Kulturhistoriska sevärdheter, del 28: Vreta kloster

20190719_124413

När Vreta kloster grundades omkring år 1100 fick Sverige sin allra första klosterkommunitet. Det var kung Inge den äldre och hans hustru Helena som tog initiativet till byggnationen och donerade mark. Klostret kom att drivas av nunnor, först inom en benediktinorden och senare en cistercienserorden. Tack vare rika gåvor från ett stort antal välgörare växte klostret och fick en framträdande plats i det svenska riket. Klosterkyrkan försågs med kostbara utsmyckningar, i klosterträdgården bedrevs odling och vattenförsörjningen tryggades med avancerade vattenledningar av trä. Dotterkommuniteter grundades i Askeby, Riseberga och Solberga. När nunnorna under 1200-talet lät uppföra en gård på markägorna gästades invigningen av kung Magnus Ladulås.

Under medeltiden blev klostret känt bland allmogen tack vare ryktbara visor om Vreta klosterrov, som beskrev hur några förnäma ädlingar förälskade sig i tre av klostrets nunnor och rövade bort dem för att gifta sig med dem. År 1405 blev klostret dessutom vida omtalat efter att den döende nunnan Benedicta mirakulöst tillfrisknat då en av hennes klostersystrar lovat att göra en pilgrimsfärd till Linköping om Benedicta blev frisk. De båda nunnorna genomförde sedan pilgrimsfärden tillsammans.

Under reformationen drog Gustav Vasa in klostret och lät klosterkyrkan bli en luthersk sockenkyrka. Klostret överlevde emellertid och fungerade som flickskola, men förhindrades att ta emot nya medlemmar. När de två sista nunnorna avled år 1582 upphörde klosterverksamheten. Klostret plundrades, sten fördes bort som byggmaterial och murarna lämnades åt sitt förfall. Kyrkan och det närliggande sädesmagasinet fortsatte dock nyttjas och underhölls. Kvar idag finns därför en välbevarad kyrka, ett bibehållet sädesmagasin och en klosterruin.

Vreta klosterkyrka fungerar än idag som församlingskyrka och har således använts utan avbrott i 900 år. De intilliggande klostermurarna har till viss del restaurerats, så att rumsindelningen går att avläsa för dagens besökare. Sädesmagasinet fungerar som museum och berättar om platsens historia. Sommartid erbjuder föreningen Klosterliv i Vreta guidade visningar.

 

Tryckta källor:

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta

Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

 

Otryckta källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vreta_kloster

https://visitlinkoping.se/g%C3%B6ra/attraktioner/kyrkor-och-kloster/vreta-kloster

http://vretaklosterforening.se/vretaklosterforening.se/Hist_Vreta_6.html

Information har även inhämtats från de skyltar som står uppställda vid Vreta kloster.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s