Runstavarna – nordiska evighetskalendrar fulla av symboler

Runstav från Dalarna, daterad till 1586. Foto: Bengt A. Lundberg, CC BY 2.5 via Wikimedia commons

En runstav (eller primstav) är en äldre form av almanacka, där tideräkningen görs med hjälp av runor och symboler som ristats in i en trästav. För den som kände till metoden fungerade runstaven som en evighetskalender och kunde fortsätta brukas år efter år. Vanligast var runstavar under 1500-talet och 1600-talet, vilket kan hänga samman med att undervisning om användningssättet fanns i de svenska psalmböckerna från 1545 och 1567. Förekomsten är dock belagd tillbaka till 1200-talet och det är möjligt att runstavar förekommit tidigare än så. Utbredningsområdet motsvarar huvudsakligen det medeltida Sverige, men runstavar har även hittats i våra nordiska grannländer och svenskbygderna i Baltikum.

Runstavarnas princip byggde på måncykeln och gjorde att användaren själv kunde upprätta en almanacka utan att ha någon skriftlig källa att tillgå. Därmed blev det möjligt att hålla reda på årets dagar och veta när högtider inföll. Dagarna ristades in med givna runbokstäver och årets högtider märktes ut med särskilda tecken. Likaså fanns märken och symboler för viktiga ”märkelsedagar” avseende årstidsväxlingar, sådd och skörd.

Runstavarna var ofta försedda med tre teckenrader. Den första raden utgjordes av de sju första runorna i runalfabetet upprepade 52 gånger (d.v.s. totalt 364 runtecken) för att beteckna veckodagarna under året. Dessa runor kallades söndagsbokstäver, eftersom det var viktigt för kalenderns användning att veta vilken runa som betecknade söndag under det aktuella året. Den andra raden bestod av så kallade gyllental i form av det vikingatida runalfabetets 16 runor, kompletterade med tre extrarunor. I denna rad betecknade varje runa ett år i en måncykel på 19 år, med relation till nymånens tändningar (nymånen infaller på samma datum med nitton års mellanrum). Den tredje och sista raden innehöll symboler för olika helgdagar, så att exempelvis julen markerades med ett dryckeshorn. Helgondagar markerades i regel med ett kors i kombination med ett föremål kopplat till helgonets död. Tillsammans gjorde de tre raderna det möjligt att beräkna datum och högtiders infallande.

Runstavarnas utseende varierade i olika delar av Sverige och under olika tidsepoker. Den äldsta bevarade runstaven (Nyköpingsstaven) är från 1200-talet och har åttkantig form. I Uppland var runstavarna svärdsliknande med ornerade handtag. I Västergötland försågs de inte med runor, utan istället med andra tecken som fyllde samma funktion. Under 1700-talet blev runstavar i form av promenadkäppar populära. Runstavarnas läsordning kunde vara antingen från vänster till höger eller tvärt om. Undantagsvis gjordes runstavarna av ben istället för trä.

Den gregorianska kalenderreformen 1753 gjorde runstavarna obrukbara och de slutade därför att tillverkas och användas. De flesta runstavar som idag finns bevarade är från 1600-talet och 1700-talet.

Tryckta källor:

Norlind, Tobias (1912), Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning, Bohlin & Co

Schön, Ebbe (1998), Svensk folktro A-Ö. Hur vi tänkt, trott och trollat, Prisma

Otryckta källor:

http://www.blekingemuseum.se/pages/1456

https://jonkopingslansmuseum.se/bloggportal/museet/almanackan-som-varade-i-evighet/

http://runeberg.org/runor/0102.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Runstav

2 reaktioner på ”Runstavarna – nordiska evighetskalendrar fulla av symboler

  1. Upplandsmuseet kommer ha en utställning om runstenar och runstavar från augusti 2021, men det är inte utannonserat än.
    Det har nämnts i P1s vetenskapsnyheter och jag har fått det bekräftat i mail.

    Gilla

    • Tack, Niklas! Intressant! Den utställningen skulle jag vilja skriva om här på bloggen. Jag ska försöka bevaka frågan. Återkom gärna när du får reda på mer. Mvh Malin Kim

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s