Lussekatter

20181123_095022.jpg

Idag besöker tusentals lucior våra hem, skolor, arbetsplatser och torg. De flesta av dem kommer att bjuda på skönsång, men många kommer också att ha med sig saffransfärgade ”lussekatter” i form av bullar med snirklig form. I denna tradition möts Lucia och Lucifer, ljusets drottning och djävulen själv.

Att baka julbröd med speciella former är en månghundraårig tradition i Sverige, men beteckningen ”lussekatt” är inte lika gammal. Ordet finns dokumenterat första gången i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1898. Äldre namn på bakverket är ”dövelskatt”, alltså djävulskatt, vilket bottnar i en föreställning om att djävulen kunde uppträda i kattskepnad. Seden att blanda saffran i brödet har sannolikt kommit från Tyskland, där sägnen sade att djävulen gav elaka barn stryk, medan snälla barn fick bullar av Jesus. Genom att färga bullarna lysande gula tänkte man sig att den ljusskygge djävulen kunde hållas borta. När saffran blev en julkrydda i Sverige mot slutet av 1800-talet fick det gulfärgade brödet spridning även här. Bullarna kom då att förknippas med luciafiradet, varpå namnet ändrades från dövelskatt till lussekatt. Sannolikt syftar prefixet ”lusse” alltså på lucia (som i ”lussevaka” eller ”lussebrud”), även om vi inte kan utesluta att det härletts från Lucifer.

Än idag bakas saffransbrödet i särskilda former, vilket gjort att lussekatten behållit ett karakteristiskt utseende. Vanligast är s.k. enkel kuse, där brödet formas som ett S med ihoprullade ändar. I regel sitter ett russin mitt i varje halva. Ibland läggs två sådana S i kors för att bilda en gullvagn eller ett julkors (se bilden ovan). Dessa former kan spåras tillbaka till bronsåldern, då de var vanliga på smycken och i bilder. Ibland bakas lussekatter även i form av tvinnade lindebarn eller runda såkakor.

 

Fotnot:

Bilden visar ett luciafirande Karlskoga 1941. Andra världskriget rasade, men luciatraditionen upprätthölls.

Om du vill veta mer om bakgrunden till vårt luciafirande kan du läsa här.

 

Tryckta källor:

Fredlund, Jane (1981), Stora boken om livet förr, ICA Bokförlag

 

Otryckta källor:

https://www.hembygd.se/korsberga/files/2015/12/julhäftet.pages_.pdf

https://hogtider.wordpress.com/2013/12/01/varfor-heter-det-lussekatter/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lussekatt

3 reaktioner på ”Lussekatter

  1. Jätteintressant! Är lucia på bilden oxå Doris Hallberg? I så fall möjligen en ättling till Anders Andersson från Åsle, far till tre bröder som alla tog släktnamnet Hallberg. Anders var min farmors farfar.
    Hälsningar Sten Alexis Berger från Helsingfors

    Gilla

    • Ja, visst är det Doris Hallberg på bilden. Hon var min farmor. Jag har släktträd ganska långt tillbaka i tiden, men p.g.a. pågående husrenovering är allt nedpackat och svårt att hitta. Så snart det blivit mer ordning här hemma ska jag leta fram alla papper och se om jag hittar Anders Andersson från Åsle. Återkommer!

      Gilla

    • Hej igen, Sten Alexis Berger! Nej, någon Anders hittar jag inte. Namnet Hallberg kan jag spåra tillbaka till 1700-talet på mitt släktträd, då i form av faktorimästare Sven Hallberg från Norrtälje. Hans son Erik Hallberg (1753-1808) var besiktningsrustmästare i Sveaborg. Dennes son Erik Joakim Hallberg föddes 1792 i Helsingfors. Han blev sjökapten och flyttade senare till Stockholm, där han gifte sig med Anna Charlotta Cederwharf. De fick flera barn, bland annat Johan Henric Hallberg (1827-1869), även han sjökapten. Dennes son (med Hilda Carolina Henriette Görges) Carl Henrik Hallberg (1854-1933) var kamrer vid Motala verkstad. Han fick sonen Berndt Johan Fredrik Hallberg (1885-1956), som arbetade som ingenjör i Stockholm. Dennes son Lars Johan Henrik Hallberg (1917-1987) var min farfar. Han gifte sig med min farmor Doris Wahlström, som då blev Doris Hallberg.

      Hör gärna av dig om du bland dessa namn hittar någon länk till din egen historia.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s