Ska staten stå för kulturen?

bild teater

För några dagar sedan beslutade Moderata Ungdomsförbundet (MUF) att verka för att den statliga finansieringen av kultur ska avvecklas. Så vitt jag kan förstå motiverar MUF detta med att pengarna skulle kunna användas bättre inom kärnverksamheter som polis, sjukvård och försvar.

Jag håller med MUF om att statens bidrag till kultur bör minskas kraftigt och att pengarna sannolikt gör mer nytta på annat håll, men mitt främsta skäl till denna uppfattning är annorlunda: Kulturen behöver frigöras ur den politiska styrningens grepp.

I Sverige delar staten ut 16 miljarder årligen till kultur, medier, trossamfund och fritid. Till detta kommer kommunernas kulturbidrag. Vi pratar alltså om mångmiljardbelopp – ofantliga summor, som ligger i den politiska maktens händer och styrs åt det håll politikerna vill. För Sveriges del har det inneburit att hela kulturscenen handlar om feminism, intersektionalitet, mångkulturfrågor och HBTQ. Några motröster får inte komma till tals. Skattebetalarnas pengar används till att åsiktslikrikta skattebetalarna.

Under Alice Bah Kuhnke har politiseringen av kulturlivet nått nya höjder. Kulturen har blivit politikernas redskap att uppfostra folket och de kulturproducenter som inte jamar med ställs utan finansiering (Läs gärna mer här, här och här). Kulturarbetarna tvingas till åsiktsprostitution för att överleva och kulturen förvandlas till ett ensidigt uttryck av värdegrundssanktionerad propaganda. Det svenska kulturlivet är idag enkelspårigt och utan dynamik. Vi får helt enkelt den kultur staten vill betala för och inte vad kulturkonsumenterna väljer. Kvaliteten blir därmed vad jag skulle vilja kalla kommunistisk.

Det finns kulturverksamheter som har sådan betydelse för befolkningen att det är rimligt att de tillgängliggörs via skattemedel. Dit hör bibliotek, studieförbund och kulturskolor. Jag menar dessutom att det finns institutioner av sådant kulturhistoriskt värde att staten bör bidra till finansieringen, exempelvis Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska Teatern och verksamheten vid flera av våra fina konserthus. Det är emellertid min bestämda uppfattning att staten inte bör lägga sig i innehållet i den verksamhet som presenteras vid dessa institutioner och framför allt inte villkora ersättningen med politiska direktiv. När varenda uppsättning på varenda småstadsteater måste vinkla sin verksamhet och vartenda litet förlag är i behov av villkorade medel för att stå sig i konkurrensen har det gått för långt – då är den fria kulturen död och kulturarbetarna har förvandlats till politiska marionetter.

Jag vill att statens pengaflöde till kulturen ska krympas för att jag bryr mig om kulturen. Det kan tyckas motsägelsefullt, men i det läget har vi hamnat.

 

Läs mer:

https://www.svt.se/kultur/muf-vill-avskaffa-public-service

En reaktion på ”Ska staten stå för kulturen?

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s