Är det bara Sverigebilden som har förändrats?

bild flagga

I dessa tider pratas det mycket om att Sverigebilden har förändrats utomlands. Det stämmer nog. Tidigare sågs Sverige i regel med välvilliga ögon. Landet förknippades med rättrådighet, stabilitet, välfärd och social trygghet. Att presentera sig som svensk utomlands ledde ofta till framsträckta händer, leenden och öppna dörrar. Så är det inte längre. Varumärket Sverige har de senaste åren fått sig en ordentlig törn, då rapportering om landets utanförskapsområden, sociala slitningar och politiska polarisering nått ut till omvärlden. Att under en utlandsresa avslöja sig som svensk har nästan blivit lite genant och leder inte sällan till trevande frågor om landets tillstånd. Sverige har av allt att döma gått från att vara ett föredöme till att bli ett avskräckande exempel på hur lätt ett samhällsbygge kan raseras.

Från politiskt håll vill man ofta göra gällande att det bara är bilden av Sverige som förändrats, att landet i sig är precis så tryggt, lyckligt och välmående som det har varit i minst ett halvt sekel och att den förändrade synen utomlands bara beror på lögner som sprids av sverigedemokrater, Putin eller någon annan ondsint kraft. Men stämmer det verkligen? Låt oss ta en titt på vad statistiken säger om den svenska utvecklingen de senaste decennierna.

Vi börjar med att jämföra Sverige 1970 och 1990 med Sverige i nutid och ser vad som har hänt i förhållande till andra OECD-länder. Först välstånd. 1970 rankades Sverige som det fjärde rikaste landet, efter Schweiz, Luxemburg och USA. 1990 hade vi tappat ett par placeringar och hamnade på en sjätteplats. 2018 hamnade vi på plats tolv.

Medellivslängd, då? 1970 hade Sverige högst medellivslängd i världen. 1990 hade Island och Japan gått om, vilket gav Sverige en hedervärd bronsplacering. I WHO:s senaste data från 2016 hamnar Sverige på en niondeplats.

Skolresultat? Där började OECD göra mätningar (s.k. PISA-undersökningar) först år 2000, så längre än så kan vi inte backa. År 2000 presterade svenska elever signifikant bättre än OECD-genomsnittet inom samtliga kunskapsområden (läsförståelse, matematik och naturvetenskap). Endast tre länder presterade signifikant bättre än Sverige inom samtliga områden. Ytterligare fyra länder var signifikant bättre än Sverige i matematik och naturvetenskap. Sverige låg således högt bland de 32 deltagande länderna. Sedan följde en rejäl PISA-svacka med katastrofala resultat för den svenska skolan. Den senaste undersökningen 2018 visade dock att Sverige återhämtat sig något och kommit upp till genomsnittlig nivå.

Hur är det då med människors känsla av trygghet och förekomsten av kriminalitet? Det kan vi inte vända oss till OECD för att få svar på. Sedan 2006 utför emellertid Brottsförebyggande rådet årligen den s.k. Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Där kan vi se att känslan av otrygghet började öka kraftigt 2016 och därefter har stannat på en hög nivå. Denna ökning är ingalunda märklig. Otrygghet är starkt kopplat till förekomsten av kriminalitet och samma undersökning visar att utsattheten för brott också har ökat. Annan statistik visar att vi har fått en våg av attacker på livräddande samhällsfunktioner, som ambulans, räddningstjänst och brandkår. Utöver detta har kriminaliteten i landet börjat utmärka sig på ett anmärkningsvärt sätt: Sverige har hamnat i Europatoppen avseende dödsskjutningar och granatattacker.

Låt oss avslutningsvis titta på vad som har hänt med antalet utanförskapsområden, det vill säga områden där mindre än 60% av alla i arbetsför ålder är sysselsatta, skolresultaten är svaga och valdeltagandet lågt. Dessa områden har tidigare kartlagts i ”Utanförskapets karta”, först på initiativ av Folkpartiet och senare av stiftelsen Den Nya Välfärden. 1990 hade Sverige tre utanförskapsområden. 2006 var de uppe i 156. När sista mätningen gjordes 2012 hade siffran stigit till 186. Därefter har man inte längre ritat Utanförskapets karta, utan istället använt andra definitioner av utanförskap (i regel utifrån ännu högre grad av arbetslöshet samt förekomst av kriminell aktivitet), vilket gjort att siffrorna inte går att jämföra. Den ökande trenden är dock tydlig. Man har också börjat använda termen särskilt utsatta områden för att beteckna områden där problemen är så svåra att det finns parallella samhällsstrukturer och polisen inte kan utföra sitt uppdrag. 2015 hade Sverige 15 särskilt utsatta områden. 2019 är de 22.

Den sammantagna bilden visar ett land som halkar efter jämförbara länder, förlorar sitt välstånd, får allt fler områden som står utanför samhällets kontroll, blir allt mer otryggt och är oförsvarligt hårt drabbat av grov kriminalitet. Det är inte bara Sverigebilden som har förändrats, utan Sverige i sig. Att våra makthavare fortfarande lyckas hävda motsatsen beror sannolikt på fallhöjden – när tappet sker från en hög nivå dröjer det länge innan det blir riktigt illa. Men problem man inte vill kännas vid kan man inte lösa. Och av den anledningen är den politiska skönmålningen lika oroväckande som de negativa trenderna i sig.

Tillägg 2020-06-03: Expressen avslöjar idag att den förbättring av svenska skolelevers resultat som sågs i den senaste PISA-undersökningen byggde på falska siffror. Ett stort antal utlandsfödda (alltså inte bara nyanlända) hade sorterats bort ur undersökningen i syfte att förbättra genomsnittspoängen.

 

Läs mer:

https://data.oecd.org/gdp/gross-domestic-product-gdp.htm

https://data.oecd.org/healthstat/life-expectancy-at-birth.htm

Skjutningarna i Sverige extrema för hela Europa – ny studie varnar för utvecklingen

Ny rapport: ”Utanförskapets karta – en uppföljning av Folkpartiets rapportserie”

https://www.ekonomifakta.se/fakta/utbildning-och-forskning/provresultat/resultat-pisa/

https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/sverige-har-tappat-i-forvantad-livslangd/

https://www.expressen.se/nyheter/antalet-granatattacker-okar-kraftigt-experten-extremt/

Vi är inte längre äldst i världen

https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovriga-trycksaker/2001/sammanfattning-av-pisa-2000.-svenska-femtonaringars-lasformaga-och-kunnande-i-matematik-och-naturvetenskap-i-ett-internationellt-perspektiv.

https://www.svd.se/nu-kommer-blaljusutredningens-forslag

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/116-granatattacker-pa-atta-ar-sverige-sticker-ut

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-antalet-utanforskapsomraden-okar

https://sv.wikipedia.org/wiki/Brottslighet_i_Sverige

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_life_expectancy#List_by_the_OECD_(2016)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Utsatt_omr%C3%A5de

4 reaktioner på ”Är det bara Sverigebilden som har förändrats?

    • Ja, inkompetens är nog en av förklaringarna. Många svenska politiker har ingen högre utbildning är propagandakurser på Bommersvik. Dessutom handlar det nog ofta om girighet och egoism: man håller sig till den ”rätta” läran för att personligen kunna sko sig på systemet, trots att man inser vilka problem det leder till. Åsiktsprostitution tycker jag är ett träffande ord.

      Gillad av 1 person

  1. Ping: Är det bara Sverigebilden som har förändrats? – Suzie Weathers

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s