Klenoder ur vårt kulturarv, del 6: Hjortbergstavlan

bild Hjortbergstavlan

I Släps kyrka i Kungsbacka kommun finns en målning som ibland omnämns som Sveriges intressantaste tavla. Målningen, som kallas Hjortbergstavlan, är 160 x 320 cm och utfördes av konstnären Jonas Dürchs i början av 1770-talet. Motivet avbildar kyrkoherden Gustaf Hjortberg och hans stora familj. Hjortberg själv sitter längst till vänster och flankeras av sönerna, medan hustrun Anna Helena placerats tillsammans med döttrarna i tavlans högra halva.

Tavlan har genom sin detaljrikedom och symbolik mycket att berätta om sin tid. Hjortberg var en lärd och berest man, med intresse för både vetenskap och andlighet. Bland annat tjänstgjorde han som skeppspredikant vid Ostindiska kompaniet och kom på så sätt att delta i tre resor till Kina. Under seglatserna samlade han in naturalier, som sändes till den svenska vetenskapsakademin. Inte minst samarbetade han med Carl von Linné. Liksom många präster under 1700-talet ägnade han sig även åt medicinsk praktik; han tillverkade egna läkemedel, inrättade ett koppympningshus och behandlade ett flertal åkommor med elektroterapi. Dessutom var han engagerad i utvecklingen av jordbruksnäringen, vilket bland annat kom till uttryck i att han konstruerade plogar, odlade färgväxter och författade skrifter om boskapsskötsel. Han var även verksam som orgelbyggare och urmakare. Hans verksamhetsiver var helt enkelt enorm.

På tavlan syns Hjortbergs välfyllda bibliotek, men även mätinstrument, väggur och ett naturaliekabinett. Den som tittar noga upptäcker passare, orgelpipor, torkade fågelskinn och en skorpion. Den yngste sonen håller en livs levande lemur i svansen. Kanske har den tagits med till Sverige efter ett strandhugg på Madagaskar. Föremålen skildrar på ett symboliskt sätt Hjortbergs bildade och upplevelserika liv och vid hans fötter står en jordglob, som om han genom sina resor och studier erövrat världen. Här saknas inget av upplysningstidens främsta attribut. Genom de praktfulla kläderna antyds även en hög social ställning, men ovanför alla dessa uttryck för framgång och välmåga tronar ett krucifix. Religionen stod över allt annat.

De många familjemedlemmarna avspeglar 1700-talets uppdrivna nativitet, men också dess barnadödlighet. Sjukdom och död var en del av vardagen och dåtidens människor var tvungna att förhålla sig till döden på ett helt annat sätt än idag. Flera av barnen på tavlan är delvis bortvända och skymtar fram bakom sina syskon. En liten flicka är dessutom placerad i en kista. Det var dåtidens sätt att skildra de döda, som på så vis förblev närvarande. Av de totalt femton barnen kan vi förstå att bara åtta var i livet när tavlan målades. Gustaf Hjortberg avled själv några år senare, vid 51 års ålder. Den uppmärksamme kan notera att urtavlan på målningen visar kvart i tolv. Kanske anade Hjortberg att han vid tavlans tillkomst hade en begränsad tid kvar att leva.

Intresset för Hjortbergstavlan är stort i både Sverige och utomlands och den har vid flera tillfällen lånats ut till olika museer och utställningar. Den avbildas även i ett flertal historieböcker. I populärkulturen har den skildrats i boken Kvicksand av Henning Mankell och TV-serien De halvt dolda av Jonas Gardell.

Den som vill se tavlan och lära sig mer om allt den har att berätta kan boka en visning av Särö pastorat.

 

Tryckta källor:

Sandström, Sven (red. 1991), Konsten i Sverige från forntid till 1800, Norstedts

 

Otryckta källor:

https://popularhistoria.se/vardagsliv/en-mangsidig-prast-och-hans-areminne

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13647

https://www.svenskakyrkan.se/saro/hjortberg

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjortbergstavlan

2 reaktioner på ”Klenoder ur vårt kulturarv, del 6: Hjortbergstavlan

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s