Klenoder ur vårt kulturarv, del 13: Mosjömadonnan

I Mosjö utanför Örebro ligger en grå stenkyrka vars rötter löper tillbaka till kristendomens tidigaste århundraden i Sverige. I denna uråldriga kyrkobyggnad finns en träskulptur av jungfru Maria, som blivit mycket omtalad för sitt säregna utseende. I folkmun har hon kommit att kallas Mosjömadonnan.

Under medeltiden var Sverige ett katolskt land och det finns ett stort antal bevarade Mariaskulpturer från denna tid. Bland dessa är Mosjömadonnan en av de allra äldsta. Skulpturen är 72 cm hög och tillverkades troligen vid 1100-talets mitt. Ursprungligen har den varit målad i starka färger, som med tiden nötts och bleknat. Historien bakom dess tillkomst och vem som gjort den är okänt, men av utformningen att döma har den skurits av en inhemsk träsnidare som inte riktigt varit bekant med Marias religiösa roll. I sin svenska version har Maria fått stirrande ögon och en mun som förvridits i en bitter grimas. Hon avbildas som en gammal kvinna, med hopsjunken hållning och insjunkna kinder. På huvudet har hon en mössa prydd av en fläta och hennes klädedräkt bär mönster av stora ekblad på bröstet. Hon påminner mer om en åldrad ”klok gumma” än om den blida jungfrugestalt som senare kom att ta plats i den religiösa konsten. Mosjöversionen av himmelrikets drottning är inte fullt så salig och strålande som man skulle kunna tänka sig.

Tidigare har det funnits ett Jesusbarn i Marias knä, men denna del av skulpturen har tyvärr försvunnit. Idag ses endast ett spikhål där Jesusbarnet varit fastsatt. Hur det barnet tog sig ut i sin bistra moders famn kan man undra.

Med sitt slående utseende har Mosjömadonnan i århundraden satt fantasin i rörelse hos betraktarna. Genom sin utformning berättar hon hur synen på andlighet förändrats genom tiderna och vittnar om en epok då uppfattningen om den kyrkliga konstens syften var mycket annorlunda. Idag är hon en av vårt lands mest kända kyrkoskulpturer.

1883 såldes Mosjömadonnan till Historiska museet, där hon nu finns utställd. I Mosjö kyrka finns en porträttlik kopia tillverkad av Bertil Nyström.

Tryckta källor:

Andersson, Aron; Jansson, Ingemar (1984), Klenoder ur äldre svensk historia, Gidlunds

Lindqvist, Herman (1993), En vandring genom den svenska historien, Förlags AB Wiken

 

Otryckta källor:

https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/mosjo-kyrka.html

Varför finns föremålen i Stockholm? | SvD

https://www.svenskakyrkan.se/orebro/mosjomadonnan

https://sverigesradio.se/artikel/2378701

4 reaktioner på ”Klenoder ur vårt kulturarv, del 13: Mosjömadonnan

  1. Tack för att du uppmärksammar Mosjömadonnan, en av vårt lands finaste och mest fascinerande träskskulpturer. Jag tror att man kan sätta hennes originella utseende i samband med bysantinsk och ottonsk konst.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s