Svensk allmogekultur, del 11: Påskägg och ägglekar

Nedanstående text har hämtats ut boken Svenska allmogens lif i folktro, folksed och folkdiktning av Tobias Norlind. Boken gavs ut 1912, men skildrar arbete, seder och traditioner hos den svenska allmogen under framför allt 1700- och 1800-talet. Här får vi lära oss hur man färgar påskägg med hjälp av växter och vilka ägglekar som kan användas till att lätta upp påskfirandet. Kanske går det att inspireras än idag?

Påskafton måste man äta hårdkokta ägg och hvit gröt. I Skåne skulle äggen äfven färgas. Gult färgades med ängsskära (Serratula tinctoria) eller ock endast med hö; violett och brunt i brun bresilja; ljus- och mörkrödt i färnbock. Ville man ha brokiga ägg, ombundos de med bitar af rödlöksskal, hundkäx och andra gröna blad. Genom att hvira vete- eller rågax, blad eller blommor om ägget innan kokningen, erhölls en färgning direkt med figurer på ytan (fig. 225). De färgade äggen kunde äfven med en knif förses med dekorationer, namnteckningar och bilder. De färgade påskäggen förekomma numera endast i Skåne och Halland men synas förr ha haft en allmännare utbredning. Ihre säger 1769: ”Påskägg kallades på hvarjehanda sätt utsirade eller med olika färger målade ägg, hvilka fordomdags vid påsktiden skickades såsomt gåfva till firande af, att ägg återigen fingo ätas, hvilket den katolska tiden varit förbjudet under fastlagen.”

Med äggen företogs en del lekar. En sådan lek är rullkamp. Äggen ställas härvid i rad med en fem tums mellanrum. Därefter rullar man med en femöring utför en kort bräda; de ägg man träffar, vinner man. Alla medspelande ställa upp lika många ägg hvar, och rullningen sker i tur och ordning. En annan lek är äggrullningen. En lång bana utses helst på en sandig gång, och vid ena ändan lägges en tegelpanna i sluttande läge. En efter en låter sedan sitt ägg löpa utför tegelpannan, och när en spelares ägg träffar en annans, får han taga upp bägge. En annan lek består i, att två personer taga hvar sitt ägg och stöta dem mot hvarandra. Den, hvars ägg går sönder, har förlorat.

Äggen kunde äfven användas till att spå med. Ett af de vanligaste sätten är att bevara ett påskägg året öfver. Är ägget då fullt, blir man rik, är det tomt, blir man fattig. I Skåne bevaras ännu färgade påskägg med hård äggula inuti. Då äggen skakas, hör man, hur den fasta gulan slår mot väggen. Sådana ägg äro ”lyckoägg”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s