Julkort

20181123_093424.jpg

Att skicka kort vid helger och högtidsdagar blev vanligt i Sverige efter 1877, då ett lägre porto infördes för brevkort. Till en början var nyårskorten de mest populära, men deras plats kom succesivt att tas över av julkorten. Mot 1800-talets slut hade floden av julkort blivit så stor att postväsendet tvingades hyra in extrapersonal i december. Detta avspeglade inte bara allmänhetens preferenser, utan var också resultatet av att samhället förändrades. Allt fler flyttade från landsbygd till stad och många utvandrade till Amerika. Julhälsningarna blev då ett sätt att dela julglädjen när man inte hade möjlighet att träffas. Oftast önskade man varandra Fridfull jul, Fröjdefull jul eller Glad jul. God jul blev vanligt först en bit in på 1900-talet.

Under 1800-talet importerades de flesta julkort från Tyskland och skildrade ofta figurer och företeelser som var främmande för den svenska jultraditionen. Motiv med svensk prägel kom 1898, efter att konstnärinnan Jenny Nyström inlett ett samarbete med kortförläggaren Axel Eliasson. Deras arbete resulterade i en omfattande produktion av kort med julmotiv, som fick stor spridning och uppskattning. Totalt målade Jenny Nyström mer än 3000 julkort, varav vissa blivit klassiker och bidragit till att forma den svenska bilden av både jultomte och julgran. Andra välbekanta julkortskonstnärer är Aina Stenberg, Anna Palm de Rosa, Elsa Beskow och Anders Olsson.

Bakom varje julkort som köps och sänds finns ett övervägande hos avsändaren, vilket gör att julkorten på olika sätt bär vittne om sin tidsanda och rådande julideal. På julkort från förra sekelskiftet var julgranen ofta en mindre bordsgran, som senare kom att ersättas av större granar. 1911 målade Jenny Nyström en tomte i ett slags flygmaskin och under 1930-talet dyker moderna vardagsföremål, som telefoner, upp på julkorten. Fortfarande är det dock klassiska motiv – snöfyllda landskap, tomtar och utövandet av jultraditioner – som är mest omtyckta. Det är också vanligt att julkort har en ålderdomlig prägel, vilket kanske återspeglar ett nostalgiskt sökande efter en äldre och fridsammare tid.

 

Tryckta källor:

Neumüller, Anders (1984), God Jul. Svenska jultraditioner på helgkort från förr, Bonniers

Swahn, Jan-Öjvind (2014), Jul med Jenny Nyström, Ordalaget

 

Otryckta källor:

Klicka för att komma åt julha%CC%88ftet.pages_.pdf

En reaktion på ”Julkort

  1. Pingback: Julen | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s