Midsommarfirandet i bondesamhället

bild midsommar

Här på bloggen har jag redan tidigare uppmärksammat midsommarfirandets långa historia och hur traditionerna knutna till festen har förändrats genom tiderna. Vissa seder har med seklernas gång bleknat bort, medan andra levt kvar och kompletterats med nya. Om det forntida midsommarfirandet vet vi inte mycket – det skymtar fram i detaljfattiga källor som nedtecknats under medeltiden. Enligt dessa verkar den fornnordiska midsommartraditionen ha inneburit öldrickande, som kanske utförts under rituella former, men mer går inte att utläsa. Om firandet i det svenska bondesamhället vet vi däremot desto mer. Dagens bloggtext skildrar några av de sedvänjor som utmärkt midsommar i den svenska allmogen fram till 1800-talets slut.

I det gamla bondesamhället var midsommar en traditionstyngd högtid. Midsommarnatten ansågs – liksom andra brytningstider kopplade till årstidernas växlingar – ha magiska krafter. Förunderliga saker kunde inträffa och det var en gynnsam tid för utövande av spådomskonst. Midsommar betraktades som kärlekens högtid och det var därför särskilt vanligt med kärleksspådomar. Genom att plocka blommor under tystnad för att sedan sova med dem under huvudkudden kunde man få veta vem man skulle gifta sig med. Ett annat sätt att få vetskap om sin tillkommande var att äta något salt, för att sedan gå till sängs utan att dricka. Den blivande maken eller makan skulle då uppenbara sig i drömmen för att erbjuda dryck. Dryckens kvalitet kunde avslöja om äktenskapet skulle bli rikt eller fattigt.

Ett annat uttryck för midsommartidens magi var att läkeväxter som insamlades vid denna tid betraktades som ovanligt kraftfulla. Även midsommardaggen kunde insamlas för att bota sjukdomar och den som gick ut barfota i daggen skulle hålla sig frisk under året. Midsommardagg i mjölet ansågs ge ett bättre bröd. Man kunde också spara sin midsommarkrans och lägga den i julbadet för att få behålla hälsan under vintern. I delar av landet var det en folklig midsommarsed att färdas till en källa för att dricka vatten; vattnet ansågs få hälsobringande egenskaper till följd av midsommartidens krafter.

I bondesamhället inföll midsommar mellan vårarbetets slut och slåttern. Midsommarafton kom därmed att utgöra en betydelsefull symbolisk gräns: tiden före midsommar präglades av ett givande till jorden, medan tiden därefter var till för att skörda det jorden gav tillbaka. Detta firades med att maja åkrarna, det vill säga att dekorera dem med grönskande kvistar. Likaså kunde man lövsmycka sitt hem, både inomhus och utomhus. Det var vanligt att ställa lövruskor vid dörren. Golven skulle skuras, för att sedan strös med löv som luktade gott. Löv användes även till att dekorera festplatser, liksom de vagnar och båtar som förde folket dit. Ibland byggdes hela lövsalar. Hur viktig lövsmyckningen var kan vi förstå genom ett protokoll från en sockenstämma i Kumla 1766. I protokollet finns nedtecknat att en bonde begärde att få slippa löva kyrkan om midsommardagen, då det var ont om löv. Församlingen svarade att hans begäran inte kunde beviljas, ”efter det varit ett urminnes bruk”.

I modern tid lever lövsmyckningen främst kvar genom klädningen av midsommarstången. Troligen kom traditionen med midsommarstång till Sverige från 20180609_141614Tyskland under medeltiden. Dess form och storlek har varierat och än idag lever lokala skillnader kvar. Midsommarstången kom med tiden att bli firandets medelpunkt; den restes under festliga former för att sedan vara centrum för ringlekar och långdans. Ibland ägde dansen istället rum på någon annan lämplig yta, exempelvis i en loge eller en vägkorsning. Den lek som idag betraktas som mest karakteristisk för midsommarfirandet, ”Små grodorna”, fanns emellertid inte. Den uppkom först på 1900-talet.

Att tända midsommarbål är förmodligen ett av midsommarfirandets äldsta inslag. Seden beskrevs av Olaus Magnus i boken Historia om de nordiska folken år 1555, men löper sannolikt längre tid tillbaka. I Danmark och Norge firas än idag Sankt Hansafton 23 juni med att tända bål. Berättelser om svenska midsommareldar finns fram till sent 1800-tal, men seden verkar därefter ha dött ut.

Vilken mat som hört midsommar till har varierat i olika delar av landet. Standardmenyn har också skiftat över tid. Lutfisk och fläsk har ofta tjänat till att ge midsommarmåltiden en festlig prägel. Vitgröt och filbunke var annan typisk kalasmat. Först under 1900-talet blev det vanligt med sill, färskpotatis och jordgubbar.

Idag har midsommarfirandet inte samma kopplingar till jordbrukssamhällets rytm och göromål, men midsommar lever kvar som en folklig fest. Många förknippar midsommar med en särskild stämning och vissa menar att midsommarafton är Sveriges egentliga nationaldag. Ljusa nätter, värme och en grönskande natur kan vara skäl nog att fira, men ett annat skäl är högtidens kulturella och historiska värden. Genom midsommarfirandet bär vi vidare en tradition som skapat mening och sammanhang för våra förfäder långt tillbaka i tiden och kan fortsätta göra det för kommande generationer.

En glad midsommar önskar jag er alla!

 

Tryckta källor:

Berg, Mathilda(2017), Högtider året runt och livet ut, Semic

Schön, Ebbe (2005), Folktrons ABC, Carlssons Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (2010), Svenska traditioner, Ordalaget

 

Otryckta källor:

Midsommarfirandet – en av nordens äldsta och mest förnämsta högtider

https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/den-svenska-midsommartraditionen

Varför firar vi midsommar i Sverige?

https://varldenshistoria.se/samhalle/traditioner/den-svenska-midsommartraditionen

En reaktion på ”Midsommarfirandet i bondesamhället

  1. Ping: Kring traditionens betydelse | Hedniska Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s