Kulturhistoriska sevärdheter, del 44: Nääs slott

Nääs slott är vackert beläget vid sjön Sävelången ett par mil utanför Göteborg. Slottet och de omgivande naturområdena är öppna för besökare och den som tar sig dit får ta del av en högst historiemättad miljö. Interiören räknas som Sveriges bäst bevarade högreståndsmiljö från 1800-talet och än idag fortlever den hantverkstradition som en gång gjorde Nääs omtalat långt utanför Sveriges gränser.

Hur långt tillbaka i tiden Nääs historia löper är inte helt klarlagt. Egendomen omnämns första gången i ett kungligt brev från 1529, som beskriver att en Joen Småsven tilldelats två kronogods med namnet ”Näss i Skalfzö soken”. Dendrokronologiska undersökningar av trästockar i slottets källarvåning har visat att träden fälldes på 1630-talet, vilket ger en fingervisning om den nuvarande byggnadens ålder. Under de påföljande seklerna kom godset att innehas av flera framträdande släkter, som Lilliehöök, Natt och Dag, Oxenstierna, von Utfall och Reenstierna. 1868 såldes det till den förmögne köpmannen August Abrahamsson, som lät göra stora renoveringar både in- och utvändigt. Byggnaderna försågs med påkostad dekor och utrustades med tidens främsta moderniteter. Det är från hans tid som slottet har bevarat sin prägel.

August Abrahamsson hyste ett intresse för utbildning och hantverk och lät 1872 öppna en slöjdskola för pojkar i en byggnad på slottsområdet. Hans unge systerson Otto Salomonsson blev rektor och skolan blev snart vida omtalad för sin speciella pedagogik. Snart öppnades seminarier för slöjdlärare, som lockade deltagare från stora delar av världen. Framför allt var det undervisningsidéerna inom trä- och metallslöjd som vann uppskattning, men kursdeltagare kunde även studera textilslöjd, lära folkdans eller gå kurser i trädgårdsskötsel. Vid ett kurstillfälle deltog inte mindre än 19 nationaliteter. På grund av den internationella uppmärksamheten kallades utbildningsverksamheten på Nääs för ”Sveriges fönster mot världen”.

Den pedagogik som utvecklades vid Nääs (Nääsmetoden) innebar att eleverna arbetade utifrån modeller, som tillverkades i en bestämd ordningsföljd. Varje steg innebar att tidigare kunskaper tillvaratogs och teknikerna blev successivt blev mer komplicerade. Från 1880-talet fick även kvinnor delta i kurserna och kring förra sekelskiftet var över en tredjedel av deltagarna i träslöjdsutbildningen kvinnor. Det var på den tiden uppseendeväckande och väckte kritik, men Otto Salomonsson framhärdade i sin övertygelse.

Under slöjdlärarutbildningens tid utvecklades även en tradition med storslaget midsommarfirande på Nääs. Festligheterna pågick i två dagar och arrangerades av kursdeltagarna.

Under Nääs mest aktiva epok tillbringade två av tidens främsta författarinnor, Selma Lagerlöf och Sophie Elkan (systerdotter till August Abrahamsson), åtskilliga somrar på slottet. De disponerade slottets högra flygel som sommarbostad och Nääs kom att ha stor betydelse för deras skrivande. I Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige finns en ingående beskrivning av livet på Nääs, betraktat genom en folkskollärarinnas ögon.

Nu märkte hon överallt den stora, underbara välviljan. Nu såg hon hur kärleksfullt det var ordnat för dem, som gingo igenom seminariet. Kursdeltagarna fingo vida mer än bara undervisning i handarbete. Direktören höll föreläsningar om uppfostran för dem, de gymnastiserade, bildade en sångförening, och nästan var kväll hade de samkväm med musik och uppläsningar. Och dessutom fanns det böcker, båtar, badhus och piano för deras räkning. Det var meningen, att de skulle ha det bra och trivas och vara lyckliga.

Hon började förstå vilken oskattbar förmån det var att under sommarens vackra dagar få vistas på en stor svensk herrgård. Slottet, där den gamle herrn bodde, låg högt på en kulle, som var nära nog kringfluten av en slingrande sjö och förbands med land genom en vacker stenbro. Hon hade aldrig sett något så skönt som blomgrupperna på terrasserna framför slottet, som de gamla ekarna i parken, som vägen längs med stranden, där träden lutade ut över vattnet, eller som utsiktspaviljongen på klippan ovanför sjön. Skolbyggnaderna lågo på fasta landet mittemot slottet på gröna, skuggiga strandängar, men det stod henne fritt att ströva omkring i slottsparken, när hon hade tid och lust. Hon tyckte att hon aldrig hade vetat hur ljuvlig sommaren var, förrän hon hade fått njuta den på ett så vackert ställe.

Ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

August Abrahamsson bodde själv kvar på Nääs fram till sin död 1898 och är nu begravd i slottsparken. Han var mån om att skolan skulle få finnas kvar och testamenterade därför egendomen till staten i form av en stiftelse. Nääs slott och slöjdseminarium förvaltas nu av stiftelsen, som ser till att underhålla den historiska miljön och ordna kursverksamhet i August Abrahamssons anda.

Nääs är idag en högst levande kulturmiljö och klassat som nationellt byggnadsminne. Slottets huvudbyggnad fungerar som museum och erbjuder dagliga visningar under sommaren. I byggnader som varit stall och sädesmagasin finns nu restaurang, café, hantverksbutik och byggnadsvårdscentrum. August Abrahamssons stiftelse är en av Sveriges största arrangörer av kurser i slöjd, hantverk och folklig kultur, vilka hålls på slottsområdet. Traditionen med midsommarfester upprätthålls ännu och den artrika naturen runt Nääs har blivit naturreservat. Sammantaget gör detta Nääs till en betydelsefull kulturarvsbärare och ett förstklassigt besöksmål, väl värt att ta del av.

Mer information om Nääs och de arrangemang som erbjuds finns på slottets hemsida.

Foto: Bilden överst är tagen av Mimmi Blomgren. Övriga är hämtade på Wikimedia Commons.

Tryckta källor:

Lagerlöf, Selma (1907), Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Albert Bonniers förlag

Ottosson, Mats; Ottosson, Åsa (2010), Upplev Sverige, Bonnier Fakta

Grenholm, Lennart; Wivall, Per (red. 1992), Värt att se i Sverige: En reseguide, Bonniers

 

Otryckta källor:

https://www.goteborg.com/naas-slott/

http://www.naas.se/

2 reaktioner på ”Kulturhistoriska sevärdheter, del 44: Nääs slott

  1. Pingback: Året som gått | Kulturminnet

  2. Pingback: Kulturhistoriska sevärdheter och upplevelser landskap för landskap | Kulturminnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s