En gång var de nordiska skogarna så fulla av magiska väsen att människan var tvungen att anpassa sig. De var så verkliga att de blidkades med gåvor, gavs särskild plats i naturen och skrämdes bort med symboler. Förhållandet mellan människor och skogsväsen reglerades i lag, för att ingen skulle fångas av magiska krafter. Skogens varelser skildrades i sagor och myter och förklarade sådant som var svårt att förstå. Idag lever de en tynande tillvaro och bereds inte lika ofta utrymme i tankar och berättelser. Håller de rent av på att försvinna?
En som valt att uppmärksamma skogarnas allt mer bortglömda invånare är fotografen Margrete Birkeland. Sedan snart ett år kan den som besöker staden Geilo i Norge se hennes utställning om den nordiska folktrons väsen. Fotografierna ställs ut i stort format och finns uppställda utmed en skogsstig, vilket gör att varelserna befinner sig i sin genuina miljö.
När de omgivande trädens grenar reflekteras i glaset tycks bilderna smälta ihop med omgivningen och få liv. De blir en del av skogens rörelser. Effekten är ganska dramatisk; Näcken gnider sin fiol, skogsråets håliga rygg skymtar fram och en vätte-flicka sover fridfullt i en solglänta. De är så närvarande att de nästan tycks andas.
På norska heter alla dessa väsen förstås något helt annat, men de är ändå sig lika och visar upp drag vi känner igen. Den nordiska folktrons väsen har inte följt gränser, utan spridit sig och levt i alla skandinaviska länder. Nu är det upp till oss om de ska fortsätta göra det. Vi avgör själva vad vi vill minnas, berätta och föra vidare. Det är vi som väljer om vi vill hålla dem levande.
Läs mer:
En dokumentär om Margrete Birkeland och hennes fotokonst hittar du här:
https://sumo.tv2.no/programmer/underholdning/naa-eller-aldri/
Kulturminnet 