Klenoder ur vårt kulturarv, del 2: Överhogdalsbonaderna

20210727_151627 — *Överhogdalsbonaderna finns nu utställda på museet Jamtli i Östersund.*

Överhogdalsbonaderna, som också kallas Överhogdalstapeten, utgörs av fem vävda textilier. De är närmare 1000 år gamla och tillverkades därmed vid brytningstiden mellan asatro och kristendom. Med sin säregna blandning av fornnordiska och bibliska motiv utgör de ett unikt dokument från en omvälvande period i vår historia. För sin ålder är de ofattbart välbevarade och betraktas som ett av Europas mest betydelsefulla forntida textilfynd.

Överhogdalsbonaderna hittades år 1910 av konstnären Paul Jonze, då han reste runt i Jämtland och Härjedalen för att samla in föremål till museet i Östersund. När han kom till samhället Överhogdal bad han att få titta i kyrkbodarna vid Överhogdals kyrka. I den mittersta boden låg bråte och byggmaterial som rensats bort ur kyrkan vid en renovering föregående år. Bland skräpet fann Jonze ett ihoprullat bylte, som visade sig innehålla vävda tyger med ålderdomliga figurer. Totalt fanns fem våder, som sytts ihop till ett stycke.

Väven fick följa med Jonze till Östersund, där han gav den till den kulturhistoriskt intresserade landshövdigefrun Ellen Widén. Hon tvättade upp den hemma i badkaret, vilket den tursamt nog tålde. Året därpå visades den upp för allmänheten vid en kyrkohistorisk utställning, där den blev mycket omdiskuterad för sin utsökta kvalitet. Flera tolkningar gjordes av de uppseendeväckande mönstren och det stod klart att väven var ett unikt fynd. Man konstaterade även att några revor verkade färska, varför textillärarinnan Helena Öberg skickades till Överhogdal för att leta efter fler delar. Där hittade hon en stor bit av bonaden hemma hos en familj, som låtit dottern ha den som docksängstäcke. En annan bit hade använts som putstrasa i kyrkan och en tredje låg instoppad under predikstolstrappan. Bitarna togs med och sammanfogades med den övriga bonaden. 1929 valde man att sedan ta isär de olika våderna för att ställa ut dem som separata bonader på Jämtlands läns museum. Bonaderna antogs då vara från medeltiden, men när en C14-datering gjordes 1991 visade de sig sannolikt vara vikingatida. En senare undersökning med ny teknik har daterat dem till perioden mellan år 1040 och 1170.

Bonaderna innehåller ett myller av figurer av olika slag. Bland motiven finns människor, hästar, sagodjur, träd, hus, kyrkor och skepp. Genom åren har bildspråket tolkats på många olika sätt. Några tycker sig kunna identifiera scener ur Völsungasagan, medan andra tror att de skildrar hur Härjedalen kristnades av missionären Staffan. En annan tolkning är att de illustrerar världens undergång, så som den framställs i både den nordiska mytologin och Bibeln. Åsikterna går alltså isär och det är svårt att hitta en sammanhållande berättelse som innefattar alla motiv. Odiskutabelt är dock att bilderna representerar myter och företeelser ur både asatro och kristendom. På en av vävarna syns världsträdet Yggdrasil med en fågel i toppen. Det finns också figurer som tycks föreställa Oden, Sleipner, Fenrisulven och Midgårdsormen. I en av bonaderna finns insydda runor, som bildar ordet ”gudbo”. Andra bilder kan utläsas som Kristus och ärkeängeln Mikael. En bild som tycks föreställa en kyrka finns också.

Bonadernas bottenskikt är vävt av lin, medan figurerna är av växtfärgat ullgarn. De har vävts i en varptyngd vävstol av den typ som användes under vikingatiden. Vävtekniken, som kallas snärjväv, är mycket svår att behärska. För att få större insikt om vävens uppbyggnad lät man väverskan Ellinor Sydberg tillverka en kopia, som nu visas upp på Forngården i Överhogdal.

20210728_140341 — *Kopian som nu finns utställd på Överhogdals forngård är ett mycket naturtroget duplikat. Här ses det träd som tolkats som världsträdet Yggdrasil med jätteörnen Hräsvelg i toppen.* *Nedanför står hästen Sleipner med sina åtta ben.*

Överhogdalsbonaderna finns utställda i ett specialbyggt rum på Jämtlands läns museum (Jamtli) i Östersund. Där ingår de i den fasta utställningen ”Vikingar”, som sätter bonaderna i ett tidsmässigt sammanhang. Öppettiderna är 11-17, tisdag – söndag, året runt.

–

Tryckta källor:

Hultkrantz, Åke (1991), Vem är vem i Nordisk mytologi. Gestalter och äventyr i Eddans gudavärld, Rabén & Sjögren

Sandström, Sven (red. 1991), Konsten i Sverige: från forntid till 1800, Norstedts

–

Otryckta källor: