Kulturhistoriska sevärdheter, del 43: Klosterområdet i Vadstena

20200802_120556

Vadstena vid Vätterns östra strand kan än idag sägas vara heliga Birgittas stad. Stora delar av stadsbilden präglas av det kloster hon lät grunda och av den verksamhet klostret förde med sig till platsen. I det gamla klosterområdet finns lager efter lager av historia, som skildrar flera hundra år av Sveriges utveckling.

Klosterområdets rötter går tillbaka till 1200-talet, då den regerande folkungaätten (Bjälboätten) lät uppföra ett palats i Vadstena åt kung Valdemar (Birger jarls äldste son). Palatset var mycket påkostat, 58 meter långt och byggt av tegel. Inne i byggnaden fanns bland annat en stor audienssal och en övervåning med kapell och festsal.

I mitten av 1300-talet hade palatset tagits över av kung Magnus Eriksson och hans drottning Blanka av Namur. Som stöd åt den utlandsfödda drottningen hade en släkting till kungahuset anställts som hovdam: den fromma Birgitta Birgersdotter. En dag när Birgitta var försjunken i bön fick hon en uppenbarelse, där hon uppmanades att anlägga ett kloster på den plats där hon befann sig. Birgitta förstod då att det var hennes uppgift att grunda en klosterorden i Vadstena. Kort därefter skrev kung Magnus och drottning Blanka ett testamente i vilket de donerade palats och gods till det framtida klostret.

Birgitta kom sedan att tillbringa många år i Rom i väntan på att få sin klosterregel godkänd av påven. 1370 utfärdade påven Urban V en stadfästelse för Birgittas kloster och det kom sedan att uppföras i enlighet med hennes detaljerade instruktioner. Själv avled hon i Rom 1373 och fick aldrig se sitt livsverk färdigställt, men 1384 invigdes klostret och Birgittas dotter Katarina blev dess första abbedissa. 1430 invigdes den tillhörande klosterkyrkan, som även den byggts enligt Birgittas anvisningar. Birgitta hade då redan hunnit bli helgonförklarad och kallades heliga Birgitta.

Heliga Birgittas kloster hade två konvent, ett för 60 systrar och ett för 25 bröder. De levde helt separerade i åtskilda byggnader och hade varsin trädgård. Kommunikation mellan de båda konventen skedde i ett särskilt hus, det så kallade talehuset, där skrivelser och föremål kunde utväxlas utan visuell eller kroppslig kontakt genom en vridbar tunna. Både nunnor och munkar hade en strikt arbetsordning och klostret kom att bli rikets religiösa centrum, med en omfattande produktion av handskrifter och liturgiska textilier. Till klosterverksamheten hörde även helgeandshus för sjuka och ålderstigna. Med tiden kom det stora antalet besökande pilgrimer att leda till att en stadsliknande bebyggelse växte fram på klostrets mark och år 1400 fick Vadstena stadsprivilegier.

Under reformationen på 1500-talet lät Gustav Vasa konfiskera klostrets egendomar. År 1550 stängdes munkklostret och 1595 drevs de sista nunnorna bort från Vadstena. På 1600-talet användes systrarnas konvent som krigsmanshus åt före detta soldater som skadats i strid. Under en period fungerade kapitelsalen som kyrka och i en av klosterlängorna inrättades en skola. Några av nunnornas längor kom även att användas som korrektionsanstalt för lösdrivare och tjuvar, medan klosterbrödernas hus nyttjades som förråd.

När krigsmanshuset stängdes blev byggnaden omgjord till sjukhus. Olika former av vårdinrättningar kom sedan att avlösa varandra fram till 1951, då det blev beslutat att Vadstena folkhögskola skulle få överta lokalerna. I samband med att byggnaderna skulle restaureras för ändamålet gjordes emellertid en förbluffande upptäckt: Det gamla nunnekonventet var inte bara byggt på platsen för det tidigare Bjälbopalatset, utan inrymt i själva palatsbyggnaden. Tidigare hade man antagit att klostret i enlighet med Birgittas anvisningar hade rests ”på palatsets ruiner”, men av allt att döma var detta en bildlig formulering som endast åsyftade att palatset skulle förenklas och ödmjukas. Under lager av ombyggnationer var det medeltida palatset tämligen intakt, samtidigt som nunnornas dormitorium i palatsets övervåning var välbevarat. Restaureringen avbröts och istället inrättades Sancta Birgitta klostermuseum, som nu skildrar byggnadens makalösa historia.

Besökare till klostermuseet kan idag avläsa byggnadens olika historiska faser i de spår som lämnats. På övervåningen finns nunnornas dormitorium med 60 celler, precis som Birgitta anvisat.

20200802_125826

Ett par av klostercellerna har rekonstruerats och inretts enligt de föreskrifter Birgitta lämnade för sin klosterorden. All inredning präglades av enkelhet och möblemanget var sparsamt. Av väggarnas placering kan man se att cellerna var placerade så att två nunnor fick dela på ett fönster och någon dörr att stänga om sig fanns inte.

20200802_130448

I det rum som fungerade som det gamla palatsets kapell – och som kanske var det rum där Birgitta mottog uppenbarelsen rörande klostrets grundande – låg sannolikt abbedissans sovrum. Idag förvaras här den kista som Birgittas skelett bars i under transporten från Rom till Vadstena.

Intill museet ligger klosterkyrkan, som rymmer flera medeltida inventarier. Inte minns finns här två berömda skulpturer av Birgitta, som brukar benämnas ”den porträttlika” och ”den extatiska”. I ett relikskrin förvaras Birgittas kvarlevor.

20200802_151843

Av det tidigare munkklostret finns få lämningar där medeltiden är synlig. Huvudbyggnaden har gjorts om i flera etapper och dess ursprungliga arkitektur går inte längre att se. Idag rymmer huset Restaurang Munkklostret och Klosterhotellets reception. Munkarnas klosterträdgård finns dock kvar som en park med fruktträd söder om kyrkan. Den mur som en gång avgränsade munkträdgården är delvis bevarad.

20200802_132233

Nere mot Vätterns strand kan besökare ta del av den så kallade ruinparken, som visar framgrävda grundmurar från klostrets bageri och bryggeri. Här finns även talehuset, där den gamla kommunikationstunnan mellan konventen rekonstruerats.

1963 återupptogs klosterverksamheten i Vadstena och idag lever åtta Birgittasystrar i den nya klosteranläggningen Pax Mariæ. Själva klausuren är inte öppen för allmänheten, men klostret driver ett gästhem där besökare är välkomna att bo.

Tryckta källor:

Harrison, Dick (2011), Upplev Sveriges historia, Bonnier Fakta

Hjertberg, Lars et al (2008), Halva kungariket är ditt. Svenska folkets kulturarv, Gullers

 

Otryckta källor:

https://birgittaskloster.se/

Hem

https://www.upplevvadstena.se/kloster.htm

https://www.visitostergotland.se/sv/vadstena/277446/Klosteromradet/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vadstena_kungsg%C3%A5rd

Information har även inhämtats vid besök i klosterområdet och på Sancta Birgitta klostermuseum.

3 reaktioner på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 43: Klosterområdet i Vadstena

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

  2. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s