Örebro är en gammal svensk stad, som började växa fram redan under 1200-talet. Genom stadskärnan flyter Svartån och mitt i denna ståtar det pampiga slottet. Ingen vet riktigt hur gammalt Örebro slott är, men en försvarsborg har funnits på platsen mycket länge. På 1300-talet byggdes den om av kung Magnus Eriksson, som döpte den till Örebrohus. Under medeltiden var Örebrohus ständigt indraget i stridigheter och belägrades upprepade gånger. 1434 intogs borgen av frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson, som använde den som bostad. 1520 vann den danske Kung Kristian II borgen, men förlorade den till Gustav Vasa två år senare. Borgen blev därefter skådeplats för flera samlingar och möten av stor historisk betydelse. 1529 hölls ett kyrkomöte i Örebro (Örebro koncilium), som betraktas som avgörande för utvecklingen mot ett protestantiskt Sverige och 1549 hölls en ceremoni i den dåvarande Rikssalen som ledde till att Sverige fick arvmonarki.
Efter Gustav Vasas död tog sonen Karl IX över borgen och förvandlade den till ett ståtligt renässansslott. Under perioden 1606-1617 hölls sex riksdagar på slottet, där ett av de mest betydande resultaten var antagandet av föregångaren till vår nuvarande riksdagsordning. Under tiden hade slottet förlorat sin strategiska betydelse och underhölls därför inte. Vissa av byggnaderna fungerade i perioder som sädesmagasin, gevärsdepå och fängelse. Den mest ryktbare fängelsekunden som inhysts innanför slottsmurarna är den oförbätterlige tjuven Lasse-Maja, som även lyckades rymma.
Slottets olika användningsområden gjorde att förfall och slitage uppstod. I början av 1700-talet rasade ena tornet, men det dröjde till 1750-talet innan en genomgripande renovering kom till stånd. Under ledning av arkitekt Carl Hårleman omdanades slottet då i stram, klassicistisk stil och en bostad åt landshövdingen inreddes. 1810 fungerade slottet som bostad åt kungligheterna när Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare och blev Karl XIV Johan vid en riksdag i Örebro.
Sitt nuvarande utseendet fick slottet först i slutet av 1800-talet, då pengar samlades in för att återskapa den gamla renässanskaraktären. Under 1900-talet har ytterligare renoveringar genomförts, men dessa har enbart rört den inre miljön. Inga äldre interiörer finns bevarade i oförändrat skick, men vissa har återskapats och andra går att avläsa i kvarstående detaljer. Till slottets mest sevärda rum hör den imponerande Rikssalen, Pelarsalen, Vapensalen, Engelbrektsrummet och Stora matsalen.
Sedan 1935 är Örebro slott statligt byggnadsminne och byggnadsstilen är präglad av de olika epoker slottet genomlevt. Än idag är delar av byggnaden bostad åt landshövdingen i Örebro län, medan andra är öppna för allmänheten och fungerar som museum. Sommartid erbjuds guidade visningar, utställningar och spökvandringar, men den kanske största behållningen av ett besök är känslan av att befinna sig i en så historiemättad miljö. Innanför de tjocka murarna har flera betydesefulla kapitel i den svenska historien skrivits och avgörande beslut fattats; det är verkligen en byggnad där man önskar att väggarna kunde tala.
Tryckta källor:
Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta
Hjertberg, Lars et al. (2008), Halva kungariket är ditt. Svenska folkets kulturarv, Gullers förlag
Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta
Otryckta källor:
Kulturminnet 
Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet