Puttetorpa here (ibland omnämnd som Pottetorpa herre) var en småländsk bonde som under 1800-talet blev känd för sin ansenliga längd och styrka. Egentligen hette han Jöns Abrahamsson Ram och föddes 1791 på gården Jungfruboda (även kallad Puttetorp) i Västra Torsås socken. Som vuxen ska han ha mätt 220 cm och vägt 160 kilo. Det märkliga tillnamnet ”here” kom av ett dialektalt uttryck för pojke.
Med tiden uppstod ett flertal sägner om Puttetorpa heres krafter. Inte minst ska han, när oxarna inte orkade, ha lyft upp en timmerstock på axeln och burit den hem. Vid ett annat tillfälle ska han ha burit hem en hundrakilos tunna med salt från Karlshamn utan att vila. Denna märkvärdiga styrka ansågs komma sig av att han var till hälften troll. Att det kunnat bli på det viset ska enligt sägnen bero på att hans pappa blivit förförd eller till och med våldtagen av en trollpacka. En annan historia låter berätta att Puttetorparn i själva verket varit klen som barn och fått sina krafter först efter att en trollkvinna bjudit honom på en förtrollad kringla. Pojken mumsade i sig en stor del av kringlan, men orkade inte hela, varpå trollkvinnan ska ha utbrustit: ”Det var synd att du inte åt hela, för då hade du fått tjugo mans styrka. Nu får du nöja dig med tio.” När pojken sedan började ge prov på sin nyvunna förmåga kunde omgivningen inte annat än häpna. Redan som mycket liten ska han ha kastat skäppekorgar fyllda med potatis över gärdesgården och när fadern ville byta syll under ett hörn av boningshuset ska gossen ha lyft upp husknuten för att underlätta.
I vuxen ålder lär Puttetorpa here ha varit en fridsam man, som inte skröt eller stoltserade med sina krafter. Enligt vittnesmål skämdes han över sin längd och gick därför omkring och kutade. Hans utseende ska även ha varit iögonfallande på andra sätt; händerna var stora som kalvstekar och flera sagesmän har låtit berätta att hans armar var så långa att han kunde knyta strumpebanden utan att böja sig.
Att leva med Puttetorparns styrka var nog inte alltid så lätt. Det berättas att när han försökte hugga ved så slutade det alltid med att yxan klöv hela huggkubben och han hade alltid sönder slagorna när han skulle tröska. Vid ett tillfälle, när det brutit ut allmänt slagsmål på Växjö torg, kom emellertid hans krafter till god användning. När polisen inte lyckades skapa ordning grep Puttetorparn tag i tistelstången på en stor vagn och svingade den som en klubba, så att bråkmakarna flydde.
Om det är sant eller en del av legendfloran ska jag låta vara osagt, men Karl XIV Johan ska vid ett tillfälle ha skakat hand med Puttetorpa here och då uttalat att om Herkules hade besegrat denne jätte, så skulle det ha varit hans trettonde storverk.
1849 dog Puttetorpa here, vid 58 års ålder, enligt vissa källor av ”bröstplågor”. Han hade då hunnit leva ett innehållsrikt liv, gift sig, fått åtta barn och blivit en omtalad man vida utanför sina hemtrakter. Nu ligger han begravd under ett enkelt träkors på kyrkogården i Torsås by. En staty av honom står rest vid Jungfruboda.
Fotnot: Bilden överst visar en tavla av J P Pettersson, som skildrar Växjö torg. Ett flertal kända personer med lokal anknytning går att hitta i bilden. I förgrunden syns Puttetorpa here i gula byxor och hatt. Tavlan tillhör nu Smålands museum, som även har Puttetorpa heres stövlar i sina samlingar. För närvarande är de båda föremålen utställda på museet i Växjö.
–
Tryckta källor:
Swahn, Jan-Öyvind (1964), Häxor, tomtar, jättar och huldror. Återberättade svenska folksägner, Bonniers
–
Otryckta källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Abrahamsson_Ram
Information har även inhämtats från Smålands museum.
Kulturminnet 
Pingback: Året som gått | Kulturminnet