Gästskribent Daniel Larsson: Om Fädernas gudasaga av Viktor Rydberg

20190322_091313

Viktor Rydberg (1828-1895) ägnade tio år åt efterforskningar av asatron innan han skrev Fädernas gudasaga och 1887 gavs första upplagan ut. Jag har läst upplaga fem från 1926 med illustrationer av John Bauer. Viktor Rydberg skriver själv i förordet:

För första gången överlämnas härmed i den svenska ungdomens händer vår folkstams myter som ett sammanhängande helt. En närmare undersökning har visat, att de bildat en fortlöpande saga, vari varje myt, även om den i sin uppkomst var fristående, blivit införlivad som länk i en kedja, vilken börjar med världens, gudarnes och människoslägtets upphov och ändar med Ragnarök och världsförnyelsen.

Just detta, att Rydberg sammanlänkar myterna och sätter allt i en kontext, ett större sammanhang, tycker jag är den största styrkan med boken. Till exempel orsakar Loke Balders död och spelar en avgörande roll för upptakten till Ragnarök. Mot bakgrund av detta är det intressant att veta varför Loke, som är avkomman till två jättar, överhuvudtaget bor i Asgård istället för att vara kvar hos jättarna i Jotunheim. Anledningen är att han kom till asarna som en del av utbytet mellan världarna under urtidens fridsålder, för att säkra fred och stabilitet.

Vill man lära sig om enstaka myter som exempelvis Tors brudfärd, hur Fenrisulven binds med Gleipner och tar Tyrs högerhand som pant eller hur Freja får sitt smycke Brisingamen så finns många källor och böcker att läsa. Fädernas gudasaga berättar självfallet också om allt detta, men innan dess får man lära sig om världsskapelsen, hur både ädla och hemska släkten härstammar från Ymer, om vanernas och asarnas olika uppgifter och mycket annat.

Boken är alltså en populärversion av asatron och har enligt mig ett väldigt fint ålderdomligt språk som ändock är lättläst. Förkunskaper om nordisk mytologi är inte nödvändiga men underlättar förståelsen då det är väldigt många urtidsväsen, världar, namn och annat att som avhandlas i en rask följd. Till hjälp finns i slutet av boken en mytologisk namnförteckning. Att så många olika karaktärer och deras handlingar beskrivs, till skillnad från en vanlig roman med en huvudperson och ett antal återkommande bipersoner, gör att det krävs en hel del koncentration för att tillgodose sig boken.

Inom nordisk mytologi finns olika källor som inte alltid är samstämmiga, olika namn kan misstänkas att egentligen syfta på samma person och olika tolkningar görs. Viktor Rydberg verkar ha sammanblandat Angerboda och Gullveig, alternativt tolkat det som att det är samma person. En del forskare har för övrigt föreslagit att Gullveig är Freja. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Gullveig_(nordisk_mytologi)) Vad som är rätt och fel är svårt att fastslå med säkerhet. Oavsett vilket så är denna bok en fantastisk genomgång av våra förfäders tro och rekommenderas till alla med historieintresse.

Daniel Larsson är trebarnsfar, ingenjör och försvarsanställd. Genom sitt intresse för politik och ekonomi har han ett stort samhällsengagemang och är övertygad om att vi behöver lära av vår historia för att utvecklas. Hans favoritordspråk är: ”Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s