Nordisk folktro, del 24: Gårdstomten

20190125_120356

Gårdstomten, eller hustomten, är ett av den nordiska folktrons skyddsväsen. Han hyser vissa likheter med vätten och är kanske den av folktrons figurer som kommit att stå människorna närmast. I det gamla bondesamhället vakade han över gården, såg till att djuren hade det bra och hjälpte bonden med sysslor som annars skulle ha glömts bort. Ibland har han ansetts vara gårdens första ägare, som inte fått ro i graven, utan velat fortsätta se till sin gård. Själva ordet ”tomte” är en förkortning av ”tomtegubbe” och härrör från ordet ”tomt”. Hustomtens koppling till själva gårdsplatsen är alltså stark.

Hustomten verkar i skymundan och visar sig ogärna. Att gårdsfolket känner till hans närvaro beror oftast på att de ser resultatet av hans arbete, snarare än att de får se tomten själv. Vittnesmål beskriver dock en småvuxen människogestalt med en äldre mans utseende. I regel har han grått hår och långt skägg. Han är klädd i grå kläder och bär en grå eller röd luva på huvudet. Trots sin litenhet har han avsevärda krafter och kan bära obegripligt stora bördor. Om det behövs kan han lyfta en hel ko eller häst.

Tomtens boplats är oftast bland gårdens djur eller i uthusen, där han har nära till sina sysslor. På vissa gårdar har det varit sed att ordna en halmbädd åt tomten att vila sig på. Oftast är tomten ungkarl, men det händer att han ingår i en familj med tomtemor och småtomtar.

Det är viktigt att hålla sig väl med hustomten och inte förarga honom, för han har ett vresigt humör och kan hämnas om något inte sköts till hans belåtenhet. Vanligt är att den som missköter sig får en örfil. Det kan exempelvis drabba den som inte håller tillräckligt snyggt i ladugården. Särskilt mån är tomten om hästarna, som han gärna hjälper till att utfodra eller fläta manen på. Den bonde som behandlar sin häst illa kan räkna med att straffas av tomten. Det är också viktigt att inte arbeta efter mörkrets inbrott, eftersom tomten vill att kvällen ska vara fridfull.

Tomten är mycket konservativ och vill att gården ska skötas enligt gamla seder. Det finns beskrivet att tomten blivit så uppretad av att bonden lagt trägolv i ladan, att han slutat dra in säd. Att köpa in moderna jordbruksmaskiner kan också vara oklokt om man vill behålla sin tomte. Om han blir störd av bullrande tröskverk och traktorer kan det hända att han väljer att lämna gården.

Ibland har tomten magiska egenskaper, som kan rädda gårdsfolket från nöd. Exempelvis kan han tröska på ett sådant sätt att säden ständigt ökar. Han kan också varna när något allvarligt är på väg att hända. Många har blivit väckta av tomten när ett djur blivit sjukt eller brand utbrutit. En gård där tomten finns är därför trygg och välmående, vilket gett upphov till uttrycket ”tomtebolycka”.

Som tack för sitt arbete förväntar sig tomten en tallrik gröt varje jul. Mest förtjust är han i risgrynsgröt, som därför också kallas ”tomtegröt”. Vissa sägner berättar att tomten kan bli så vred att han dräper en ko om han inte får sin gröttallrik eller om det fattas en klick smör i gröten. Man kan också visa tomten uppskattning genom att skänka honom nya kläder, men de bör då inte vara alltför påkostade. Det har hänt att tomtar som försetts med en ny dräkt börjat anse sig för fina för att arbeta.

Den moderna bilden av hustomten har i hög utsträckning formats av författaren Viktor Rydberg, som i dikter och sagor skildrat tomtens liv och sinnelag. Konstnärinnan Jenny Nyström, som under 1800-talets senare del målade ett stort antal julkort med tomtemotiv, har också påverkat bilden av den svenska tomten. Hennes konstnärskap har dessutom bidragit till att förstärka tomtens roll som julsymbol, så att det julklappsutdelande helgonet Sankt Nikolaus (Santa Claus) i Sverige har kommit att bli jultomten.

 

Minnen av tomten

På en gård här i Säfsnäs hade en bonde en tomte i stallen. Bonden behövde inte arbeta själv utan tomten gjorde allt arbete. En kväll råkade han får se tomten. Han hade röd toppluva på huvudet men kläderna var trasiga och han var knappt en aln lång. Då gick bonden och sade åt dem inne att sy tomten nya kläder. De gjorde så. På morgonen efter sedan bonden lagt ut kläderna gick bonden till stallet. Men då vart hästen inte ryktad och inte stallet i ordning. Då bonden stod där och funderade kom tomten och såg fin ut och sade: ”Junke sopar inte idag för Junke är för grann.” Sedan fick bonden arbeta själv i stallen.

Berättat av Per Erik Larsson, född 1845 i Säfsnäs i Dalarna. Uppteckningen skedde 1927 och finns i Institutet för språk och folkminnens arkiv.

 

 

Tryckta källor:

Norlind, Tobias (1912), Svenska allmogens lif, Bohlin & Co

Schön, Ebbe (2018), Vår svenske tomte, Norna förlag

Swahn, Jan-Öjvind (2014), Jul med Jenny Nyström, Ordalaget

 

Otryckta källor:

Klicka för att komma åt Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1949_bilaga_2.pdf

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomte

Nu rämnar tillitskulturen

bild spricka

Internationella undersökningar har visat att de skandinaviska länderna, inte minst Sverige, har en unik tillitskultur. Ingen annanstans i världen har människor större tilltro till både samhället och varandra. Det bottnar förstås i positiva erfarenheter; de skandinaviska länderna har skapat välfungerande samhällen, karakteriserade av hederlighet och hjälpsamhet, vilket gjort att tilliten kunnat växa sig stark. Om det kan du läsa mer här.

De senaste åren har emellertid denna tillitskultur fått sig många törnar. Politiker och myndigheter har gång på gång agerat ogenomtänkt, med katastrofala följder för det svenska samhället. Jag tillhör själv dem som tappat förtroendet, börjat ifrågasätta och nu ständigt dubbelkontrollerar flödet av påståenden som kommer uppifrån. Det är jag inte ensam om. Skepticismen (och det är en hälsosam och välmotiverad sådan!) har så sakteliga brett ut sig. Den har dock aldrig tidigare blivit lika synlig som under den pågående Corona-epidemin.

Coronaviruset har nu härjat i över två månader. Förekomst har bekräftats i 80 länder och antalet kända smittade närmar sig i skrivande stund 100 000. I Sverige har 115 fall hittills bekräftats.

Sveriges bedömning av riskläget skilde sig redan i tidigt skede från de nordiska grannländernas, där danska och norska myndigheter var betydligt mer bekymrade. Den svenska regeringens påståenden om god beredskap fick också stark kritik från flera läkare, samtidigt som den nedtonade bild som förmedlades av svenska myndigheter inte stod i paritet med vad som observerades i omvärlden. Det blev också snabbt tydligt att det passiva förhållningssättet från svensk sida inte var hållbart. Inte minst dröjde det märkligt länge innan flygen mellan Iran och Sverige stoppades. I vissa fall var myndigheternas utsagor dessutom direkt felaktiga. Ett av de mest flagranta exemplen kom från Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten, som gick ut och påstod att det inte fanns några belägg för att barn driver infektionen. Den WHO-rapport hon hänvisade till visar emellertid inte detta – den visar att det finns för dåligt underlag för att dra några slutsatser rörande barns smittsamhet, vilket är en helt annan sak. Statsepidemiolog Anders Tegnell betedde sig lika missledande när han gick ut i Rapport och uttryckte att man måste fundera över ”konsekvenserna av att ta det säkra före det osäkra” (här, 08:55 in i sändningen), detta i ett reportage rörande huruvida skolelever som befunnit sig i riskområden borde stanna hemma under en kortare period. Man kan undra vilka digra konsekvenser Tegnell förväntar sig av att en handfull skolbarn ägnar sig åt hemuppgifter i ett par veckor. Han påstår till och med att ”ingen vet om det är säkrare”, trots att det är ställt bortom allt tvivel att det är just genom kontakt mellan människor som viruset sprids. Uttalandet är rent förnuftsvidrigt.

Myndighetsföreträdarnas försök att ingjuta lugn och förtroende har dock inte fått fäste. Signalerna är så motsägelsefulla att folk inte bryr sig om att lyssna. Istället väljer svenskarna att söka andra informationskällor och lita på sina egna slutsatser. Två skolor i Stockholmsområdet har valt att stänga verksamheten efter att elever testats positiva för Corona och i Staffanstorp har kommunen uppmanat skolelever och kommunalt anställda som rest i Coronadrabbade områden att stanna hemma under inkubationstiden. Ett företag i Uppsala har beordrat sina anställda att arbeta hemifrån efter att en medarbetare konstaterats smittad. Detta står i strid med Folkhälsomyndighetens rekommendationer och återspeglar att vi nu ser tillitskulturen rämna. Myndigheternas råd bedöms otillräckliga och samhället agerar på egen hand. Svenska folket underkänner överhetens analys och litar istället till sig själva.

Det finns något ledsamt i detta, något som vittnar om vårt samhälles sorgliga omstöpning och den växande klyftan mellan det ledande skiktet och folket. Men samtidigt finns en glimt av hopp. Den svenska samhällsapparaten förtjänar inte längre den tilltro den tidigare åtnjutit. Den insikten vittnar om ett folk som börjat bli lite klokare, lite mer handlingskapabelt och lite mindre naivt. Kanske är det ett tecken på politiskt tillfrisknande.

Kulturhistoriska sevärdheter, del 35: Historiska museet i Stockholm

20191005_132658.jpg

Historiska museet i Stockholm är ett av Sveriges största museer. Det visar framför allt upp föremål från forntid och medeltid och de permanenta utställningarna kompletteras regelbundet med tillfälliga. Museet tar årligen emot mer än 200 000 besökare.

Redan i entréhallen och trapphuset skyltar museet med några riktiga pärlor ur samlingarna. De vackra bildstenarna från Gotland, med motiv ur den nordiska mytologin, fängslar och fascinerar. Den som tar sig tid att utforska motiven hittar Sleipner, Oden, jätten Suttung och andra välbekanta gestalter. 20191005_121113Avbildningarna av skepp och de dekorativa mönsterslingorna är också värda uppmärksamhet. Tyvärr står några av stenarna uppställda mot en kraftigt mönstrad vägg i oskarp belysning, vilket förtar lite av intrycket, men i sig är de ypperliga konstföremål som förmedlar skildringar av vår forntida föreställningsvärld.

En annan av museets främsta sevärdheter är Guldrummet, som är beläget i källarplan. Sverige har en mycket rik samling guld och silver från forntiden. Perioden 400-550 e. Kr. brukar benämnas guldåldern, medan vikingatiden ibland kallas silveråldern. I Guldrummet finns närmare 3000 föremål, som totalt innehåller 52 kilo guld och 200 kilo silver. Mest imponerande är dock inte mängden, utan hantverksskickligheten. Detaljrikedomen på smycken, skrin och kärl är fullständigt häpnadsväckande. Många av dem har aldrig varit avsedda för praktiskt bruk, utan tillverkats som offergåvor. Bland de föremål som utmärker sig är de tre guldhalskragarna från 400-talet, som kallats ”Sveriges första riksregalier”. Vilka som burit dem vet vi emellertid inte.

20191005_122633

På museets entréplan presenteras föremål från forntiden. Yxor med förbluffande konstfärdighet, keramikkärl med intrikata mönster och väldiga bältesspännen av brons visas upp i montrarna. En mer gripande del av utställningen är dock kvarlevorna av forntida människor och de arkeologiska tolkningarna av deras livsbetingelser. Besökaren får exempelvis möta Bäckaskogskvinnan, som levde för 7000 år sedan. Märken på skelettet visar att hon fött många barn och de slitna tänderna vittnar om att hon använt munnen som arbetsredskap. När hon dog var hon ungefär 45 år gammal och med sig i graven fick hon redskap för jakt och fiske.

På övre plan finns ett flertal utställningar kopplade till medeltiden. Utställningen om medeltida konst präglas av religiösa föremål och innehåller ett stort antal altartavlor, Mariaskulpturer och krucifix. 20191005_135201.jpgI rummet intill får besökaren ta del av medeltida klanger och lära sig hur kyrkklockor tillverkades. Kyrkklockor med särskild historia visas upp, liksom en av världens äldsta orglar. Utställningen ”Medeltida liv” innehåller möbler, grytor, pannor och andra bruksföremål som funnits i den dåtida människans vardag. Ett helt eget rum ägnas åt slaget om Gotland 1361, då gotlänningarna försökte skydda sin ö från en dansk här. Fynd från de utgrävda massgravarna – som brynjor, svärd och pilspetsar – presenteras tillsammans med information från skelettanalyser.

Värd att uppmärksamma är utställningen om svensk historia. Genom en tidslinje i golvet guidas besökaren framåt, från år 1000 till modern tid. Varje århundrade representeras av en samling tidstypiska föremål. Här finns mycket att se, men skyltningen är dålig och man behöver ha med sig ett blädderhäfte för att förstå vad som visas upp.

Vikingautställningen, som säkert lockar många, är för närvarande stängd, men kommer att öppnas igen i juni 2020.

Historiska museet är beläget på Narvavägen i centrala Stockholm och håller öppet de flesta dagar. För att få riktig glädje av ett besök bör man avsätta åtminstone en halv dag eller återvända vid flera tillfällen. Entré är gratis, utom vid särskilda evenemang. I restaurangen kan man äta en god lunch eller ta en kaffepaus.

 

Tips och varningar inför besöket

 

Historiska museet är statligt och – i likhet med många andra museer i Sverige – politiserat. Vinklingar som svårligen kan sägas höra hemma på ett historiskt museum vävs därför in i beskrivningarna av vissa historiska föremål. Om detta kan du läsa mer här.

Ett besök på museet kan lämna stor behållning, men var observant och försök att rikta uppmärksamheten mot rena fakta.

 

 

Tryckta källor:

Ottosson, Mats och Ottosson, Åsa (2008), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

 

Otryckta källor:

Historiska museet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Statens_historiska_museum

Information har även inhämtats vid besök på Historiska museet.

Sommarkurser med kulturhistorisk anknytning 2020

20190718_103229

Nu går vi in i mars och våren närmar sig. För den som vill förgylla den kommande sommaren med en kurs vid någon av våra folkhögskolor är det dags att börja fundera, leta och välja. Många av folkhögskolorna gör en betydande kulturgärning genom sprida kunskap om vårt kulturarv och se till att hantverkstraditioner och folkmusik bevaras. Jag har gått igenom årets utbud och listat några favoriter. Hoppas du hittar något som känns spännande!

Vimmerby folkhögskola erbjuder en veckolång kurs i arkeologi, där deltagarna får gräva ut en stenåldersboplats. Till de förväntade fynden hör eldstäder, matlagningsgropar och avfall från redskapsproduktion. En liknande kurs erbjuds av Hola folkhögskola.

Gotlands folkhögskola kan den som vill delta i ett forskningsprojekt på temat vikingatid, där föreläsningar varvas med fältarbete. Vid samma folkhögskola kan du även förkovra dig i gotländsk kyrkokonst.

Den som läser kursen Folktro och levande örtkunskap vid Biskops Arnö Nordens folkhögskola får fördjupa sig i det folkloristiska perspektivet på örter och läkekonst. Där finns även mer traditionella kurser om medicinalväxter. Både läkande örter och färgsättande växter kan du lära dig mer om vid Kalix folkhögskola.

Till Gamleby folkhögskola ska du söka dig om du vill sy kläder av lin och ull. Där kan du också välja att gå en grundkurs i vävning.

Broderi med förankring i folkliga yllebroderier kan du lära dig vid Leksands folkhögskola. I kursen ingår stjälksöm, kedjesöm, plattsöm, fransk knut, flätsöm och langettsöm.

Fårskinnssömnad och läderhantverk lärs ut vid Nyköpings folkhögskola. Vill du hellre garva en fårskinnsfäll ska du söka dig till Bäckedals folkhögskola. Där finns även en kurs i silversmide med historisk inriktning.

Mora folkhögskola är en guldgruva för den med intresse för kulturhistoriskt hantverk. Där hittar du kurser i kurbitsmålning, påsöm, fällsömnad och garnfärgning. Även Västerbergs folkhögskola har fokus på hantverkstraditioner. Med inspiration av vikingatida fynd från Hedeby och Birka kan du få lära dig konstruera en Hedebyväska.

Vid Biskops Arnö Nordens folkhögskola kan du fördjupa dig i sticktekniken tvåändsstickning och samtidigt få möjlighet att studera äldre tvåändsstickade plagg. Samma folkhögskola erbjuder kursen Svenska sticktraditioner, där deltagarna studerar lokala sticktraditioner från olika delar av Sverige.

Den som vill väva och letar efter en riktig utmaning bör bege sig till Grebbestads folkhögskola för att lära sig väva med varptyngd vävstol, precis som på vikingatiden.

Kurs i polskor och bygdedanser finns vid Braheskolan. Vid samma kurs har du möjlighet att utveckla dina färdigheter i durspel. Vill du hellre ägna några dagar åt att spela folkmusik vid Ljusnan? Då ska du söka dig till Bäckedals folkhögskola. Malungs folkhögskola arrangerar en folkmusikkurs med sång och fiol, liksom en kurs i kulning, lockrop och vallmusik.

En spännande nykomling för i år finns vid Katrinebergs folkhögskola, där du kan lära dig våra traditionella danslekar i kursen Sånger och danser kring gran och midsommarstång.

Ädelfors folkhögskola har mycket att erbjuda. Den som vill kan gå en kurs i folklig sång, där kärleksvisor, koraler, vaggvisor och vallsånger ingår. Repertoaren har fokus på småländsk musiktradition. Vid samma folkhögskola finns också kurser i gärdsgårdsbygge och korgtillverkning.

Kursen Förr och nu riktar sig till personer med lindrig utvecklingsstörning och förmedlar kunskap om levnadsvanor och traditioner i äldre tider.

Tälja med kniv och yxa kan du göra vid Skurups folkhögskola.

Grundkurs i flätning av granrotskorgar finns vid Eskilstuna folkhögskola. Deltagarna får börja med att samla in sina egna rötter för att sedan skala dem och slutligen lära sig fläta olika korgtyper.

Vill du tillverka keramikföremål med uråldriga metoder ska du bege dig till Grimslövs folkhögskola för att delta i kursen Gropbränd keramik.

För dig som är lite äldre finns kursen Vårt historiska Norrbotten. Tillsammans med andra seniorer får du under fyra dagar besöka några av Norrbottens gömda skatter och lära dig mer om vad som format denna del av vårt land. Kursen arrangeras av Kalix folkhögskola.

Låter det lockande att vandra i historiska fotspår på Gotland? Gotlands folkhögskola arrangerar en kurs som besöker medeltidskyrkor, fornlämningar och historiska platser. Ett annat sätt att följa i historiens spår är att söka sig till Birka folkhögskola och vandra Sankt Olavsleden. Det har människor gjort i nära 1000 år.

En riktig favorit som återkommer år efter år är kursen Medeltidskonst och historia på Visingsö, som arrangeras av Braheskolan. I kursen varvas föreläsningar med besök till historiska platser.

Skulle du vilja tillbringa några sommardagar på Öland? Då kan Ölands folkhögskola locka med kursen Ölands natur och kultur, som bjuder sina deltagare på utfärder i det unika öländska kulturlandskapet.

Lycka till!

 

Läs mer:

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Kalmar-lan/Vimmerby-folkhogskola/Kurser/2020ht/arkeologi/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Vasternorrlands-lan/Hola-folkhogskola/Kurser/2020vt/arkeologikurs-vid-styresholm-i-torsaker/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Gotlands-lan/Gotlands-folkhogskola/Kurser/2020vt/arkeologi/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Gotlands-lan/Gotlands-folkhogskola/Kurser/2020ht/gotlandsk-kyrkokonst/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Uppsala-lan/Biskops-Arno-Nordens-folkhogskola/Kurser/2020vt/folktro-och-levande-ortkunskap/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Uppsala-lan/Biskops-Arno-Nordens-folkhogskola/Kurser/2020vt/levande-ortkunskap—en-praktisk-kurs-med-medicinalvaxter-22-26-juni/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Norrbottens-lan/Kalix-folkhogskola/Kurser/2020vt/lakande-orter-och-fargsattande-vaxter/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Kalmar-lan/Gamleby-folkhogskola/Kurser/2020ht/ullkurs—bli-varm-i-kladerna/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Kalmar-lan/Gamleby-folkhogskola/Kurser/2020ht/grundkurs-i-vavning/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Dalarnas-lan/Leksands-folkhogskola/Kurser/2020ht/broderi-i—lust-och-fagring/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Sodermanlands-lan/Nykopings-folkhogskola/Kurser/2020vt/sommarkurs-i-farskinnssomnad/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Sodermanlands-lan/Nykopings-folkhogskola/Kurser/2020vt/sommarkurs-i-laderhantverk/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jamtlands-lan/Backedals-folkhogskola/Kurser/2020vt/garva-en-farskinnsfall/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jamtlands-lan/Backedals-folkhogskola/Kurser/2020vt/silversmide-med-historisk-inriktning—grundkurs/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Dalarnas-lan/Mora-folkhogskola/Kurser/2020ht/kurbitsmalning/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Dalarnas-lan/Mora-folkhogskola/Kurser/2020ht/pasom-folkligt-yllebroderi-fran-floda-i-dalarna/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Dalarnas-lan/Mora-folkhogskola/Kurser/2020vt/skinn–och-fallsomnad/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Dalarnas-lan/Mora-folkhogskola/Kurser/2020vt/naturlig-fargning/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Gavleborgs-lan/Vasterbergs-folkhogskola/Kurser/2020vt/hedebyvaska/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Uppsala-lan/Biskops-Arno-Nordens-folkhogskola/Kurser/2020vt/stickkurs-tvaandsstickning/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Uppsala-lan/Biskops-Arno-Nordens-folkhogskola/Kurser/2020ht/svenska-sticktraditioner/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Vastra-Gotalands-lan/Grebbestads-folkhogskola/Kurser/2020ht/varptyngd_vavstol/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jonkopings-lan/Braheskolan—Visingso-folkhogskola/Kurser/2020vt/dans-och-durspelskurs/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jamtlands-lan/Backedals-folkhogskola/Kurser/2020vt/latkurs/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Dalarnas-lan/Malungs-folkhogskola/Kurser/2020vt/folkmusik-sang—ensemble-sangfiol/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Dalarnas-lan/Malungs-folkhogskola/Kurser/2020vt/kulning-lockrop—vallmusik—grundkurs/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Hallands-lan/Katrinebergs-folkhogskola/Kurser/2020ht/sanger-och-danser-kring-gran-och-midsommarstang/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jonkopings-lan/Adelfors-folkhogskola/Kurser/2020vt/folklig-sang/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jonkopings-lan/Adelfors-folkhogskola/Kurser/2020ht/gardsgardsbygge/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jonkopings-lan/Adelfors-folkhogskola/Kurser/2020ht/pilflatning-korgtillverkning/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jonkopings-lan/Adelfors-folkhogskola/Kurser/2020vt/forr-och-nu/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Skane-lan/Skurups-folkhogskola/Kurser/2020ht/lar-dig-talja-med-kniv-och-yxa/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Sodermanlands-lan/Eskilstuna-folkhogskola/Kurser/2020vt/flata-granrotskorgar/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Kronobergs-lan/Grimslovs-folkhogskola/Kurser/2020vt/gropbrand-keramik/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Norrbottens-lan/Kalix-folkhogskola/Kurser/2020vt/upplev-norrbotten/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Gotlands-lan/Gotlands-folkhogskola/Kurser/2020vt/Vandra-i-historiska-fotspar/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jamtlands-lan/Birka-folkhogskola/Kurser/2020vt/st-olavsleden/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Jonkopings-lan/Braheskolan—Visingso-folkhogskola/Kurser/2019ht/medeltidskonst–historia-pa-visingso/

https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Kalmar-lan/Olands-folkhogskola/Kurser/2020vt/olands-natur-och-kultur/