Ett charmfullt exempel på sydsvensk bonadsmålning

För några dagar sedan publicerade jag ett inlägg om hur svensk kulturhistoria avspeglas i tidigare seklers väggbonader. Bland annat berättade jag om den uppskattade bonadsmålaren Johannes Nilsson från Gyltige. Inlägget uppmärksammades av Anna Lindén, som påtalade att Johannes Nilsson fick ett flertal efterföljare som fortsatte att utveckla bonadsmåleriet i hans anda. En av dem var Per Svensson i Duvhult (1787-1862), som målat en bonad som gått i arv i Annas familj. På fotografiet nedan ses fyra generationer som övertagit bonaden efter varandra.

Bonaden beställdes direkt av konstnären och hängde ursprungligen hos Annas farmors mormors mor Ingeborg Andersdotter (nere till vänster i bild), på gården Nässja i Södra Unnaryd i Småland.

Annas farmor (den lilla flickan som sitter i sin mors famn på bilden) har berättat att bonaden vid den tiden bara togs fram till jul. Nu hänger den alltid framme.

Annas bonad är ett förtjusande exempel på den den sydsvenska traditionen inom bonadsmålning. Den är fyra meter lång och målad på linneväv i ett stycke. Motivet skildrar Gamla Testamentets berättelse om Josef (Jakobs son) och hans omtumlande liv. I bonadens ena ände ser vi hur Josef har slängts i en brunn av sina avundsjuka bröder och hur de sedan säljer honom till en grupp ismaeliter, så att han förs som slav till hovmannen Potifar i Egypten.

I Egypten kommer Josef att stiga i aktning och få betydelsefulla uppgifter. Friden får dock ett abrupt slut när Potifars hustru utan framgång försöker förföra honom. Som hämnd för avfärdandet anklagar hon Josef för att ha försökt våldföra sig på henne, varpå han arresteras. På bonaden kan vi se både hur Potifars hustru utövar sina förförelsekonster och hur Josef leds in i en fängelsehåla.

Medan Josef sitter i fängelse börjar farao drömma märkliga drömmar. Han får höra talas om att Josef är en skicklig drömtydare och väljer då att kalla honom till sig som rådgivare. På bonaden står Josef inför faraos tron, där en skrivare med ett bläckhorn på bordet verkar stå redo att teckna ner både faraos beskrivning av drömmarna och Josefs tolkningar.

Genom att Josef uttolkar en dröm som förebådar missväxt lyckas hovet lägga undan förnödenheter, så att svältnöd kan undvikas. Däremot drabbas Josefs ursprungsfamilj hårt under nödåren och hans bröder kommer till Egypten för att köpa säd. På bonaden skildras att Josefs tio äldre bröder står uppradade framför honom. Alla har de tagit av sig sina hattar för att visa vördnad.

Med sitt typiska färgval, innehåll och arrangemang illustrerar bonaden den särpräglade stil som utvecklades inom sydsvenskt bonadsmåleri på 17- och 1800-talet. Motivet har naivistiska drag och färgskalan går i dova toner med starka inslag av orangebrunt och dunkelblått. Motivet är bibliskt, men dräkter, anletsdrag och föremål minner om svensk allmoge. Genom sin utformning berättar bonaden om sin tids föreställningsvärld och det sammanhang där den skapades.

Per Svensson i Duvhult blev redan under sin livstid uppskattad för sin kraftfulla målarstil och hans bonader betingade ett högt pris. Hans skicklighet och produktivitet som både bonadsmålare och bonde gjorde honom med tiden tämligen välbärgad. Idag visas hans verk upp på bland annat Varbergs kulturhistoriska museum och Nordiska museet i Stockholm.