Kulturhistoriska sevärdheter, del 24: Södra Ölands kulturskatter

20190420_140305

För ett par veckor sedan bjöd bloggen på en upptäcktsresa till några av norra Ölands mest sevärda platser. Nu återvänder vi för att fortsätta vår färd till öns sydligare delar. Det innebär att vi beträder värdefulla marker. År 2000 upptogs en tredjedel av Öland på UNESCO:s världsarvslista p.g.a. sitt unika kulturlandskap, där floran och faunan är märkligt rik. Mest imponerar Stora Alvaret, med sin flacka, ödsliga hällmark. Här har människan bott sedan stenåldern och den biologiska mångfalden är ett resultat av hennes mödor.

Vi väljer att följa den västra kusten och når snart vårt fösta mål, Karlevistenen, vars långa runskrift berättar om hövdingen ”Sibbe den gode”. Förmodligen har Sibbe varit begravd i en intilliggande gravhög, som nu är borta efter att landskapet nyttjats till odling. Runstenen, som ristades omkring år 1000, står fortfarande kvar på sin ursprungliga plats. Texten innehåller en strof skriven på det komplicerade fornnordiska versmåttet drottkvätt, vilket bara fick användas till hyllningskväden åt framstående hövdingar. I dikten finns hänvisningar till nordisk mytologi, medan en medeltida inskription på baksidan förklarar att texten skrivits i Jesu namn. Brytningstiden mellan asatro och kristendom blir tydlig.

En kort bilfärd senare når vi Vickleby, vars förtjusande bygata kantas av trähus som blivit skeva av ålder. Under andra världskriget bildades något av en konstnärskoloni på byns pensionat, då en stor grupp konstnärer samlades för att dra nytta av Ölands speciella ljus. Att miljön upplevdes som inspirerande kan vi än idag förstå.

Lite längre söderut kommer vi till Mysinge hög, en gravhög som mäter hela 42 meter och utgör en av öns högsta punkter. Högen är ännu outgrävd, men undersökningar med georadar har visat att ett stort röse döljer sig under ytan. Sannolikt rör det sig om en grav från äldre bronsålder, 1800-1500 f Kr. Vem som är begravd i högen är oklart, men enligt sägnen ska högen tidigare ha varit bostad åt kung Mysing.

Vi stannar lite längre i området för att göra en kort vandring ut på Mysinge alvar, där människans mångtusenåriga arbete har satt prägel på växtlivet. Eftersom vi har turen att komma i maj kan vi glädjas åt mängder av blommande orkidéer.

Resan går vidare mot den vackra kuststaden Mörbylånga. Strax utanför samhället besöker vi Kastlösa kyrka och tittar på den monumentala freskmålningen ”Den återvändande Kristus”.

Nu väntar en av vår resas absoluta höjdpunkter: Gettlinge gravfält. Gravfältet sträcker sig nästan två kilometer i nord-sydlig riktning och var i bruk under 2000 år. Det bjuder på en spektakulär blandning av gravar av olika ålder och utseende, totalt över 200 stycken. Bland annat ser vi kalkstenshällar, resta stenar, domarringar och skeppssättningar.

20190420_114558 Utsikten och närheten till havsranden förhöjer upplevelsen.

En kort färd senare kommer vi till Degerhamns hembygdsmuseum, där vi får en inblick i stenindustrins historia. Vi besöker också de närbelägna ruinerna efter det södra alunbruket, vars skorsten står kvar som ett monument över en svunnen tid.

20190420_123831

Nu lämnar vi kusten och färdas inåt landet för att ta oss till en annan av Ölands främsta sevärdheter, Eketorps borg. Borgens cirkelrunda ringmur syns på flera kilometers avstånd. Den första försvarsanläggningen på platsen anlades sannolikt redan på 300-talet och tjänade som tillflyktsort i orostider. År 400-700 fick borgen karaktären av en befäst bondby. Av oklara skäl övergavs den sedan, men kom att återuppbyggas under tidig medeltid. 20190420_142642

Eketorp är den enda fornborgen i landet som grävts ut i sin helhet. De ståtliga murarna är en rekonstruktion som skildrar hur den antagligen sett ut under sin aktiva tid. På insidan finns flera rekonstruerade bostäder från både järnålder och medeltid, som levandegör de dåtida invånarnas livsvillkor. Som mest hade sannolikt 150-200 personer sina hem innanför de skyddande murarna. Sommartid är borgen full av grisar och höns, precis som den var då. Utanför finns den våtmark som fungerade som byns offerplats.

Utgrävningarna av borgen och dess omgivningar har resulterat i fynd av 26 000 föremål, av vilka ett urval kan beskådas i Eketorps museum.

Vi far vidare söderut och överraskas plötsligt av en intagande mur, som skär som ett streck genom landskapet, kilometer efter kilometer. Det är Karl X Gustavs mur, som byggdes för att stänga in dovhjortar i syfte att underlätta jakten. K 20190420_131751 anske väljer vi att ta en promenad för att följa muren ner till den plats där den når stranden.

Vid Ölands sydspets får vi se den berömda fyren Långe Jan. Fyren byggdes under 1700-talet av stenarna från ett närbeläget kapell. Det omgivande landskapet är hisnande vackert och vi går upp i fyrtornet för att få en bättre överblick. En promenad utmed havsstranden hinner vi också med. Fågellivet är rikt och har vi riktig tur får vi se knubbsälar.

Återresan norrut väljer vi att göra längs den östra kusten, där vägen kantas av välbevarade radbyar. I Gräsgårds hamn, som är en av Ölands största fiskehamnar, tar vi en kaffepaus för att titta på de charmiga sjöbodarna. När vi sedan far vidare passerar vi det väldiga Seby gravfält med dess hällkistor, rösen och stensättningar.

Nu börjar solen skymma och vi gör ett stopp mitt i det flacka landskapet vid Möckelmossen. Där vandrar vi ut över markens väldiga hällar för att insupa alvarets karga skönhet.

När vi färdas över Ölandsbron på väg mot fastlandet känner vi nog att vi snart måste komma tillbaka – för än har vi inte sett allt. Öland är ett landskap som ständigt väcker förundran och bjuder på oväntade upplevelser. Blandningen av vacker natur och historiska lämningar gör ön till en sällsynt pärla. På Öland skulle man kanske kunna tillbringa en livstid utan att någonsin tröttna.

20190420_134941