En sägen gör, till skillnad från sagan, anspråk på att vara sann. Ofta äger den sagans fantasifullhet, men betraktas ändå som verklig. I regel är den knuten till en särskild plats och namnger personer som är knutna till området.
I serien Svenska sägner presenteras både kända och mindre kända sägner från olika delar av landet.
Pintorpafrun är den mest omtalade av alla vålnader som spökar på svenska slott och herrgårdar. När hon levde var hon en elak och snål slottsfru, som plågade sina underlydande, så att de blev utslitna i förtid. Hon ska ha avkrävt dem omänskliga arbetsinsatser, slängt tjänare i fängelsehålor för obetydliga förseelser och skickat hundar mot tiggande barn. Det finns många berättelser om hennes grymhet, men de slutar alla med att djävulen hämtar henne till helvetet, så att hon sedan ångerfull återvänder som vålnad för att bönande be tjänstefolk och torpare om förlåtelse.
I en av legenderna om Pintorpafrun beskrivs att när djävulen kom för att ta henne med sig blev hon först så rädd att hon begärde att få tre jordeliv till. När djävulen vägrade bad hon att få leva i ytterligare tre månader. Som svar på detta konstaterade djävulen krasst att hästarna redan stod vid hans vagn och väntade. Eftersom Pintorpafrun var van vid att ständigt bli uppassad krävde hon då att få ta med sin kammarjungfru och en betjänt, varpå djävulen skrattade hånfullt och förklarade att de redan tillhörde honom. I en annan sägen bjuder djävulen upp Pintorpafrun till dans, för att sedan dra in henne i en våldsam vals. När de dansat så länge att hennes fötter blöder störtar han henne i helvetet. På Bolmarö säteri i Småland ska man fortfarande kunna se blodfläckar i golvbrädorna efter denna dans.
Pintorpafrun finns på flera svenska slott, herresäten och säterier, men har en särskild koppling till Ericsbergs slott i Södermanland, som tidigare hette Pintorp eller Pinnatorp. Ibland hävdas att Pintorpafruns förlaga var Beata von Yxkull, som vid mitten av 1600-talet härskade på godset. Även fru Anna Karlsdotter, som 1508 köpte Pintorp och styrde över egendomen i nästan 50 år, är kandidat.
På 1800-talet såldes skillingtryck med en populär dikt om Pintorpafrun av Wilhelm von Braun. Legenden om henne har även använts litterärt av Gustaf Fröding i dikten Gamle grevinnan på Gampertin och Margit Söderholm i romanen Grevinna. I Nils Holgerssons underbara resa av Selma Lagerlöf besöker Nils Holgersson Ericsberg och blir då förmanad av trädgårdsmästaren att akta sig för Pintorpafrun.
Fotnot: Bilden visar Ericsbergs slott så som det skildras i Nils Holgerssons underbara resa.
Tryckta källor:
Lagerlöf, Selma (1907), Nils Holgerssons underbara resa, Albert Bonniers Förlag
Schön, Ebbe (1998), Svensk folktro A-Ö. Hur vi tänkt, trott och trollat, Prisma
Thaning, Olof (red. 1982), Sverigeboken, Det Bästa
Otryckta källor:
https://sagobygden.blog/tag/bolmaro-sateri/
Kulturminnet 
Pingback: Året som gått | Kulturminnet
Pingback: Den svenska folktrons ordlista: väsen, trolldom, skrock och sägner | Kulturminnet