigt mycket mer otryggt för väldigt många.

 

Läs mer:

http://www.dagensjuridik.se/2017/09/sverige-i-topp-med-antal-skjutningar-svart-hitta-motsvarighet-i-andra-lander

https://www.di.se/nyheter/dramatisk-boom-for-skottsakert-glas-har-hant-nagot-i-samhallet/

https://www.expressen.se/gt/svenska-lyxsamhallena-stanger-in-sig-bakom-murar/

https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/taggtrad-ska-halla-hyresgaster-borta/reprkg!WhKFX51FgQPkYlma54pOkw/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6526623

http://www.unt.se/sigtunabygden/marstaskola-far-passersparrar-5088965.aspx

En reaktion på ”När normerna förändras, del 33: Taggtråd, skottsäkra fönster och passerspärrar

  1. Pingback: När normerna förändras, del 42: Var är den allmänna ordningen? | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s