Uttrycket som ler och långhalm anger att två saker eller personer hänger tätt samman, i regel i betydelsen att de är oskiljaktiga. Ursprunget står att finna i äldre tiders tegeltillverkning, då lera och långa halmstrån blandades och pressades samman, ofta genom att man drev boskapsdjur över blandningen. Massan kunde sedan användas som fyllnadsmaterial i väggar eller formas till tegelstenar för byggnation, vilket framför allt var vanligt i skogfattiga bygder. Detta byggnadsmaterial var dock inte särskilt stabilt och beständigt, varför uttrycket tidigare användes med ett mått av ironi om personer eller företeelser som egentligen inte passade så bra ihop.
Tryckta källor:
Hellsing, Birgitta; Hellquist, Magdalena; Hallengren, Anders (2000), Bevingat, Albert Bonniers Förlag
Holm, Pelle (1964), Bevingade ord, Albert Bonniers Förlag
Otryckta källor:
https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/hanga-ihop-som-ler-och-langhalm