Det har nu gått nio år sedan en tidigare okänd runsten hittades i Österhaninge söder om Stockholm. Men för ett par veckor sedan hände det igen. Familjen Larsson på Hellerö gård i Småland behövde en ny trappsten till ett uthus och fick idén att hämta hem en flat sten från utkanten av sin åker. När stenen skopades upp i grävmaskinen visade det sig att undersidan var täckt av runor. Västerviks museum kontaktades och redan dagen därpå kom en runolog från Riksantikvarieämbetet ut till platsen för att inspektera det oväntade fyndet.
Runstenen är mycket välbevarad och försedd med ett centralt kors. Runt korset ringlar sig ett drakliknade djur, vars rygg är försedd med runskrift. Inskriptionen lyder: ”Gärdar reste denna sten efter Sigdjärv, sin fader, Ögärds make.” Utformningen av rundjurets huvud talar för att stenen ristats under 1000-talets första hälft.
Nu ska stenen rengöras och runskriften målas i. En spricka måste också åtgärdas för att undvika frostsprängning. Sedan ska stenen, som jag antar kommer att få beteckningen Sm 171, ställas upp i närheten av fyndplatsen så att allmänheten kan ta del av den. Därefter följer arbetet med att tolka stenens betydelse och sätta den i ett sammanhang. I närheten av fyndplatsen hittades 2008 en silverskatt med mynt från den tid då runstenen antas ha ristats, men om något samband finns är ännu oklart.
Läs mer:
http://www.k-blogg.se/2020/09/20/arets-runfynd-2020/
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/arkeologen-om-runstenen
Pingback: Året som gått | Kulturminnet