Mitt hus är mitt

20190615_142626

Jag älskar mitt hus, trots att det inte är märkvärdigt på något sätt alls. Det kostade inte många pengar att köpa och är varken finare eller ovanligare än andra. Om det inte var mitt skulle jag förmodligen inte ägna det någon särskild uppmärksamhet om jag gick förbi. Dessutom har det sina skavanker och skulle nog må bra av en del renoveringar som ännu inte har blivit av. Trädgården är bångstyrig och dess färgprakt beror mest på vildblommor. Men trots alla dessa brister är huset en outsinlig källa till glädje. Under åren vi bott här har det formats av mitt och min mans liv. Det bär spår av oss. Vi känner dess alla vinklar och vrår, vet var golven knarrar och lever hemtamt bland husets alla egenheter. Av någon anledning känner jag stolthet över detta oansenliga hem. Skälet till att jag älskar mitt hus är inte att det är fantastiskt – jag älskar mitt hus för att det är mitt.

Jag har en lägenhet också. Den har jag för att kunna jobba där jag jobbar och så har det varit i många år. Den lägenheten betyder inte alls lika mycket för mig. Var jag tillbringar mest tid har jag själv svårt att avgöra, men bor gör jag alldeles tveklöst i huset. Det är mitt hem.

Samma känslor väcker Sverige hos mig. Jag har rest mycket i mitt liv och jag har studerat och arbetat i tre olika världsdelar. Många gånger har jag trivts bra, men jag har alltid återvänt till Sverige. Riktigt hemma har jag aldrig känt mig någon annanstans. Rödmålade stugor, ljusa sommarnätter och snötyngd skog betyder något för mig. Jag vill äta sommarens första färskpotatis i syrénbersån, fira kräftskiva i augustikvällen och sjunga luciasånger i kyrkan när julen närmar sig – inte för att det egentligen är viktigt, utan för att det är traditioner som har ett personligt värde. Ingen annanstans i världen kan jag hitta den känsla av tillhörighet och sammanhang som vävs samman av den egna kulturens trådar. Sverige är mitt hemland.

Mitt hus är mitt. Blott Sverige svenska krusbär har. Det är väldigt svårt att ändra på.

3 reaktioner på ”Mitt hus är mitt

  1. Hittade en länk till den här underbara bloggen på MeWe. Lägger nu en länk till min reader så att jag inte missar något.

    Håller med om kärleken till det röda huset med vita knutar, syrener, potatisland och hängbjörkar utanför fönstret som vajar i sommarvinden. Så var mina morföräldrars hus och där finns mitt hjärtas rötter.

    Gillad av 1 person

    • Vad roligt att du uppskattar bloggen! Dina morföräldrars hus låter som en underbar plats, som speglar många svenskars bild av lantlig frid. Om du vill berätta mer om det för bloggens läsare, så hör gärna av dig.

      Gillad av 1 person

      • Mormors och morfars hus låg i Nävekvarn vid Bråvikens strand några mil söder om Nyköping. Visste att jag hade ett foto i ett gammalt blogginlägg så här kommer det med en beskrivning av hur det var att fira jul hemma hos mormor och morfar någon gång i slutet av 50-talet. Huset var byggt omkring 1914 eller så och var helt omodernt bortsett från el och kallvatten. I köket tronade vedspisen och i alla rum fanns kakelugnar som morfar eldade i på kvällen. Kall vintrar hände det att mormor fick skrapa rutorna i köksfönstren. Att behöva gå upp till dasset i skogsbacken på vintern var inget nöje direkt. 😀
        https://akelaslair.wordpress.com/2010/12/25/dag-20-den-har-manaden/

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s