En utomståendes perspektiv på kulturskillnader i Sverige

Tidskriften Kvartal publicerar idag en intervju med den amerikanske professorn Mark Weiner, som blivit känd som något av en världsauktoritet på hur klankulturer fungerar. För närvarande befinner han sig i Sverige som gästforskare, bland annat i syfte att studera mötet mellan svensk sjukvård och invandrade folkgrupper. Hans forskningsmetodik är spännande, då den bygger på direkta observationer av faktiska förhållanden. Exempelvis följer han med ambulanssjukvårdare till områden med hög andel utlandsfödda. I Kvartal delar han med sig av sina erfarenheter från dessa uppdrag och han gör det med en rakhet och skärpa som den svenska debatten sällan släpper fram.

I intervjun uttrycker Weiner att Sverige har gått igenom en demografisk revolution och att detta fått förödande konsekvenser för ambulanssjukvårdens möjligheter att utföra sitt uppdrag. Det är inte ovanligt att ambulanser måste invänta poliseskort innan de åker in i ett utsatt område, vilket gör att värdefull tid går till spillo och att ambulanspersonalens legitimitet urholkas. Beteendet med stenkastning mot ambulanser, konstaterar han, verkar ha sin grund i en kulturell spill over-effekt som bottnar i negativa attityder mot myndigheter i allmänhet. Han gör också jämförelser med USA, där organiserat våld mot ambulanssjukvårdare i princip inte förekommer och diskuterar om polisiära skillnader kan ha betydelse. Ur ett amerikanskt perspektiv är det, menar Weiner, slående hur få poliser som syns i områden som Rinkeby, Rosengård och nordöstra Göteborg.

Weiner beskriver också andra problem som uppstår i mötet mellan svensk sjukvård och invånare från länder där samhället baseras på klanlogik. Ofta saknas förståelse för att ambulanssjukvårdarna är kvalificerad personal som kan starta livräddande insatser på plats, vilket gör att ilska uppstår när ambulansen inte omedelbart ger sig iväg till sjukhuset. Det är också vanligt att ambulanssjukvårdarna möts av ett mycket stort antal anhöriga – ibland ett par dussin – som vill hjälpa till på ett sätt som distraherar, skapar trängsel och stör ambulanspersonalens arbete. Det förekommer även att familjens överhuvud vill föra talan åt patienten, vilket försvårar diagnossättning och gör att patientens autonomi åsidosätts.

Observationer som Weiners är viktiga för att vi ska kunna förstå och adressera mångkulturens problem. Frågan är bara om hans forskning kommer att ges någon större uppmärksamhet i den svenska samhällsdebatten.

– Något som förvånar mig är den utbredda oviljan hos många svenska intellektuella att diskutera sociala och kulturella skillnader mellan olika grupper. Det verkar närmast vara ett tabu, konstaterar Weiner.

 

Läs mer:

https://kvartal.se/artiklar/att-diskutera-kulturskillnader-tycks-vara-tabu-i-Sverige/

En reaktion på ”En utomståendes perspektiv på kulturskillnader i Sverige

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s