Nyårsafton

Natten mellan 31 december och 1 januari firar vi in det nya året. Det är vi inte ensamma om – samma firande äger rum i hela den del av världen som har samma kalenderår.

Huruvida traditionen att vaka in det nya året går långt tillbaka i tiden eller är en mer sentida företeelse ger källorna olika besked om. I modern tid har dock tolvslaget kommit att bli firandets höjdpunkt. I det gamla bondesamhället välkomnade man nyåret genom att skjuta med bössor, medan det numera är vanligt att avfyra fyrverkerier. Många skålar i champagne och önskar varandra gott nytt år.

I den svenska folktron tänkte man sig att magiska krafter var i rörelse i brytpunkten mellan olika tidsperioder och nyårsaftonen ansågs kunna ge järtecken om det kommande året. Spådomsteknikerna var många, men ofta spåddes i kaffesump. Man kunde också stöpa bly, då formen på den stelnade blyklumpen ansågs skildra något som skulle hända. I Västergötland gick flickorna ut vid tolvslaget och sopade marken framför dörren, för att deras tillkommande nästa dag skulle besöka gården. Man kunde också få veta vem man skulle gifta sig med genom att niga framför nymånen och fråga vems kaka man skulle baka. Genom något särskilt tecken skulle man då snart få besked. Än idag lever något av nyårsnattens magi kvar genom att nyårslöften anses särskilt bindande och viktiga att följa. Många väljer att lova sig själva att göra något krävande.

Det är tradition att låta kyrkklockorna ringa in det nya året. Sedan slutet av 1800-talet har nyårsringning också hållits på Skansen i Stockholm. På Skansen uppstod även traditionen att recitera Alfred Tennysons dikt ”Nyårsklockan”. 1928 började nyårsringningen sändas i radio och sedan 1977 sänder SVT diktuppläsning vid tolvslaget.

Några särskilda måltidstraditioner för nyårsfirandet finns inte i Sverige, men ofta är maten lite extra påkostad. Om julen är vår familjehögtid, så är det vanligare att nyår firas i goda vänners lag. Nyår är också tid för lyckönskningar och nyårshälsningar. Den tidigare seden att gå på nyårsvisit är däremot en nu nästan bortglömd tradition.

 

Nyårsklockan

Alfred Tennyson i översättning av Edvard Fredin

 

Ring, klocka ring i bistra nyårsnatten

mot rymdens norrskenssky och markens snö;

det gamla året lägger sig att dö…

Ring själaringning över land och vatten!

 

Ring in det nya och ring ut det gamla

i årets första, skälvande minut.

Ring lögnens makt från världens gränser ut

och ring in sanningen till oss som famla

 

 

Tryckta källor:

Modéus, Martin (2000), Tradition och liv, Verbum

Unge, Ingemar (red. 2001), Våra högtider. Traditionerna, maten och festerna vi minns, Prisma

 

Otryckta källor:

http://www.edu.linkoping.se/museum/nyar.htm

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/nyarsafton