Kommer den nordiska enstörigheten att hjälpa oss?

bild flytta2

Vi vet inte mycket om fienden vi ska försöka kriga mot.

Siffrorna rörande spridningen är fragmentariska och svåra att tolka, men vi tror oss veta att det nya coronaviruset är betydligt mer smittsamt än en vanlig influensa. Och vi vet med säkerhet att äldre individer och personer med andra sjukdomar drabbas värst. Vi vet att de allra flesta får en mild luftvägsinfektion, men vi vet också att många blir så sjuka att de behöver sjukhusvård.

Siffrorna rörande dödligheten är spretiga. I länder som fått lite bättre kontroll över smittspridningen (Singapore, Taiwan och Sydkorea) är dödligheten runt en procent eller lägre; i länder där sjukvården överbelastats är den betydligt högre. Från Italien kommer nu siffror som motsvarar en dödlighet på upp emot sex procent.

Av allt att döma verkar det vara avgörande att vårdkapaciteten inte överskrids. Det som kan pressa ner dödligheten är att de som behöver vård får det. Sverige har Europas lägsta antal vårdplatser per capita. Totalt i hela landet finns 600 intensivvårdsplatser. Samtidigt har de svenska myndigheterna varit betydligt mer passiva än andra länder vad gäller åtgärder för att stoppa smittspridningen. Man hänvisar till att man vill bygga upp en immunitet i samhället för att få smittan under kontroll. Problemet är att vi inte vet i vilken grad covid-19 ger immunitet eller hur länge. Återinsjuknanden har rapporterats från Kina. Sverige har valt en riskfylld strategi.

Sverige tillhör de länder i världen som har högst medellivslängd. Andelen äldre i den svenska befolkningen är hög. Många av dem är pigga och aktiva i samhällslivet. Under normala omständigheter är det något positivt, men nu är det en risk.

Det som möjligen kan skydda oss i detta läge är vår nordiska livsstil och familjestruktur. Vi är ett trist folk, som helst går hem och drar igen dörren bakom oss efter arbetsdagens slut. Att sitta på kvarterskrogen och socialisera med grannskapet är mer undantag än regel. Dessutom bor vi sällan i storfamiljer med flera generationer. Gamla farmor har en egen lägenhet och sköter sig själv. Hennes kontakter med snoriga barnbarn och yrkesarbetande söner är betydligt färre än i Kina och Italien. Andelen ensamhushåll i Sverige är högre än i något annat land.

Kommer det att bli vår nordiska enstörighet som blir vår räddningsplanka? Har vår tråkighet och vårt lite nedskurna sociala liv räddat oss från att få en mer omfattande coronaspridning än vi kan bära? Kommer vi att vara hjälpta av vår individualism, vår obenägenhet att leva tätt samman med andra och vår förkärlek för ensamtid i hemmet?

Facit får vi de närmaste veckorna.

2 reaktioner på ”Kommer den nordiska enstörigheten att hjälpa oss?

  1. Pingback: Kommer den nordiska enstörigheten att hjälpa oss? – Suzie Weathers

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s