Kulturhistoriska sevärdheter, del 21: Albertus Pictors kyrkomålningar

20181103_120429

Albertus Pictor, som även kallas Albertus Ymmenhausen, Albrekt Målare eller Albertus Pärlstickare, var kyrkomålare i Sverige under 1400-talet. Framför allt var han verksam i Mälardalen, där han lämnat efter sig ett stort antal rikligt utsmyckade kyrkorum. Typisk för hans konstutövning är rikedomen av både färger och bilder. Han försåg kyrkotak och -väggar med ett överflöd, där inga ytor lämnades tomma. Resultatet är överväldigande och han räknas som en av Sveriges främsta muralmålare.

Pictors målningar karakteriseras av livfullhet och intensitet. Han använde sig av en teknik som skiljde sig från den typiskt medeltida, inte minst genom sin detaljrikedom. Föremål lämnar skuggor, kläder veckar sig och avporträtterade figurer har slingor i håret. Färger har lagts på i flera lager och en stor mängd pigment har använts. Med hjälp av de olika lasyrerna har bilderna fått ett större djup. 20181103_120938

Pictors motiv är framför allt bibliska och flera delar av en berättelse åskådliggörs ofta i samma bild. Förutom att fylla en dekorativ funktion blev bilderna illustrationer till prästernas predikningar. I den bildfattiga värld där människor då levde måste det ha varit en oerhörd upplevelse att komma in i någon av de kyrkor Pictor dekorerat. Sannolikt bidrog han i hög grad till att forma församlingarnas uppfattningar om Bibelns personer och platser. Samtidigt säger målningarna mycket om livsvillkoren i det medeltida svenska samhället. Människorna avbildas med kläder och frisyrer enligt dåtida skick och anletsdragen är typiska för de uppländska bönderna snarare än för Bibelns folk. Ibland kompletteras det religiösa innehållet med motiv som vittnar om den dåtida vardagen. Ofta förmedlar de då ett sedelärande budskap, genom att exempelvis varna för dobbel, dryckenskap eller trolldom.

20181226_111730.jpg

Samtidigt som Pictors konst är elaborerad har den ett naivistiskt drag. Till viss del är det resultatet av den medeltida människans begränsade tillgång till information. Hur målar man exempelvis en kamel om man aldrig har sett någon? Det kan den som besöker Härkeberga kyrka få veta. I samma kyrka finns en bild som visar hur Jona är på väg ner i valfiskens buk. Valen har en märkligt framskjutande nos, som snarast ger den formen av en gigantisk gädda. Men hur annars ska man förställa sig en ”valfisk”?

Intressant är att studera de smådjävlar som återkommer som utfyllnad i målningarnas vrår. I skildringen av dessa har Pictor låtit sin fantasi blomma ut, så att de uppvisar en remarkabel spännvidd avseende färg, form och attribut. Den som letar upptäcker en myriad av olikformade figurer med slugt utseende, försedda med näbbar, trynen eller borst.

Vissa teman går igen i flera kyrkor. Ett favoritmotiv är Sankt Göran och draken, som avbildas i just det ögonblick då draken övermannas och dödas. Symboliskt skildrar detta det godas seger över ondskan.

20181103_120440

20181226_111825Den som besöker flera av Pictors kyrkor kan skönja ett mönster i fördelningen av motiv. Nya testamentets bilder placeras ofta på långhusets väggar, medan händelser ur gamla testamentet pryder takvalven. I vapenhuset målade Pictor gärna moraliserande motiv, exempelvis livshjulet och scener med djävulen. I livshjulet kan man se en mans resa genom livet, där han först tvingas klamra sig fast och kämpa sig uppåt, i vissa fall tyngd av vikter runt halsen. I bildens mitt har mannen nått livets höjdpunkt och stoltserar med händerna självsäkert placerade i sidorna. Avslutningsvis skildras hur han åldrad och försedd med käpp störtar ner mot döden. Döden, som symboliseras av ett skelett, väntar med en spade i handen, redo att gräva hans grav. Med denna bild ville Pictor påminna om livets förgänglighet och nödvändigheten av att förbereda sig för livet efter detta.

En av Pictors mest berömda målningar finns i Täby kyrka och visar hur en man spelar schack med döden. Regissören Ingmar Bergman såg den som barn och lät den senare i livet inspirera honom till filmen Det sjunde inseglet.

Albertus Pictors målningar finns idag bevarade i 36 svenska kyrkor. Flera av dem har  undsluppit att bli överkalkade, vilket annars drabbade många kyrkomålningar när interiörerna skulle förenklas i 1600-talets lutherska anda. Därför är stora delar av hans konst i ett gott skick, trots att den skapades för ett halvt årtusende sedan. Totalt rör det sig om hundratals kvadratmeter bilder, som ständigt bjuder på nya upptäckter. Att studera Albertus Pictors målningar är ett fascinerande sätt att komma medeltidens vardagsliv och religiösa föreställningar nära.

 

Albertus Pictors liv och gärningar

Albertus Pictor troddes länge vara svenskfödd, men senare forskning har visat att han sannolikt kom från den lilla staden Immenhausen i Tyskland. Kanske hade han gått i lära i Sydtyrolen, vilket skulle förklara hans för dåtida svenska förhållanden ovanliga teknik. Källorna om hans liv är få, men vi vet att han 1473 gifte sig med Johan Målares änka Anna och bosatte sig tillsammans med henne vid Norreport i Stockholm. I bevarade dokument kallas han ömson målare, ömson pärlstickare, vilket vittnar om att han hade två yrken. Av allt att döma var han framgångsrik i båda. Vid ett tillfälle ska han dessutom ha erhållit arvode för att ha spelat begravningsorgel i Storkyrkan. Således förefaller han ha varit en man med många talanger. Till det livsverk han lämnat efter sig hör, förutom de berömda kyrkomålningarna, ett antal figurbroderade skrudar av mycket hög kvalitet.

 

 

En upplevelserik utflykt för den som besöker Uppland är att göra en rundtur till några av de kyrkor som visar upp Albertus Pictors främsta verk. En sådan utflykt går lämpligen till de närliggande kyrkorna i Härkeberga och Härnevi norr om Enköping och den bildrika kyrkan i Täby utanför Stockholm.

 

Fotnot:

Fotografierna ovan är tagna i Härkeberga kyrka

 

Tryckta källor:

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta

Nisbeth, Åke (2004), Härkeberga kyrka, (Häfte utgivet av Uppsala Stifts kyrkobeskrivningsredaktion. Finns att köpa i Härkeberga kyrka.)

Ottoson, Mats och Ottoson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

Sandström, Sven (red. 1991), Konsten i Sverige, Norstedts

 

Otryckta källor:

http://www.albertuspictor.com/start.htm

https://www.dagen.se/livsstil/albertus-pictor-skapade-en-sa-fantastisk-varld-1.175714

https://www.svd.se/albertus-pictor-i-nytt-ljus

En reaktion på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 21: Albertus Pictors kyrkomålningar

  1. Ping: Mer att läsa om Albertus Pictor | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s