Kulturhistoriska personligheter, del 19: John Bauer

PENTAX Image

John Bauer är en av Sveriges mest välbekanta målare och tecknare. Framför allt har han blivit känd för sina stämningsfulla sagoillustrationer och sitt sätt att skildra väsen ur mytologins värld. Många av hans bilder har fått stor spridning och haft stark påverkan på bilden av den nordiska folktrons väsen.

John Albert Bauer föddes 1882 som son till mjölnardottern Emma Charlotta Wadel och den tyskättade charkuteristen Joseph Bauer. Han var ett av fyra syskon och familjen bodde under hans uppväxt i Jönköping. Hans konstnärliga begåvning kom tidigt till uttryck och vid sexton års ålder flyttade han till Stockholm för att studera konst. Han nekades emellertid plats vid Konstakademien, då han ansågs vara för ung. Istället började han vid Althins målarskola, för att sedan gå vidare till Konstakademien vid 18 års ålder. Vid sidan av studierna arbetade han som illustratör.

1905 reste Johan Bauer till Lappland på uppdrag av förläggaren Carl Adam Victor Lundholm, som önskade bilder till ett praktverk om norra Sverige. Bauer sökte där kontakt med samerna och lade mycket tid på att teckna redskap, föremål och dräkter. Denna period fick stort inflytande på hans fortsatta konstnärskap och de folkloristiska detaljerna återkom senare i hans sagoteckningar. Samma år höll han sin första konstutställning. Responsen var över lag positiv, men han kritiserades för att ha tagit för starkt intryck av Carl Larsson. Försäljningen blev sparsam.

Under studietiden träffade John Bauer sin hustru, Ester Ellqvist. Hon var också elev vid akademien och lär bland annat ha fått sitta modell åt den berömda bilden av prinsessan Tuvstarr. De gifte sig 1906 i Gränna och 1915 föddes sonen Bengt, kallad Putte. Familjen valde att bosätta sig i Småland.

Tillsammans med hustrun gjorde John Bauer konstnärliga studieresor till Tyskland och Italien, vilka kom att sätta prägel på hans konstutövning. 1907 började han teckna illustrationer till sagosamlingen Bland tomtar och troll, som årligen gavs ut till julen. Detta ledde till hans genombrott. Han vann enorm uppskattning hos en bred publik av både vuxna och barn och räknades snart som Sveriges främsta sagoillustratör. Bilderna från denna period kom att bli hans mest betydelsefulla konstnärsgärning.

bild bortbyting

Stilmässigt kom John Bauer att utveckla särpräglade karaktärsdrag. Oftast arbetade han i akvarell, men ibland även i olja. Färgskalan är dämpad och jordnära, med en dominans av brunt och grågrönt. Fonden är oftast den mörka svenska barrskogen, där figurerna placeras ut bland mossbelupna gråstenar. Trollen är krumma, knotiga och försedda med ett knipslugt ansiktsuttryck. I det återkommande persongalleriet finns även den kavate gossen och den späda, guldlockiga prinsessan, som tycks omgiven av ett magiskt skimmer.

Bild bauertroll

bild Bauer troll

Vid sidan av Bland tomtar och troll försökte John Bauer hitta andra konstnärliga uttryck. Under en period tecknade han kubistiskt. Han utförde även väggmålningar, inte minst en målning av gudinnan Freja på Karlskrona flickläroverk. Dessutom skapade han under sin livstid ett stort antal skildringar av scener och figurer ur den nordiska mytologin, som fick illustrera Vilhelm Mobergs Fädernas gudasaga.

bild Freja

1915 avslutade John Bauer sitt arbete som sagoillustratör och verkar ha gått in i en period med sämre konstnärligt självförtroende. Äktenskapet var i kris och paret levde tidvis åtskilda. Makarna försonades emellertid och beslöt att fortsätta leva tillsammans. De planerade att flytta till Stockholm och skaffade en villa i Djursholm. Strax före tidpunkten för flytten inträffade en tågkatastrof, som fick dem att välja att göra flyttresan över Vättern med ångbåten Per Brahe. Natten den 20 november 1918 blev stormig och båten, som bland annat var lastad med tunga symaskiner från Husqvarna, förliste. Med i djupet följde makarna Bauer, den treårige sonen, ytterligare fem passagerare och 16 besättningsmän. John Bauer var då 36 år gammal. Fyra år efter förlisningen bärgades fartyget och familjen Bauer begravdes på Östra kyrkogården i Jönköping.

Genom sitt konstnärskap har John Bauer blivit oändligt uppskattad och gett ett omistligt bidrag till det svenska kulturarvet. Få personer, om ens någon, har färgat svenska folkets bild av trollskogens sagomiljö lika starkt som han. Hans bilder tycks odödliga och fortsätter fascinera generation efter generation. Många av dem är allmänt bekanta och ofta är det bilderna som blivit ihågkomna snarare än sagan de illustrerar. Ingen kan sägas bättre förtjäna titeln ”Sveriges sagokonstnär”.

Några av John Bauers verk finns att se på Nationalmuseum i Stockholm och Göteborgs konstmuseum.

20191012_123349

Tryckta källor:

Gavel, Jonas (red. 1994), John Bauer. Göteborgs konstmuseum 4 dec – 20 feb 1994, Göteborgs konstmuseum

Sandved, Kjell B. (red. 1985), Konstens värld: Forntid – nutid från A till Ö, Björn Wennbergs Konsult AB

Otryckta källor:

https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=442

https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BauerJ

https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/19089

https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Bauer

En reaktion på ”Kulturhistoriska personligheter, del 19: John Bauer

  1. Pingback: Nordisk folktro, del 4: Troll | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s