Nedslag i nordisk mytologi, del 20: Völundskvädet

Völundskvädet är en av de hjältedikter som ingår i den poetiska Eddan. Förmodligen tillhör det Eddans äldsta diktverk.

I kvädet berättas att Völund (som även kallas Volund eller Valand) var alvernas hövding och en mycket skicklig smed. När han inte ägnade sig åt smidesarbete hade han för vana att åka skidor med sina två bröder, Slagfinn och Egil. En morgon råkade de på tre kvinnor, som satt vid sjöstranden och spann lin. Kvinnorna visade sig vara valkyrior och tycke måste ha uppstått, för bröderna tog med sig dem hem och fick på så vis varsin maka. I sju vintrar stannade valkyriorna hos dem, men sedan blev längtan efter skogen för stark och de gav sig av. Völunds två bröder for iväg för att leta efter sina hustrur, men Völund valde att stanna hemma. I sin sorg efter den försvunna makan smidde han de allra vackraste smycken, medan han väntade på hennes återkomst.

Efter en tid började rykten om Völunds konstfärdighet sprida sig och väcka uppmärksamhet. På inrådan av sin drottning lät kung Nidud tillfångata honom. Völund isolerades i en smedja på en holme, där han tvingades smida dyrgripar åt kungaparet. För att han inte skulle kunna fly skar man av senorna i hans knäveck.

En dag kom kungaparets båda söner till smedjan för att beundra Völunds konstverk. Völund såg då sin chans till hämnd och skar av deras huvuden. Huvudskålarna klädde han med silver och sände till kung Nidud som dryckesskålar och av ögonen tillverkade han juveler åt drottningen. Av brödernas tänder smidde han spännen, som han skänkte till kungaparets dotter, Bödvild. När Bödvild sedan sökte upp honom för att få hjälp att laga en sönderbruten ring berusade han henne med mjöd och förförde henne, så att hon blev gravid. Efter att ha lämnat besked till kungen om sina gärningar flydde han från fångenskapen med hjälp av vingar han själv tillverkat i smedjan.

–

Fotnot:

Fotografiet ovan visar en del av en bildsten från Ardre på Gotland. Stenen finns nu utställd på Historiska museet i Stockholm. I bildens övre del, något till höger om medellinjen, ses smedjan där Völund tvingades arbeta. Inuti smedjan finns hammare och tänger. Bakom byggnaden ligger två huvudlösa kroppar, som föreställer kungaparets halshuggna söner. Utanför går Bödvild, klädd i en lång klänning och med håret hängande ner på ryggen. Bakom hennes rygg flyger Völund iväg med hjälp av de vingar han tillverkat.

–

Tryckta källor:

Fritiof, Svipdag (red. 2015), Edda: Snorres Edda och den poetiska Eddan, Mimers bokförlag

Hultkrantz, Åke (1991), Vem är vem i nordisk mytologi. Gestalter och äventyr i Eddans gudavärld, Rabén och Sjögren

Rydberg, Viktor (2014), Fädernas gudasaga, Mimer bokförlag.

–

Otryckta källor:

http://runeberg.org/eddan/se-14.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4det_om_Volund

https://sv.wikisource.org/wiki/Kv%C3%A4det_om_Volund