Estrid Sigfastsdotter var en inflytelserik kvinna på 1000-talet i den del av Sverige som nu är Täby och Vallentuna kommuner. Med hjälp av texter från runstenar har stora delar av hennes liv kunnat rekonstrueras och bilden som framträder visar en stark och handlingskraftig kvinna, vars öde på många sätt avspeglar sin tid.
Texterna på våra runstenar är i regel kortfattade och det inbördes släktskapet mellan de personer som omnämns är inte alltid möjligt att avgöra. Delar av tolkningarna rörande Estrids liv är därför indicier som inte säkert kan beläggas. Nedan följer en redogörelse för vad vi idag tror oss veta om henne.
Estrid föddes på Snåttsta gård vid Markim (nuvarande Vallentuna kommun) någon gång efter år 1000. Hennes far Sigfast var en mäktig man, som ibland ansetts ha stått nära kung Olof Skötkonung. Estrid kom således att tillhöra samhällets högsta skikt och ingick i en av de hövdingasläkter som lät föra in kristendomen i det framväxande svenska riket.
I tonåren gifte sig Estrid med Östen, som kom från en rik släkt i Såsta vid nuvarande Vallentunasjön i Täby kommun. De bosatte sig på gården Såsta vid Broby bro. Under sin tid som äkta makar fick de flera barn, varav fyra söner är kända: Gag, Ingefast, Östen och Sven. Den förstfödde sonen Gag dog i tidig ålder, varpå Estrid och Östen lät resa sin första runsten efter honom. Ett antal år senare for Östen på pilgrimsfärd till Jerusalem, men avled under resan när han befann sig i Grekland. På ängen vid Broby bro hedrade Estrid honom med en runsten och en gravhög. Hon torde då ha varit ungefär 30 år och ensam ansvarig för flera barn.
En tid efter Östens frånfälle gifte Estrid om sig med änklingen Ingvar och flyttade till hans gård i Harg, i nuvarande Skånela socken, en mil från Såsta. Även Estrid och Ingvar fick flera barn. Tre söner är kända: Sigvid, Ingvar och Jarlabanke. Estrid förefaller också ha fungerat som fostermor åt Ingvars son Ragnvald. När hon var runt 50 år gammal dog Ingvar och hon lät då rista en runsten till minnesmärke efter honom. Av samma runsten framgår att även Ragnvald har dött.
På sin ålders höst flyttade Estrid tillbaka till Såsta, som då drevs av hennes son Ingefast. Av inskriptioner på ytterligare två runstenar vet vi att både Ingefast och hans bror Ingvar dog före Estrid. Hon levde ändå bland barn och barnbarn på Såsta och blev 60-75 år gammal. När hon dog begravdes hon vid Östens gravhög, alldeles intill den plats där de tillsammans reste sin första runsten. Vi vet att gravhögen fanns kvar till åtminstone 1700-talet, då den fortfarande avbildades på kartor. Därefter forslades den bort, sannolikt i samband med att marken började nyttjas till odling.
1995 bevakade en arkeolog från Stockholms Länsmuseum ett vägbygge i Broby bro, vid den plats där Östens gravhög en gång stod. När marken grävdes upp hittades kvarlevorna av tre personer. Skeletten tillhörde en äldre man, en äldre kvinna och en pojke som var ungefär tio år gammal när han dog. Med stor sannolikhet är det gravarna tillhörande Estrid, Gag och en oidentifierad man inom deras släkt.
Estrid låg begravd i en kista i form av en urholkad trästock. Begravningsskicket var kristet, med fötterna i öster. Med sig i graven hade hon fått ett smyckeskrin av lind, innehållandes två silvermynt, tre vikter och en silverring. Bredvid skrinet låg en kniv. Skelettet var välbevarat och visade att hon med åldern blivit krum. Hon hade haft inflammation i tänderna och vid något tillfälle brutit ena armen.
År 2005 hittades namnen Estrid och Östen i en gammal klosterliggare på Benedictinerklostret i Reichenau vid Bodensjön i södra Tyskland. Om det är ”rätt” Estrid och Östen går förstås inte att veta, men namnkombinationen är slående och klostret låg vid en gammal pilgrimsväg till Jerusalem. Reste Estrid och Östen på en pilgrimsresa tillsammans tidigt i livet eller var Estrid rent av med på den resa då Östen dog?
Även om många frågor kommer att förbli obesvarade är det fascinerande att vi kan veta så mycket om en person som levde för tusen år sedan. För våra kunskaper om Estrids liv kan vi tacka våra vikingatida förfäders sedvänja att resa runstenar till minne över döda personer och särskilda bedrifter. Estrid omnämns personligen på sex runstenar, men ett tjugotal stenar är relevanta för att kartlägga hennes släktband och liv. Runstenarna berättar också betydligt mer än vad bara texten beskriver. Ingen kvinna har vid denna tid rest fler runstenar än Estrid, vilket talar för att hon haft makt och fungerat som familjens överhuvud. Hennes runstenar är försedda med kristna kors, vilket kan vara ett uttryck för personlig religiositet, men även ses som ett stöd för den kristne kungen. Tack vare runstenar som rests av hennes efterkommande kan vi dessutom utläsa att Estrid var stammodern till den så kallade Jarlabankeätten, som kom att lämna ett kraftfullt eftermäle. En tid efter Estrids död byggdes Täbys första kyrka på ättens mark, på den plats där den nuvarande kyrkan står. Om hennes sonson Jarlabanke förkunnar en runsten att ” ensam ägde han hela Täby”.
Runinskrifterna där Estrid omnämns
U 137: Östen och Estrid reste stenarna efter Gag, sin son.
U 136: Estrid lät resa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland.
U130: Estrid lät göra bron efter Ingvar, sin man, och efter Ragnvald, hans son.
U 329 Inga lät resa dessa stenar efter Ragnfast, sin man. Han var broder till Gyrid och Estrid.
U 101: Häming och Jarlabanke de lät röja väg och göra broar efter sin fader, och Estrid efter sina söner Ingefast och Ingvald. Gud hjälpe deras ande.
U143: Jorun lät göra broar efter sin man och Häming och Jarlabanke efter Ingefast, Estrid efter Ingvar, en mycket god ung man.
Fotnot: Bilden visar den runsten Estrid och Östen lät resa till minne av sonen Gag. Attribution: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet / CC BY (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5)
Tryckta källor:
Jansson, Sven B F (1984), Runinskrifter i Sverige, Almqvist och Wiksell Förlag
Karlén, Linus (2018), Runstenar i Sverige, Lidskälv Förlag
Otryckta källor:
https://popark.se/2019/11/21/estrids-klan-battras-pa/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Estrid_Sigfastsdotter
http://www.runriket.se/besoksmal/broby-bro/
Information har även inhämtats på The Viking Museum i Stockholm
Kulturminnet 